Långledig

Ja, jag är faktiskt ledig från jobbet i två veckor till. Men för den skull kommer jag inte vara sysslolös. Min kära tränare har gett sig i väg på semester med sin familj och lämnat två av sina hästar i min vård. Så förutom att Hedwig ska hållas igång ska även Syncro och Salsa motioneras lite lagom. Tror inte att det kommer bli alltför betungande eftersom de inte går för fullt utan ska bara gå lätta pass.

Planerar att lägga ridningen på förmiddagarna när det är ljust ute. Både Hedwig och Syncro gillar att gå i skogen så får jag sällskap med någon trevlig människa tänkte jag att några skrittpass gott kan ske på en skogstur. Salsa tyckte att det var förfärligt otrevligt när jag försökte skritta ut på henne någon gång i somras så jag tror att jag överlåter det till någon annan.

Jag hoppas också att det får vara minusgrader nu ett tag. Då kan jag ha Hedwig ute i hennes stora gräshage istället för i de mindre grushagarna. Dessutom är det skönt att slippa få in en lerhög..

Hon har fått vara ledig några dagar eftersom vi var nere i Skåne över julen men hon kändes fräsch och framåt idag när jag red ett lätt pass. Tänkte fortsätta att fokusera på lösgjordhet de närmsta veckorna och även lägga in lite jobb med bommar. Eventuellt även hoppa henne lite. Hon tycker att det är galet kul att få hoppa lite hinder så känner att jag behöver lägga in lite mer sånt. Har inget intresse av att hoppa några höjder med henne utan det är mest bara för att hon tycker att det är kul och ger henne lite mental variation i träningen.

Fram och avskrittning ute efter ett ridpass uppskattas inte bara av hästen..man får sällskap av både egna och andras voffar. :-))

Bild

Två bilder på det fantastiska PS-tränset. Blir mer nöjd med det för varje dag. Det enda som grämer mig är att man inte får tävla utan käkrem. Visserligen finns det att köpa till men då kan jag inte ha mitt fina OS-pannband utan måste ha deras pannband eftersom käkremmen fästs i den där klick-on grejen. 

Märkligt att man måste ha käkrem i dressyr men inte i hoppning. 

Snyggast är såklart mitt OS-kandar men om nu Heddan har bestämt sig för att hon inte vill ha något annat än detta på sitt huvud när det förväntas att hon ska gå på tygeln antar jag att vi andra får rätta oss i hennes led..

Lite snabb utvärdering av PS-tränset

För det första var servicen verkligen outstanding. Jag beställde det i måndags och hämtade ut det igår. Perfekt, då kunde jag testa det på träningen idag.
Till min förvåning blev jag faktiskt helt klart positivt överraskad. Hon var väldigt fin och mycket jämnare i tygelkontakten än hon brukar vara. I vanliga fall är hon mjukare till höger. Hon var fortfarande mjukare till höger men inte lika markant stor skillnad.
I övrigt påstod tränarmänniskan att hon aldrig sett Heddan se så mjuk ut och hon känns verkligen himla fin att rida.

PS-tränset var förvisso hyfsat mjukt med tanke på att det är helt nytt men jag stoppade ändå ner det i ett bad med ekololja nu. Vet att det tydligen är förfärligt att göra det men jag gjorde likadant med OS-kandaret och det blev superfint efter det. Hade ägnat flera veckor åt att försöka putsa det mjukt utan att lyckas. Ett par dagar i ekololja gjorde det susen.

Ps of Sweden

Ja inte vet jag om detta är alla hästars dröm men jag har iallafall beställt ett youngster revolution till Hedwig.

Det är väl framför allt nackstycket som ska vara anatomiskt och inte skapa onödigt tryck samt de elastiska "vaggorna" som tydligen tillåter bettet att fjädra i munnen.

Hon går väldigt bra på remontträns och är fin och elastisk i bettkontakten så får se om hon gillar detta ännu bättre. Numera är ju betslingen valfri från msvB så vill man tävla på träns så får man. Himla bra tycker jag.

Idag red jag mest bara övergångar men ett par skänkelvikningar i galopp åt båda hållen gjorde hon fint och sen fyra byten på ena kvartslinjen utan att fara iväg eller vingla så snart kanske jag kan börja rida serier utan att hon bryter ihop..:-))

Ännu en programridning

Gav mig på ännu en programridning vilket egentligen var ganska meningslöst eftersom inte mycket har hänt sedan den förra jag red. När jag tittar på filmen så är det påtagligt att hon blivit väldigt mycket bättre i formen och flera grejer gör hon fint. Formen är något som jag jobbat med typ jämt så att hon nu börjar bära sig mer anständigt känns som en stor framgång.
Jag vet att piruetterna inte är klara och min plan är att jobba med dessa över vintern. Antingen kommer hon att lära sig eller så kommer hon inte göra det. Inte så mycket mer att orda om det. I dagsläget har hon blivit mycket mer reglerbar och kan även göra ok kvartspiruetter så om hon kan tänka sig att vända ett kvartsvarv till återstår att se samt om jag eventuellt kommer kunna lära mig rida piruetter som man ska. Allt sånt brukar hänga ihop.
Serien bekymrar jag mig inte mycket över eftersom jag bara tränat tempoväxlingar på diagonalen nu för att undvika att hon ska gissa och ta så mycket egna initiativ. Antar att hon fick en smärre chock när jag enligt henne plötsligt bestämde mig för att börja byta.

Oavsett, Hedwig är den hästen jag gillar mest att rida och träna. Hon är också den enda häst jag har, förmodligen kommer ha och äga under mitt liv. Nästa år blir hon fjorton år och det känns på något sätt ofattbart. Nyss var hon 6 år och hade ett helt liv framför sig.

Ofta får jag intryck av att många förverkligar sig själva (försöker iaf)genom sina djur och hästar är verkligen inget undantag. Det är viktigt att påtala att man faktiskt har en JÄTTEfin häst med oanad potential som kommer blomma ut och berika sin ryttare med priser och pokaler samt ära och eventuellt berömmelse.  Jag vet inte..jag tycker min häst är jättefin och duktig och underbar på alla sätt och vis men jag vet också att det finns många som inte tycker att min häst är lika fantastisk som jag tycker. Det spelar verkligen ingen roll och är ju inte så viktigt. Hon är ju min häst så viktigast måste ju ändå vara att jag gillar henne.
Film
https://www.youtube.com/watch?v=66LvXWfjrMg&feature=youtu.be

Plötsligt händer det

Hästen är på tygeln på riktigt. Ja ska den inte vara det jämt då. Självklart ska den vara det men har man en stark märr som hellre använder sig av skjutkraft en bärkraft är det lättare sagt en gjort..

Vad exakt som har hänt kan jag inte säga men misstänker att allt masserande, biolightande, muskelmedel och mitt nya träningsupplägg har plötsligt gett resultat. Hon bär sig på ett sätt som jag bara kunnat drömma om tidigare och är enkel att rida i form på träns på ett helt vanligt tredelat tränsbett.

Men att hon är ovan vid detta märker jag genom att hon plötsligt känns sladdrig på ett helt nytt sätt. Inte så konstigt eftersom hon inte är så stark i detta ännu. Serier är tex inte speciellt meningsfullt att rida eftersom hon inte använder sig av kapten zoomtaktiken på samma sätt längre och då blir det så klart förfärligt jobbigt att byta flera gånger om man ska vara bärig hela tiden.

Tänker att jag just nu fokuserar på att rida raka linjer på diagonalen och bara lägger in enstaka byten då och då. Tror det är viktigt att skynda långsamt nu så att hon inte blir överansträngd i bakknän tex. Idag skrittade vi bara på galoppbana med tanke på det eftersom hon jobbade så himla fint igår på träningen.

Märklig känsla är det iallafall och jag tittar lite förvånat i spegeln på den fina siluetten av min duktiga häst. :-)

Programridning idag

Idag åkte vi över till Wisbohammar och red en programridning. Hedwig har gått väldigt trevligt sista tiden och jag gillar möjligheten att kunna stämma av ungefär på vilken nivå man ligger med en programridning då och då. Just idag hade dock Hedwig bestämt sig för att hon inte tyckte det var helt lämpligt med en massa trixande på dressyrbanan. Eller egentligen var det inte hennes fel. Jag hann inte rida henne igår eftersom vi hade trevligt besök hemma. Då är det extra viktigt att hon får en lång och lugn uppvärmning. Den planen föll när översta luckan till släpet hade frusit fast och jag ägnade ca tjugofem minuter åt att få upp den. Pia var också med ute och hamrade lite på den samt tipsade om någon lämplig sprej som man kunde använda för att få eländet att tina. Lyckades iallafall få  upp den efter en hel del svordomar och andra mindre trevliga formuleringar.

Det gjorde att jag bara hann värma i trettio minuter och det är för kort tid med tanke på att jag brukar vilja skritta i 15-20 minuter. Dessutom hoppade jag över trav och galoppövergångar som oftast får henne att komma igång fint i kroppen. Så in och försöka rida igenom msvA på en Hedda som var lite småsur över att jag inte förberett henne bättre. Domaren var dock en trevlig bekantskap som ändå gav oss nästan 61% och tyckte att Hedwig var en trevlig häst med vacker sida samt att hon gillade att hon gick i msvA-form (Det var jag mest nöjd över att få höra..)men att hon var lite av och på i programmet. (jotack..) Efter fick jag rida lite trav och galoppövergångar som alltid hjälper henne att komma loss i kroppen samt får henne att slappna av mer. Vi tog några varv åt båda hållen på volten och sen red jag igenom hela programmet en gång till. Nu var hon mycket mer med mig och jag fick ett bättre flyt genom hela programmet så klart nöjd med att kunna avsluta så.

Det var i alla fall väldigt trevligt och välarrangerat med en positiv och sympatisk domare! Stort tack till er som hade lagt ner tid och jobb så vi andra kunde rida. :-)

Liten check

Jag lägger förvisso ner ganska mycket jobb själv på att underhålla Hedwig med hjälp av massage och biolight. Dock vill jag att min ET gör en grundligare koll av henne några gånger om året. Han kan hitta små ömheter och annats som jag missat eller inte upptäckt själv.

Hon har  känts väldigt fin men eftersom jag ändå inte har några tävlingar kvar denna säsong tyckte jag det passade bra med en liten genomgång samt några dagars vila. Hon var väldigt fräsch överlag förutom en liten spänning i höger lårmuskel så där tyckte han att jag skulle jobba lite extra med massage och bioligt. Dessutom rekommenderar han en del stretchövningar som jag kan erkänna att jag fuskat med. Får väl bättra mig där lite. :-)

Jag vet att en del tycker att jag är lite knäpp som lägger ner så många timmar "friskvård" på hästen men jag tänker väl också att ska jag kräva att hon ska prestera på högre nivå måste jag också hjälpa henne att hålla muskler och leder så mjuka och smidiga som möjligt. Hon kommer aldrig plocka poäng på att hon kommer intravandes med framknän som nästan slår i hakan. Däremot kan jag satsa på att ha en så välgymnastiserad och lydig häst som möjligt och som kan utföra rörelserna med mjukhet och lätthet.

Sista starten för i år

Det blev inte något jätteintensivt tävlingsår för oss med endast sex starter totalt. Heddans skada i våras gjorde att i princip hela säsongen gick om intet.
Men vila kan som bekant även göra gott och jag tycker att hon är mycket finare nu än innan skadan. Visserligen har jag ändrat lite i träningsupplägget och även hur jag gör för att hålla henne fräsch,

Vi har ju kommit fram till att hon verkar ha svårt att göra av med mjölksyra och kan bli ganska stel om hon inte har fått ordentlig avskrittning tex efter ett träningspass. För att hjälpa henne ytterligare så får hon massage två gånger i veckan och biolight med drainage 2 nästan varje dag. De dagar hon får massage får hon vila förutom en halvtimme i skrittmaskinen. Dessutom får hon ett tillskott med e.vitamin, selen och lysin varje dag.

Tycker detta gör stor skillnad  och hon har blivit mycket mjukare i kroppen och hela hon känns väldigt välmående.

Så även om tävlingssäsongen blev kort så är jag nöjd med resultatet. Två fina placeringar  i msvB har det blivit och en start i msvA med godkänt resultat, Hon är klart på gång i msvA och jag tror hon kommer göra riktigt fina resultat i vår om hon får fortsätta vara frisk och vi kan ägna vintern åt att stärka upp henne och befästa piruetterna och serierna ordentligt. Jag ska erkänna att vi hemmavid bara har ridit kvartspiruetter i princip hittills och serierna har jag knappt tränat alls då hon kokat över lite i huvudet. Less is more sa en klok kvinna till mig en gång och jag tänkte att vi avvaktar lite med att pressa henne i dem. Så idag blev piruetterna såklart förstora och i serien bytte vi några gånger i vart fjärde och några gånger i vart tredje..Jag lyckades iaf klämma in fem byten på diagonalen men de blev lite som hejsan såklart. Travprogrammet gjorde hon galant och hon låg på 65-66% hos alla tre domarna fram till första piruetten. Duktig tjej tycker matte!

Väldigt glad blev jag även för min tränare som gjorde en väldigt flott runda på fina Syncro och tog hem segern. Verkligen välförtjänt!

Träningen för Liane W i torsdags gav även det ny inspiration då hon sa att får du henne bara ordentligt mellan hand och skänkel blir hon hur fin som helst och du kommer inte ha några problem att rida program över huvud taget. Så detta blir klart det största målet att uppnå till våren. :-)

Dagens tävling

Jag är så himla nöjd med Heddan idag. Hon var så underbart härlig och rolig att rida genom i princip hela programmet.

Öppnorna som ofta är svåra på tävling när hon spänner till gick hur lätt som helst idag. Hon vinglade till lite i första och den andra blev lite rak enligt domaren så poängen blev bara 6 men det gör inte så mycket för jag blev lite paff över hur lätt hon flyttade för skänkeln. Överlag så var ridbarhetenså väldigt mycket bättre än den har varit. Hon var lätt o fin i handen, tog halvhalterna jättebra och kändes överlag påverkbar på ett sätt som jag inte är van vid på tävling.
Bytena på de korta diagonalerna kan jag inte vara mer nöjd med i dagsläget. Jag kunde samla ihop henne, aktivera och byta. De var raka, fina och i uppförsbacke. Även dessa fick jag bara 6 på med motiveringen att jag ändrade rytmen men det får vara så. jag är så glad att hon var så lydig ocg svarade så fint på alla mina hjälper. Hon gjorde exakt det jag bad om. :-)

Ett moment i b4 som är ganska gräslig är mellangaloppen på diagonalen, förvänd galopp genom hörnpasseringen och sen ett byte på kortsidan. Jag tror att många kan intyga att man befinner sig mer eller mindre i nedförsbacke när man lyckats ta sig genom hörnpasseringen och bytena på kortsidan blir allt som oftast i någon slags Kapten Zoomstil.

Jag är ju ett stort fan av Carl Hester (no shit) och har tittat på många av hans clinicer på nätet. En övning som han lät Charlotte göra med Valegro på en clinic i Danmark tänkte jag skulle passa Heddan perfekt. Den går ut på att man rider i mellan eller ökad  galopp på diagoneln och istället för att byta eller fortsätta i förvänd gör man halt, vänder om och galopperar tillbaka på diagonalen.

Jag använde mig av den igår men ändrade den lite. Red i mellangalopp på diagonalen, gjorde halt när jag kom fram till spåret och ryggade mjukt några steg. Första gångerna höll hon på att dö av chocken men sedan fattade hon vad jag ville och kom tillbaka hur fint som helst utan att trilla på näsan.

Jag använde mig av den övningen idag också på framridningen och red ingen förvänd galopp alls. Kanske därför vi missade det momentet idag eftersom hon kom tillbaka jättefint och jag kan ha varit lite otydlig. Blev tyvärr ett fint byte där det inte skulle vara så fick bryta av, fatta ny förvänd o lägga bytet lite för sent.

Sen måste jag skriva domarens kommentar under allmänna omdömet. Jag är så van att det alltid står att hon ger ett energiskt intryck men behöver lätta upp mer fram..Idag stod det hör och häpna tvärt om..God grundform men tappar energi ibland. :-)) Hon börjar äntligen ta halvhalterna!

Nästa helg är det årets sista tävling. En msvA. Får se vad Heddan säger om det..Hon tenderar att koka över lite i huvudet när det blir många olika moment så risken finns att hon plötsligt totalt glömmer bort hur man gör en serie tex.

Annars hoppas jag att hon ska få fortsätta hålla sig frisk och kry så vi kan fortsätta träna och utvecklas över vintern.

På vägen hem slogs jag återigen av hur bedövande vacker denna höst är. Nästan smärtsamt vacker med lövens alla färger, den klarblå himlen och strålande sol. Magisk värld vi lever i.

Tävling på g

På söndag tänkte jag bege mig till årets näst sista tävling. Vi ska till Enköping som jag personligen tycker har en himla bra tävlingsanläggning. Två ridhus som ligger i anslutning till varandra så himla smidigt med framridning i det ena o tävlingsbana i det andra.
Hedwig har varit väldigt pigg och lite smått hysterisk sista dagarna denna vecka. Det gör att hon har en helt underbar energi när man rider men samtidigt kan det kännas som att det blir lite för mycket av det goda och hon fräser på lite väl häftigt.

Men vi får fokusera på halvhalter i vartannat steg i princip genom hela programmet så kan det nog funka ok. :-) Hon är jättefin nu tycker jag men tävling är alltid tävling.

Dessutom funderar jag på om jag eventuellt lider av lätt sinnesförvirring som utsätter mig för detta och om det verkligen är värt en eventuell kulört prisrosett..
På söndag har jag startnummer två i en klass som börjar kl 9:00. Det innebär att jag måste åka senast kl halv 7 från Gnesta. Det tar mig dessutom en halvtimme att ta mig till stallet hemifrån. Så helt ensam ska jag alltså meka ihop allt där på morgonen, köra 8 mil för att rida för c 7 minuter för en domare som med största sannolikhet kommer skriva. " Trevlig häst med god energi. Behöver lätta upp lite mer fram" . Detta väljer jag alltså framför en skön sovmorgon hemma o en härlig promenad med hundarna ner till sjön tillsammans med min man..
(Min snälla vän Mona som brukar följa med kunde inte följa med denna gång eftersom hon ska åka utomlands.)
Antar att den där eventuella,färgglada prosrosetten uppenbarligen kan få en människa som de flesta anser vara hyfsat vettig göra de mest obegripliga saker..

Lite uppdateringar

Vi har hunnit med en till tävling och denna gång blev det en fin tredjeplacering. Hon spände till lite mer än veckan innan och då blir hon lite svårpåverkbar i skolorna och skrittpiruetterna. Galopprogrammet tycker jag hon gjorde fint med fina byten utom det sista kanske då hon föll isär lite och kapten Zoom återuppstod. :-))

 

Foto: Katrin Ljungberg

I övrigt jobbar jag mycket med att försöka hålla henne så mjuk som möjligt. Vi har funderat lite över varför hon ofta känns ganska stel och behöver ganska lång uppvärmning. Vi tror att hon har svårt att göra av med mjölksyra och behöver hjälp med detta. Förmodligen därför jag tycker att hon känns mycket bättre när jag har använt drainage 2 programmet på biolighten som hjälper till att transportera bort slaggprodukter. På sista tiden har jag dock börjat ge henne massage två gånger i veckan med en maskin utformad för hästar, en sk Thumper, i kombination med biolight .Det är faktiskt ganska häpnadsväckande hur stor skillnaden blir. Jag masserar henne i ca en halvtimme och därefter ca tjugo minuter bioligth när hon har vilodag. Hela hästen är helt mjuk och elastisk dagen efter och fantastiskt härlig att rida.

Thumper plus biolight :-)

För att hjälpa henne ytterligare har jag även köpt ett tillskott med vitamin E, selen och lysin. 

Vi har börjat träna på delar ur msvA igen och hon verkar ha lättare för flera grejer nu än i våras så oavsett tror jag denna vila har gjort henne gott på många sätt. Vi har två starter kvar i år som jag hoppas vi ska kunna genomföra med gott resultat. En msv B4 och en msvA. :-) Arbetspassen är oftast korta med många micropauser. Jag månar om att hålla henne på gott humör och försäkra mig om att  jag inte rider henne för länge. Hon känns i princip aldrig trött och därför tror jag att man lätt kan tro att hon orkar mer än hon gör.

Perfekta fram och avskrittningsmöjligheter har vi på galoppbanan. Heddan som vanligt pigg o munter o full med energi.

Tävlingsdags

Nöjd ryttare med hatten lite käckt på sned..

Första starten sen i våras och det gick fint. Jag fokuserade på att rida tydliga övergångar och halvhalter.

Klassen vi red var en msvB4 och den dömdes av tre domare. Alla tre låg väldigt jämnt så det känns  verkligen som att vi fick en rättvis och bra bedömning. :-) 

Heddan verkade iallafall vara glad att vara på tävling och tuffade glatt på i programmet utan några större missöden. Flera grejer som jag var nöjd med och som vi jobbat med medan andra behöver bli bättre.

Jag hade inga speciella förväntningar så det var ju himla kul att vi kom tvåa. Roligt också att Carina på Rebell kom trea då vi båda har samma tränare. 

Jag har ju varit väldigt återhållsam under sommaren med ridningen men nu börjar hon kännas såpass bra och fräsch att jag kan öka på kraven lite mer. Nästa tävling om en vecka så vi fortsätter jobba med halvhalterna och lösgjordheten. :-) Ett evighetsgöra kan jag lova,

Men idag och en vecka framåt ska jag leva på den härliga känslan man får efter en bra tävling.

Lite suddig

Tävlingsfilm

Tiden flyger

Tiden flyger verkligen förbi och ett tag sedan jag skrev något nu. Men det har inte funnits så mycket att skriva om då jag i princip inte gjort mer än successivt ökat på träningen med Heddan. Hon verkar iallafall mår helt bra så här långt och är nog snart uppe i full träning. Vi har tom haft en första träning där hon skötte sig riktigt bra tycker jag förutom att hon fick några smärre utbrott då hon förmodligen fick lite mjölksyra. Nu är inte jag helt säker hur halvhysteriskt trampande i sidled hjälper till att få bort mjölksyra men enligt Heddan var detta tricket.

Jag varvar träningspassen med skrittrundor och lite trav och galoppjobb på galoppbanan. Eller där handlar det egentligen bara om att hon ska få galoppera på lite mer framåt utan större krav och jag upplever att detta gör henne lite mer loss över ryggen och får henne att komma igång fint i kroppen.

Igår och idag har hon varit riktigt fin och mjuk faktiskt. Speciellt känns hon mer och mer som sig själv i travarbetet. Även galoppen känns bra även om hon lättare blir stark här och vill ge sig iväg när det blir jobbigt. Vi kör bara korta trav och galopppass med många små skrittpauser.

Har även anmält till två tävlingar om ett par veckor. Kan vara ett bra sätt att stämma av formen lite.

Närmast på agendan står dock klippning. Hon är redan ordentligt fluffig och ser ut som hon planerar att tillbringa vintern i någon käck lösdrift tillsammans med en trevlig höbal. Utan täcke och allt vad sånt skit kallas. Tyvärr planerar ju hennes matte att ha henne som tävlings och ridhäst några år till och det innebär tyvärr en något prydligare frisyr.

Börjar påminna om en dressyrhäst igen

Jag har börjat trappa upp träningen mer nu och har till och med anmält till en tävling i slutet på september. Heddan känns väldigt fräsch och framåt om än lite "oriden" i galoppen. Galoppen är och har alltid varit den svåraste gångarten att rida. Hon vill ju helst bröta på i fri fart och form och blir ganska sur när jag har andra åsikter.

Just nu rider jag två kortare dressyrpass på raken och hon är alltid mycket bättre dag två. Egentligen vill jag ju helst rida henne gymnastiserande och lösgörande varje dag för att hon snabbare ska komma tillbaka i tävlingsform men jag behärskar mig och lägger in lediga dagar och bara skrittdagar för att inte forcera för snabbt. Rätt som det är är hon tillbaka i sin fina form igen även om det tar lite tid.

Jag hade tänkt vänta till oktober med att klippa henne men idag när jag tittade på den begynnande russvinterpälsen insåg jag att det nog blir lagom om en vecka ungefär. Hon avskyr ju att ha täcke på sig och därför hade jag velat ha henne oklippt ett tag till men nätterna är ju svala så hon har sett till att odla rejält med päls redan.

Då har man varit "beridare" idag igen..

Ponny nr 1 Heddan

H: Vad gör du här? 

A: Jag ska rida.

H: Är du inte klok, jag äter!

A: Du har ätit sen typ 7 i morse..

H: Det är lögn.

A: Alltså, du kan jobba en liten stund varje dag.

H: Jag kommer magra.

A: Det kanske inte gör nått om du tappar ett gram eller två?

H:  Har du sett dig själv i spegeln nyligen?

A: Måste vi alltid hamna här? Att det alltid måste tjafsas om allt hela tiden?

H: Ja

A: Nu travar vi lite.

H: Ooh vad jag kan gå på tygeln!

A: Trevligt. Vi galopperar lite.

H: Det ska fan gå undan!

A: Öh, nej halvhalt!

H: Du hörs dåligt, det ska jävlar i mig gå undan!

A: Nej! Halvhalt!!

Ponny nr 2 Kråkan

K: Jag älskar min matte.

A: Vad fint, men idag ska jag rida.

K: Jag älskar dig också. O jag älskar socker.

A: Det finns inget socker men jag har morotskarameller.

K: Jag älskar morotskarameller.

A: Vi travar lite.

K: Jag älskar att trava!

A: Vi galopperar lite.

K: Jag älskar att galoppera!

A: Halvhalt?

K: Jag älskar halvhalter!

A: Duscha nu?

K: Jag älskar att duscha.

A: Du får gå ut en stund till.

K: Jag älskar att gå ut till min hage!

A: Jag tror jag älskar dig också Kråkan, du är så snäll o go o rar!

Ponny nr 3 Salsa

S: Socker?

A: Finns inget. Morotskaramell?

S: Gott.

A: Nu sadlar vi.

S: Socker?

A: Nej nu ska vi tränsa.

S: Socker?

A: Det finns fortfarande inget, nu ska vi rida.

S: Jag älskar socker!

A: Det tror jag ingen har missat. Vi travar lite.

S: Jag är kissnödig!

A: Ok, nu travar vi.

S: Jag är bajsnödig.

A: ok men nu kan vi trava.

S Hade du nått socker?

Rätt foder

Alla seriösa hästägare fodrar sina hästar med analyserat hö eller hösilage. Det finns väldigt smarta foderprogram på nätet som man fyller i värdena på analysen och får svar på om något saknas och hur man kan komplettera ev brister. Hedwig verkar dock inte bry sig ett dyft om vad som är lämpligt näringsinnehåll. Hennes hö som jag köper själv har väldigt god hygien men väldigt låga värden över lag. Jag var helt övertygad om att jag skulle behöva fortsätta komplettera med lusern. Inte då. Under våren har hon ätit 10-12kg hö, 1-2kg halm, knappt 1kg krafft groov och 2dl mineraler. För 1 1/2 år sedan såg hon ut så här efter en lång period med problem med hösilage som hon inte tålde.

Tunn och muskelfattig.😞 Nu efter 1 1/2 med hö (trots låga värden) ser hon ut så här 😍

I år ser hösilaget väldigt fint ut så jag har provat att ge henne ett par kilo av detta och hon verka må helt bra av det. Idealiskt för mig (ekonomiskt) skulle vara att jag kan ge henne 50/50. Att jag skulle kunna gå tillbaka helt till hösilage tror jag inte på och tänker inte heller testa. Jag älskar att hon är så rund och fin nu på ett sätt hon inte varit på många år. Samt att magen alltid är helt bra så klart. Men intressant att se att hon blir så fin på ett hö med så låga värden. 😊 Tror man måste lita mer på sitt förnuft och titta på hästen än att stirra sig blind på foderanalysen.              I övrigt verkar igångsättningen funka bra så här långt. Hon känns fräsch och framåt. Hon rids i alla gångarter nu även om det än så länge inte blir några böjda spår i trav eller galopp. I skritten jobbas hon dock i skolor, framdelsvändningar och skrittpiruetter. All fokus ligger i princip på att få bort henne från handen och vara så bärig som möjligt. I traven känns hon väldigt bra och lätt. I galoppen har det blivit bättre men hon vill fortfarande gärna ge sig iväg här. Intervallerna är väldigt korta så det tar såklart tid. Men hoppas att detta upplägg ska göra att hon inte får ett återfall. Knän verkar lite luriga och ta lång tid. Inte många som har någon erfarenhet av det heller så har inte fått så mycket svar på lämplig igångsättning förutom att hon självklart måste bort med vikten från framdelen samt att jag ska vara försiktig med klättring. 

Piggelin Hedda

Heddan har kommit en bit i sin igångsättning och hon verkar mår hur bra som helst hittills iallafall. Massor av energi och känns väldigt fräsch. Passen är fortfarande väldigt korta och större delen jobbar jag henne i skritt. Har dock lagt till lite trav och galoppjobb om man nu kan kalla det för jobb. Handlar mest om några varv åt båda hållen samt något enstaka byte åt båda hållen. 

Det som främst slog mig idag var hur otroligt fin hon är i kroppen. Jag kan knappt minnas när hon hade så fin hals som hon har nu samt att att hon är rund och fin över bakdelen. Hela hon glänser som ett nypolerat mynt och hon är full med hälsofläckar.


Även om magen är lite rund av gröngräset bekymrar det mig inte speciellt. Den kommer försvinna ändå ju mer igång hon blir.


Fin hals!


Nu får det banne mig vara nog med fotandet tycker Heddan. Alla andra har fått mat utom jag!

Alla som känner Heddan vet att hon är en dam med bestämda åsikter om hur saker och ting ska skötas. Så fort stackars Moa kommer på morgonen tjatar hon hål i huvudet på henne att hon omedelbart ska släppas ut och verkligen inte har tid att tugga på nått torrt skit som slängs in i boxen. Ut i gräshagen ska hon bums! Väl ute i hagen står hon tydligen och gapar om att alla hennes kollegor även ska släppas ut omgående..

Om hon fortsätter att hålla sig fräsch siktar jag på några tävlingar i september /oktober. Vi får se, jag forcerar inte igångsättningen utan satsar på att hon ska hålla istället. :-)

Varför raskatt

Jag hörde tidigare till den kategori av människor som inte kunde begripa hur man kunde betala mer än ett par 100-lapar för en kattunge.
Kattungar finns ju i överflöd (tyvärr) och det är väl bara att åka över till närmsta bonde för att få sig en gratis i princip. En del som tagit en kull med huskatter har litet självbelåtet förmedlat att nä då de tog bara en symbolisk summa..jaaag vill baara att de ska få ett bra hem och är inte intresserad av pengar. Detta låter ju i sig vackert men det som dessa individer inte ha funderat över att de genom detta förhållningssätt bidrar till att hålla nere katten status. Det är inte ett husdjur som man värderar lika högt som en hund tex.

Nu har visserligen även jag haft ett par kullar med huskatter men jag tog ganska bra betalt för dessa ungar och såg även till att de var vaccinerade, avmaskade och veterinärbesiktigade innan jag levererade dem. Men efter att ha ägnat mer än tjugo år åt att föda upp renrasiga hundar och följt alla de restriktioner som krävs där kändes det inte speciellt seriöst eller bra att inte vara lika nogräknad när det gällde katter.

Avel och uppfödning har alltid fascinerat mig och att följa en kull med kattungar är alltid en helt underbar upplevelse. Jag har länge varit en beundrare av rasen sibirisk katt och jag beslutade mig ganska snabbt att skulle det bli fler kattungar så skulle det bli renrasiga sibirier som skulle födas upp och säljas helt enligt SVERAKs krav. Min man undrade först om jag totalt hade mist förståndet när jag informerade honom att vi skulle införskaffa en raskatt för 9000:- Men han följde naturligtvis med när vi hälsade på vår lilla Signe första gången och när vi åkte därifrån sa han bara: Ja, det är helt rätt. Dessa människor kändes så himla seriösa och man tänker plötsligt på ett helt annorlunda sätt. Lilla Signe är värd varenda krona.

Genom att ägna mig åt en liten, seriös uppfödning av sibirisk katt hoppas jag kunna hjälpa till att fler funderar lite över sitt förhållningssätt till hur de värderar katter. Tänk vilken dröm om alla dessa överfulla katthem tillslut fick slå igen eftersom det inte fanns något behov för dem längre. Att ingen människa längre skulle få för sig att lämna en halvvuxen unge på landstället.

Min första kull sibiriska kattungar består ju bara av en unge. Men eftersom jag faktiskt tänkte till ordentligt innan jag parade hans mamma samt har fått ett enormt stöd och hjälp av hennes uppfödare att hitta en lämplig hane samt massa goda råd är ungen obeskrivligt vacker och jag hade utan problem kunnat sälja tio till. Förutom att Signes uppfödare har varit så otroligt hjälpsam har även ägaren till pappan hela tiden sagt att hon gärna hjälper till om jag undrar över något samt kommit med flera goda råd. Det är uppenbart att dessa människor har rasens och katternas bästa för ögonen samt även tänker flera år framåt i tiden.

Nu ska jag njuta fem veckor till av min lilla guldklimp innan han beger sig till sitt nya hem i Bromma.

Planer för nästa kull finns såklart men dessa ligger än så länge bara på planeringsstadiet.

På tygeln

Ja för även om vi fortfarande bara skrittar så får hon lov att vara eftergiven och faktiskt gå på tygeln. Tar tillfället i akt och finslipar på diverse grunder. Tex göra halt och rygga utan att dyka eller hugga i tygeln. Bakdelsvändningar med eftergift i sidorna samt trampa jämt med bakbenen utan att korsa eller trampa ut, framdelsvändningar med ryggning som följd, öppna, sluta, förvänd sluta längs fyrkantspåret samt diagonalsluta. Även en enkel övning som att gå från ökad skritt till samlad skritt i eftergift och utan att hugga i tygeln eller räta ut sig går utmärkt att öva på.

Hon känns faktiskt väldigt fräsch och full med energi. Vill bara framåt. Jag har arbetet henne i skritt nu i snart två veckor och kommer lägga på ytterligare en vecka för säkerhet skull. Visst är jag sugen på att ta något varv i trav men jag behärskar mig!

Dessutom kommer jag rida Pias hästar nästa vecka när hon är på semester och dessa kan jag göra det mesta på så jag kommer få mitt lystmäte efter lite mer fart mättat. Ser även fram emot en träning på Syncro i slutet på denna vecka. Fina hästen som gjorde en  kanoninsats i helgen som gått med en 2:a placering i msvA på lördagen och en 3:e placering i PSG på söndagen. Jag säger bara stort grattis och njuter av möjligheten att få rida denna underbara häst då och då. :-) Nu ska han ju dessutom vara "min" en vecka så jag tror inte Pia får tillbaka honom sen..:-))

Lilla söta Knatter växer och utvecklas med stormsteg. Jag kan ärligt säga att jag aldrig har sett en mer bedårande kattunge. Herregud..nog för att man blir partisk när det är ens egen uppfödning men han är helt så söt att man nästan inte står ut. Till och med min man som inte kan anklagas för att vara en större kattälskare lyser som en sol när han tittar på det lilla livet och leker med honom. Även han är helt förälskad. :-))

Tanken är att han ska säljas men det känns såklart inte helt enkelt och jag vill vara helt säker på att det är ett toppenhem innan jag bestämmer mig. Har inte satt ut någon annons ännu utan avvaktar med det några veckor till för att se hur han utvecklas.

Skritt, skritt, skritt

Vi skrittar nu en en stund varje dag. Heddan känns verkligen superpigg och väldigt energisk men vi håller oss till skritt. Eller allra helst racerskritt om hon får bestämma. Till hennes förtret dock lägger jag in pass där hon får gå på tygeln och korta och länga stegen under skritturerna.

Planen är att fortsätta jobba henne i skritt i ganska  många veckor till. Detta behöver egentligen inte alls vara negativt. Läste en artikel i någon hästtidning skriven av en veterinär att han alltid rekommenderade arbete i skritt under en längre tid vid igångsättning efter skada och många ryttare har efter det intygat att hästarna aldrig har känts så fina.

För att inte rosta igen totalt rider jag Pias hästar då och då när hon behöver hjälp och det är verkligen himla kul och utvecklande. Gillar båda väldigt mycket men framför allt är Syncro en superfin häst att rida. Väldigt mjuk och lättriden samt helt klart väl riden och utbildad.

Men Heddan ligger såklart etta på listan. Hon ger en sån härlig känsla av power och energi som är svårslagen. Samt att vi såklart är som ett gammalt gift par vid det här laget. Känner varandra utan och innan i princip. :-))

Heddan tar det lugnt men är pigg

Heddan har vilat helt nu i snart två veckor. I fredags tog jag henne på linan för att se om det fortfarande syntes någon hälta men hon såg jämn ut i båda varven. Hade trots det redan bestämt innan att hon skulle få vila ytterligare en vecka. Tänkte börja skritta henne lite i slutet på denna vecka och sedan fortsätta med det i minst två-tre veckor.

Provade att låta henne gå i en av gräshagarna men får avvakta lite med det eftersom hon efter någon halvtimme bestämde sig för att det var dags för en uppfriskande galopp. Som tur var såg Pia henne och kunde fånga in henne efter två varv. Hon fick inte ont av det vad vi kunde se men hon får lov att hålla sig i skinnet när det gäller sådana saker ett tag till. Jag går en sväng med henne varje dag istället och låter henne beta en halvtimme. Klart uppskattat och hon tuggar i sig en försvarlig mängd gräs på denna korta tid.

I övrigt verkar hon nöjd och glad och det är himla skönt att se eftersom hon kanske inte har så jättekul just nu. Men hon har många hästar att hålla koll på och mycket grovfoder i form av hö och halm att sysselsätta sig med. Har hon bara att äta så är hon oftast helnöjd.

Min lilla sibiriska kattunge fortsätter att växa och utvecklas fint. Förutom att han är ofattbart söt börjar han bli en liten buse, Hans mamma fostrar honom bra tycker jag men jag kan verkligen sakna en liten bror eller syster som han kunde fått busa med. Nu blir han väldigt fixerad vid oss på gott och ont. Han är världens gosigaste och vill gärna sova i famnen men just nu vill han även använda våra händer som substitut för ett syskon att brottas med. Inte helt lätt att avleda men han blir ju större och starkare hela tiden och behöver lära sig att man inte brottas med händer..


Men galet söt är han ju..

. Neonatal konjunktivit kattunge (Ej hästrelaterat inlägg :-) )

Jag skriver detta inlägg enbart för att det är en åkomma som inte enbart drabbar valpar utan även kattungar och jag hittade ingen information om kattungar utan enbart om valpar.
Med rätt behandling blir det helt bra men obehandlad kan det leda till blindhet.
För drygt tjugo år sedan hade jag en valp som fick samma sak och den blev helt bra med behandling. När min kattunge drabbades av samma sak innan han öppnat ögonen åkte jag naturligtvis direkt till min veterinär som försiktigt öppnade ögonlocket genom att fukta med koksaltlösning och sedan dra isär ögonlocket så att varet kunde komma ut. Det ser ganska otäckt ut och ungen skriker såklart helt hjärtskärande. Hemma behandlade jag sedan ögat i ca 10-12 dagar genom att torka rent ögat med tops och koksaltlösning flera gånger om dagen. Torkade tills det öppnade sig och droppade i Fucithalmic ögonsalva tre gånger om dagen.(receptbelagd)
Oftast beror det tydligen på en bakterie som kommit in utifrån.
Det ser inte så roligt ut under första veckan eftersom ögat egentligen ska vara stängt och jag var såklart orolig att det skulle bli framtida men, men kattungen har nu vid tre veckors ålder två friska, klara små blå stjärnögon. Så man behöver inte få panik utan sköter man det rätt blir det bra. :-)

Detta hittade jag om valp från en föreläsning med ögonspecialist Lennart Garmer:
Neonatal konjunktivit - Nyfödda valpar kan drabbas av en infektion innanför ögonlocken. Lennart poängterar vikten av att varje uppfödare har kunskap om denna sjukdom och är uppmärksam på dess symptom. Man kan se hur ögonlocken buktar ut vilket orsakas av att det finns var bakom de slutna ögonlocken. Det är viktigt med omedelbar behandling där ögats luckra förslutning försiktigt öppnas så att varet rinner ut. Annars fräts hornhinnan sönder och valpen blir blind. Behandlas sedan med ögonsalva.

Samma sak gäller alltså kattunge.

Bara att backa bandet

I torsdags lät jag Heddan få sträcka på sig lite mer på galoppbanan vilket inte var helt smart. När jag bröt av till trav var hon halt igen. Åkte till Andreas dagen efter och hon markerade fortfarande lite. Ingen större skillnad på volt eller böjprov. Vi röntgade knäet men inga förändringar syntes. Förmodligen har jag gått lite för fort fram med igångsättningen även om jag själv tycker att jag tagit det lugnt. Fanns ingen anledning att behandla något mer utan jag får backa igångsättningen.
Låter henne vara helt några veckor nu och provar sen med skrittjobb resten av sommaren. Kommer dessutom behandla knäet med biolight varje dag.

Några tycker oj vad hon har varit mycket skadad nu och stackars dig etc. Ja, så kanske det är men att hästar är skadade känns mer som en regel än ett undantag. Iallafall om det rör sig om sport/tävlingshästar. Men kanske rider jag henne för dåligt eller har ett allt för dåligt upplägg, Kanske är hon en väldigt skör individ som skadar sig på olika sätt. Jag vet inte och jag kan inte påverka det mer än att ge henne en extra lång återhämtning och fortsätta försöka rida så varierat som möjligt om hon blir frisk.

Andreas sambo, Sofia, föreslog att vi skulle sätta in ett strå med fryst efter Skovens Rafael som de hade över istället för att plåga henne som ridhäst. :-))

Tanken var frestande kan jag säga och Heddan själv tycker nog att det skulle vara utmärkt att slippa släpa runt på sin tjocka matte.

Saker och ting i livet blir inte alltid som man tänkt sig och till min stora sorg dog i princip hela min vackra kull med sibiriska kattungar första dygnen efter att de fötts. Bara lille Knatter överlevde.Han å andra sidan är förmodligen något av det mest bedårande och ljuvliga jag någonsin har skådat.

Men som en kär vän sa, det är bara att torka snoret, kasta upp luggen och pået igen. Jag tänkte ansöka om stamnamn och väljer då mitt kennelnamn Harthavens. Så om allt blir som jag tänkt mig när det gäller den biten kommer Knatter registreras som Harthavens Allegro. Jag kommer även para om vackra mamma Signe så snabbt som möjligt.

Hon är ung och fräsch och en kattunge har inte slitit ett dugg på henne.

Nu är jag iallafall ledig i ca åtta veckor. Planerar att röja i huset, gå långa promenader med hundarna, gosa med Knatter och försöka få ordning på Hedwig.

Huset tänkte vi göra några lättare renoveringar i under sommaren och sedan sälja. Får se var vi hamnar sedan men Jörgen vill gärna bo i Gnesta så det blir nog däromkring så småning om.

Men att det skulle vara särskilt synd om mig har jag svårt att se. Jag har ett fast jobb med bra lön. Dessutom har jag blivit erbjuden en förstelärartjänst till hösten vilket innebär en rejäl löneförhöjning. Jag har ett gulligt hus att bo i, är gift med mannen som jag älskar och som är både snäll och omtänksam, har tre friska fina hundar. Dessutom lever jag efter övertygelsen att Hedwig kommer bli frisk och att Signes nästa kull kommer födas frisk och livskraftig.

En klok människa sa en gång om livet. Ibland ligger man före, ibland ligger man efter. Rätt som det är går det som på räls igen ett tag. :-)

Lite uppdatering

Hedwig har varit igång nu lite drygt två och en halv vecka. Eller igång är väl synd att säga eftersom jag tar det ganska långsamt. Vi har mest ägnat oss åt att skritta. Senaste dagarna har jag lagt in lite skolor i skritt samt att hon även får trava och galoppera lite på rakt spår. Min tanke är trav i lugnt tempo och så även galoppen. Hedwig delar inte riktigt min uppfattning. Hon anser att jag gott kan släppa tygeln och så kör vi helt enkelt fri fart och form. (Eller inte!)

Igår lyckades vi ändå trava och galoppera lite halvt på tygeln något varv på galoppbanan men skittråkigt om du frågar Heddan. Idag red jag ut med vår gulliga stalltjej och Hedwig tyckte verkligen detta var toppen. Visserligen bara tråkig skritt men om man halvtaktar hela vägen runt så blir det ändå lite skojigare.

Jag har anmält till lite tävlingar men får se hur långt jag hinner med igångsättningen. I Gnesta ändrade jag till msvB2 istället för msvB5 o msvA. Då har hon varit igång i fem veckor och borde kunna vara tillbaka i nästan full träning. Tänker  lika lång igångsättning som vila. Men msvB5 och msvA blir lite väl tufft så jag ändrade till en lättare klass. Dessutom bara en klass istället för två.

Annars är hon sitt vanliga muntra jag och pratar mer eller mindre oavbrutet med både Pia och Moa eller vem som nu råkar gå förbi (och ge intryck av att eventuellt närma sig höbalarna)

Friskförklarad

Idag åkte jag på återbesök med Hedwig till min duktiga veterinär Andreas Sandin. Hon var helt ren på både longering och böjprov. En stor lättnad! Var lite lätt illamående när jag åkte dit eftersom man aldrig vet om det blir någon reaktion när de ska böjas leder.
Nu ska hon skrittas uppsutten någon vecka och sedan kan jag börja lägga in lite trav och galopp på rakt spår.
Hon har verkligen vilat på ett bra sätt. Hållit sig lugn i grushagen och gått ett varv med mig runt galoppbanan samt ägnat 30-40 minuter åt att beta gräs. Även om hon är väldigt pigg och taktar en del när vi har gått vår lilla promenad så har hon ändå varit så snäll. Tror hon kommer uppskatta att få komma igång mer nu. Kommer bli en hel del skogsturer till att börja med.

Man blir lite tävlingssugen

Var med min tränare idag till Årsta Runstens tävlingar. Kan erkänna att det sög till i maggropen av längtan efter att få starta när jag såg den fina tävlingsbanan. Hedwig skulle älska det där underlaget, det är jag helt säker på. Så himla fint!

Dessutom överfölls jag av en enorm längtan efter att träna lite terräng. Jag har varit o tränat på deras fina terrängbana några gånger och Hedwig tyckte att det där var vansinnigt roligt men jag har inte varit iväg på snart två år eftersom dels höll hon på att gå omkull vid ett tillfälle där och dels hopptränar jag inte längre regelbundet. Det känns som nästan som ett krav att ska man åka iväg och hoppa terräng så ska man träna vanlig hoppning regelbundet också.
Roligt var det iallafall.
https://www.youtube.com/watch?v=JeO8YpQ9a7U

Nästa vecka ska jag väl bege mig på ett återbesök till veterinär Andreas för att se hur hennes knä mår. Hemma märker man inget direkt på henne utan hon taktar och marscherar på för fulla muggar när vi ska ut på promenad/äta gräs. Jag bryr mig inte om att hålla på och longera för att se om jag ser något utan det är lika bra att hon får vila helt en vecka till och så får vi se hur det ser ut då när jag är där.

Ska börja använda biolighten igen nu om några dagar. Kontaktade ju supporten och när de fick höra att hon var behandlad rekommenderade de att låta det gå 10 dagar innan jag behandlade med bioligth. Bättre att låta kroppen ta hand om en sak i taget ungefär.

Om lite drygt en vecka kommer vår efterlängtade kull med sibiriska kattungar. När hon ligger på sidan nu ser man att några har diverse gymnastikövningar där inne..Ska bli så spännande!

Alla dessa missunnsamma och avundsjuka människor som tycks florera lite här o där

Läser och hör då och då och får höra talas om denna kategori av människor som vissa tydligen omges/drabbas av.

Jag försöker rannsaka mitt minne för att se om jag själv har råkat ut för någon av dessa illvilliga typer. Det närmaste jag kan komma är nog några halvmärkliga kommentarer jag fått i samband med att jag placerat mig på någon tävling med Hedwig. Tex att det förmodligen inte var helt rätt eller det var verkligen klasskillnad på mig (som kom tvåa) och vinnaren (som är professionell beridare).

Om det rörde sig om missunnsamhet eller bara dålig social kompetens kan jag inte uttala mig om men jag gissar nog mer på lite brist på social kompetens. (Personligen hoppas jag verkligen att det var klasskillnad på mig, som är hobbyryttare, och den professionella ryttaren. Det skulle nästan vara pinsamt annars...

)

Sen tror jag aldrig jag har träffat någon som har missunnat mig mitt hus, min man, min häst, mina hundar, mitt jobb, min högskoleexamen, min bil, mitt hästsläp eller vad jag nu ska dra till med. 

Vad vi alla dock lider av lite till mans är förmodligen avundsjuka. Självklart kan jag vara avundsjuk på att någon har ett finare hästsläp än vad jag har i den bemärkelsen att jag också skulle vilja ha ett sådant fint släp. Men inte så att jag önskar att den andra personen inte skulle få ha sitt fina släp. 

Men om man nu upplever att folk i sin omgivning missunnar en det mesta här i livet kanske man ska fundera över om detta är någon person som är viktig för en och som man vill ha i sitt liv. Om inte så kan man ju bara skita i det och sluta umgås med personen/personerna i fråga. 

Om det nu ändå rör sig om personer som man kanske vill fortsätta ha kontakt och umgås med behöver man kanske även rannsaka sig själv.

Tillhör man kategorin av bredkäftade skrävlare som endast med viss svårighet kan hålla sig till vad som faktiskt är sant samt att man hela tiden måste framhålla sin egen förträfflighet får man nog räkna med att folk tröttnar på en och eventuellt serverar en obekväm sanning som kontring när man som bredkäftade liten groda en gång för mycket har kväkt ur sig någon halvsanning/lögn som ingen bryr sig om eller är intresserad av att höra.

Fortsatt vila

Är det iallafall som gäller för Hedwig.  Knäet var inte bra vid återbesöket i onsdags även om det hade blivit klart bättre. Hon behandlades en gång till och ska skrittas för hand tio minuter om dagen i 14 dagar till innan nästa återbesök.
Tråkigt att även denna tävlingssäsong i princip gick om intet men thats life.
Hon verkar inte speciellt bekymrad utan tillbringar dagarna med att titta på ponnyn som hon fick tillbaka i sin grushage samt att inte titta på sin ponny. Han får vara där men han ska inte prata med henne, Han ska inte heller prata med någon granne över staketet enligt henne utan mest stå där tydligen.

Höanalysen kom i förra veckan och hade som det borde vara ganska låga värden med tanke på att det tagits sent. Hedwigs rundhet måste bero på lusernen. Jag köper inte kraffts utan Stigtomtas egen som Järnia säljer eftersom den har mycket högre innehåll av energi och protein.
Jag tycker att det är bra att värdena inte är så höga i höet eftersom det innebär att jag kan ge henne en stor högiva utan att behöva oroa mig för att hon ska bli jättefet. Jag har dragit ner på lusernen och hon ser fin ut i kroppen. Rund och blank samt en massa "hälsoringar" på magen. :-)

Jag längtar självklart väldigt mycket efter att få börja rida henne igen men för att jag inte ska dö av abstinens har jag fått rida min tränares fina häst några gånger. Det är dessutom himla nyttigt för mig att få rida lite andra hästar. Heddan känns som en förlängning av mig själv när jag rider henne. Vi känner varandra så väl men första gången jag satte mig på Syncro för några veckor sedan var jag övertygad om att jag skulle dråsa i backen om han skulle tänkas ta ett förhastat steg åt sidan. Så ovan var känslan av att sitta på en annan häst. Men det gick snabbt över. Pia har även hjälpt mig lite när jag ridit honom och förklarat hur jag ska rida honom. Idag gick det himla bra och han är så rolig att rida!

Så nöjd att jag tog en ful självis

Förutom att jag längtar efter att Heddan ska bli helt fit for fight igen längtar jag efter kullen vår sibiriska lilla katt väntar  i slutet på maj. Nu är det bara två och en halv vecka kvar och hon är väldigt tjock om magen. :-) Ska bli så mysigt och roligt!

D-Day

Hedwig är som bekant fallen efter (ökände?) hingsten D-Day. Ända sedan den dagen jag hämtade hem henne som väldigt rar 3-åring har (häst) folk spärrat upp ögonen  samt att man kunnat ana små ryckningar under ena ögat när jag har informerat om vilken hingst som är den stolte fadern till mitt söta lilla sto.

Följdfrågan har utan undantag alltid varit "men HUR ääär hon i temperamentet??"

Inte helt ovanligt heller har varit diverse skräckhistorier om oridbara avkommor efter denna hingst. Folk har kastats av till höger och vänster och brutit alla möjliga ben i kroppen. Någon krake hade fått gå i någon ställning med båda armarna gipsade rakt ut.

Det lite komiska i kråksången är faktiskt att en anledning till att jag åkte och tittade på Hedwig var  pga att hon var efter D-Day. Jag hade sett det mest bedårande lilla skimmelsto på en tävling året innan som rörde sig som en dröm. Just en sådan liten prinsessa ville jag också ha...

Nu är det kanske ingen som kan anklaga Hedwig för att vara ett drömlikt litet skimmelsto, snarare mer en tämligen robust märr som dessutom är väldigt mörkbrun. 

Oavsett folks åsikter har Hedwig alltid varit den absolut snällaste, mest väluppfostrade och lätthanterliga häst jag har stött på. Hon har heller aldrig med flit försökt kasta av mig. Har det hänt har det oftast berott på att hon blivit rädd för något. Så hon har aldrig lyckats leva upp till sin fars skräckinjagande rykte.

Nu har jag ju haft henne i många år och hört de flesta skräckhistorier. Därför skrattade jag lite när jag hittade denna text om D-Day som är översatt från någon tysk sida. Läs gärna det fetstilta...

Tror att google translate har använts men förutom detta..nu är det bara för Heddan att rycka upp sig rejält så vi kan visa upp alla dessa kvaliteter som tex  alla

uttryck och närvaro som behövs för internationell konkurrens. Även "de två fulla bröderna" är jag lite nyfiken på..

D-Day 935

Omdöme exteriör
Maskulin välproportionerlig hingst med naturlig resning. Lång väl ansatt hals, välliggande bog, gott djup och något kort rygg. Något tåvid fram, hjulig höger bak. Taktmässig rörlig skritt. Mycket bogfri trav. 9 9 7 8 9=42 (4,5år)

På hingsten klassificeringen i Neustadt-Dosse, Tyskland 1996,
D-Day var den bästa dressyr hingst. Han hade så många som fem 10: or
i sin protokoll! Ridbarhet och temperament båda gjorde 10.
D-Day far genom Donnerhall sonen Donnerschwee att i 1992 var
den dyraste ($ 220.000) häst som säljs på Elite auktionen
i Vechta, Tyskland.

Två fulla bröder, Deutsche Ordning och Dr Lobo säljs också för
rekord summor. Dam, Rudira med Welt As, har verkligen
en världsberömd dressyr avkommor i Bonfire, som behöver
ingen närmare presentation!

Alla sex finalister i den svenska 1999 "Föl of the year"
var fallen efter D-Day! Av hans första svenska 3-åringar 2001,
14 fick Dressyr Diplom och 3 Hopp diplom.
53% fick klass I! Hans dotter, synovia, vann 3, 4 och 6 y.o
klasser mera (2: ai 5 y.o).

D-Day avkommor är genomgående av utmärkt
kvalitet med fantastiska rörelser, underbart temperament och alla
uttryck och närvaro som behövs för internationell konkurrens.
Förresten, Eric Lette, fd FEI "Dressyr Chief" och
närvarande svenska nationella dressyr coach har nu en underbar son,
B-Day, av D-Day, som visar mycket lovande för framtiden.



Bortsett från alla fasansfulla historier är han väldigt vacker tycker jag. :-)

Bra artiklar i senaste Hippson

Lockades faktiskt att beställa hem senaste numret av Hippson då jag tyckte den verkade innehålla en hel del intressanta artiklar.

Bland annat hur det fungerar att ersätta en del av grovfodergivan med halm. Hedwig står inte på halm men hon har ändå i princip fri tillgång på halm då jag alltid lägger en ordentlig hög i ena hörnet av boxen. Suveränt att hon alltid har något att pyssla med och hon är heller aldrig hysteriskt hungrig. Höet har vi skickat iväg en analys på men inte fått svar ännu.. Det borde rimligtvis inte ha speciellt höga värden enligt bonden eftersom det är sent taget men Hedwig är ändå tämligen fet. Nu har jag dragit ner till 9 kilo per dag och då känns det bra att hon  kan få sitt tuggbehov tillfredsställt med hjälp av halmen.

Hon verkar må väldigt bra och anser att skrittpromenaderna för hand är tämligen värdelösa. Jag ska ringa till veterinären och försöka få tid för en check nästa vecka och se om jag kan börja skritta igång henne.

Stora utebanan, nysladdad och fin såg väldigt inbjudande ut! 

 Skit i det här mesandet med skrittpromenader nu o släng på sadeln så vi kan fräsa på lite mer!
Sen kom hon på andra tankar när hon insåg att hon fick proppa i sig gräs en stund..Tur det sa Heddan..jag MAGRAR AV när jag bara får gå i grushagen!!

Hippson hade också en bra artikel hur man kan förebygga stelhet hos hästen efter ett hårdare ridpass. Jag tycker i och för sig att min biolight hjälper till bra här men den var ändå läsvärd och det fanns bra tips som jag tänkte testa när Heddan är igång igen.

De tog även upp mobbning inom hästvärlden. Ett tråkigt faktum och för att citera Magdalena Ribbing från DN som Anki Yngve gjorde i sin ledare_
Många människor hävdar sin rätt att säga som det är med vilket brukar avses att de tar sig friheten att göra andra ledsna för att de själva ska få utlopp för sitt behov av ädel ärlighet.

De allra flesta av oss älskar våra hästar oavsett om de är travare, fjordingar, islänningar, halvblod etc... Det finns inget vettigt skäl till att försöka få en annan hästägare att tro eller känna att han eller hon har en häst som inte duger. Och nu menar jag inte att en tränare inte kan säga till en elev som har höga ambitioner att hästen eventuellt inte räcker till men att som en del håller på att helt omotiverat underminera självkänslan hos en annan hästägare förstår jag inte.

Vem vågar sälja sin häst?

När jag läser detta blogginlägg får jag rysningar. Människor kan verkligen agera både otroligt oansvarigt och grymt. Har alltid tyckt att det är ett tämligen osmakligt agerande att hänga ut enskilda individer på sin blogg eller andra sociala medier.

Jag känner inte till historien bakom detta helt men att en häst har sålts som köparen sen har varit missnöjd med är uppenbart.
http://sandraramtzen.blogg.se/2015/april/hur-hanterar-man-det.html

Nu är det naturligtvis inte aktuellt att sälja min häst och den enda häst jag sålt var en gammal travare som såldes för inte så mycket pengar till en människa som bara vill ha en kompis att rida ut i skogen på.
Men jag tänker på hur jag agerade när jag köpte Hedwig. För mig är det självklart att jag som köpare har en undersökningsplikt och Hedwig besiktigades på Strömsholm samt exportröntgades innan jag köpte henne. I dagsläget kan man göra så mycket innan man faktiskt bestämmer sig för att köpa en häst. Att inte fullfölja sin undersökningsplikt till fullo och sedan i efterhand leva rövare när fel upptäcks på hästen är för mig helt absurt.

 För det första kan det finnas fel på hästen som säljaren faktiskt inte känner till och inte med flit undanhåller köparen. Det rör sig ju om levande individer och det finns ingen levande individ som är felfri. Man kan tex som köpare be att få tillgång till försäkringsbolagets statistik innan köpet. Får man inte det är det väldigt enkelt att bara säga nej tack till att köpa hästen. Man kan inte förlita sig på att alla eventuella skavanker ska visa sig på en vanlig gårsdbesiktning och sen gapa om att man har blivit lurad när det visar sig att hästen kanske har lösa benbitar om den röntgas.

Att hästar blir halta när de byter ägare med allt vad det innebär är egentligen inte så himla konstigt. I synnerhet när köparen inte förstår vilken påfrestning det är med byte av ryttare, underlag, sadel, hovslagare, foder etc. Det räcker med att jag byter stallplats på Hedwig så uppkommer ofta någon skada. Då har hon ändå alltid haft samma ryttare och hovslagare i princip hela sitt liv från det att hon var tre år. Det är inte heller så att hon har hanterats mer ovarsamt vid stallbytena men små förändringar påverkar helt klart mer än man tror.

Jag läste någon gågn att det tar minst sex månader för en häst att anpassa sig till en ny miljö och ryttare. Då kan man inte sätta igång och träna för fullt och fara runt på massa tävlingar med hästen en vecka efter att man tagit hem den.

Som säljare har man naturligtvis ett stort ansvar att informera om hästens historik men många köpare verkar ha väldigt liten insikt i både vilket ansvar de själva har i sin undersökningsplikt samt att ägarbytet i sig kan vara en så stor påfrestning på hästen att skador uppstår om den inte får tillräcklig tid att hinna acklimatisera sig.

Men det är klart, har man betalat en massa pengar så ska väl hästkraken jäklar i mig prestera oavsett och så snabbt som möjligt.

Veterinärbesök

Då har vi varit hos veterinären och lokaliserat hältan. Hon visade i princip ingenting förrän vi böjde vänster framknä. Här var hon tydligt halt efter böjprov och den hältan släktes sen helt när vi bedövade. Så nu är hon behandlad i knät plus att hon ska äta metacam i en vecka. Hon ska även skrittas för hand 20 minuter om dagen och sedan åker vi tillbaka om 14 dagar och kollar. Självklart kommer jag behandla med biolighten hela tiden också men nu rätt ben.

Förmodligen gjorde hon något i samband med att hon drog av sig skon i hagen för två veckor eftersom det är samma ben. Jag var ändå ganska lättad över att det inte var höger framknä som hon sparkade sig på för två år sedan. Kan konstatera att hon aldrig har haft samma skada två gånger utan det är alltid nått nytt. Första gången någonsin som hon är halt i vänster fram faktiskt. När jag såg att hon var halt i lördags tittade jag faktiskt inte så noga vilket ben det var utan såg bara att hon linkade lite bredvid mig..utgick direkt bara från att det var höger. Den initiala hältan försvann ju också efter en dag.

Hon brukar inte vara hysterisk i hagen och de har väldigt bra koll på hästarna där hon står  nu men självklart står de inte och tittar på dem hela tiden så hon kan mycket väl ha fått ett ryck och galopperat runt lite väl våldsamt när ingen har sett och sträckt till knät lite till efter att hon förmodligen översträckt det lite i samband med att skon åkte av..

Om inget oförutsett tillstöter så bör hon vara igång igen i juni. Bara att hålla tummaran!