Lätt förvirrad ryttare och tålmodig tränare

Eftersom jag slutar tidigare på torsdagar och dessutom arbetar på samma ort där jag har Hedwig uppstallad så bad jag min tränare om att få träna tidigare än förrut. Så nu är min ordinarie träningstid kl 15 istället för 17. Med endast fem minuters bilväg från jobbet till stallet och sluttid halv två på jobbet så kan nog de flesta av oss tänka sig att Hedwig borde vara både påklädd och framriden till kl tre..

Men jag kan emellanåt ha lite väl svårt att beräkna tiden...jag tror glatt att jag ska hinna både mocka, packa höpåsar för 4 dagar, hämta Heddan i stora hagen...där hon gärna står längst bort uppe i skogen, skrapa bort lera, rykta, klä på och rida fram på den tiden. Allt medan mobiltelefonen befinner sig i bilen med den enda klocka jag har tillgång till i princip. Det fungerade inte idag heller kan jag säga...jag måste nog prioritera om lite i vilken ordning vad ska göras.
Min tränare som är en vänlig, tålmodig människa som känner både mig och Heddan väldigt väl undrade mest om jag plötsligt hade beslutat mig för att rida ut istället eftersom jag höll på att klättra omkring i den närliggande skogsbacken som uppvärmning när hon hittade mig.
Får skärpa till mig i fortsättningen..

På träningen kändes Heddan iaf väldigt fräsch och fin. Vi fokuserade mest på galopparbetet och seriebytena. Hon blir verkligen säkrare och säkrare hela tiden och vi fick till en riktigt fin serie på slutet. Hon gillar det här arbetet väldigt mycket vilket hon demonstrerade genom att vid ett tillfälle göra en alldeles egen serie på en diagonal utan att jag rörde en fena i sadeln. Tyvärr är hon inte superduktig på att räkna så det blev lite gott och blandat där...

Idag kände jag mig även tvingad att kränga på kandaret eftersom jag har en tävling kvar och det är obligatorisk betsling. Hon är inte så jätteimponerad av kandar men det är bara att acceptera att det är den kostymen som gäller på tävling.

Idag fick hon även, till sin stora belåtenhet, en ny liten skyddsling i hagen. Ett litet treårssto som hon omedelbart adopterade som sin lite övervuxna "fölunge". När jag gick för att hämta henne i hagen pratade och brummade hon hela vägen till grinden för att försäkra sig om att både "fölet" och minishettisen Trollet följde med. I vanliga fall följer hon med mig direkt men idag stod hon först som spikad i backen tills hon hade försäkrat sig om att alla var med. Först då kunde hon börja gå igen samtidigt som hon "brumpratade" med sin nya ögonsten,

Tips från supercoachen

Hippson har en artikel om två lyckliga vinnare som fick besöka Carl Hester och ta del av en tre timmar lång clinic.
Här en sammanfattning av hans tips:

• Trava alltid fram i minst tio minuter.

• Det viktigaste är att hästen är lösgjord och framme på bettet.

• Rid lätt under större delen av passet, så gör du det enklare för hästen att röra sig fritt och med lösgjordhet.

• Byt övning ofta, sitt inte och mal samma sak hela varv.

• Det finns bara ett sätt för hästen att lära sig något; repetera, repetera och repetera. Till slut sitter det.

• Hästen ska göra jobbet, inte du. Lär hästen att svara upp för små hjälper.

• Använd volter för naturlig samling.

• Använd bara spö de få stunder du vill ”spänna bågen”. Du får aldrig slå på hästen, utan ska bara hjälpa den att hitta rytmen.

• ”Don't trap your horse”, är Carls råd när det gäller samling. Släpp fram den!

• Stretcha alltid minst en kvart efter avslutat pass.

• Se till att skaffa dig en god grundutbildning. Var konsekvent och mycket tydlig i din kommunikation med hästen. Hitta ett system och håll koll på vad du gör. Alla kan rida Grand Prix!

Och de flesta av oss kan nog vara ense om att Valegro som utbildats enligt detta system är något av det vackraste man kan se tillsammans med sin ryttare Charlotte Dujardin.

Veckans ridning och lite träningsupplägg

Veckans ridning har mest gått i dressyrens tecken. Vi har en tävling kvar denna säsong och satsar på att ha henne så mjuk och spänstig som möjligt då. Jag brukar ofta analysera hur ridupplägget har fungerat och vad jag har fått för respons/resultat utifrån det. Ett upplägg kan ju tex fungera bra under en period men efter ett tag behöver jag göra ett nytt.

Under senaste veckorna har hon iaf blivit väldigt mycket mjukare och jag funderar lite på om även tillskottet av seloE kan ha bidragit till det. Ett tag var hon väldigt stel när jag började passet och jag fick ägna en stund åt att bara jogga henne i trav och sen galopp innan det kändes som hon kom igång mer i kroppen. Detta försvann faktiskt nästa helt i samband med att jag började ge henne ett extra tillskott av seloE så jag misstänker att hon har haft lite brist på detta. Visserligen börjar jag fortfarande varje pass med lite "shit trot" och har även liten joggingtänk i första galoppen. Där rider jag både rättvänd och förvänd. Den förvända tycker jag är väldigt lösgörande och hon brukar komma loss fint av den. När jag har värmt upp henne lagom skrittar vi en stund och sen börjar jag galopparbetet. Först är det fokus på övergångar och fattningar och efter det tempoväxlingar och sist byten och seriebyten. Seriebyten börjar hon bli väldigt duktig på och det har gått snabbt framåt med dem senaste veckorna. Vansinnigt roligt att rida när man kommer in i rätt rytm och det bara flyter på!
Men något som jag måste ta tag i igen är galoppslutorna. Hon är lite rolig på det viset. Har vi inte tränat något på ett tag så är oftast hennes första reaktion att det där är något som hon ALDRIG har hört talas om tidigare. Det upptäckte jag igår när vi skulle prova att rida galoppslutorna i msvB5 och Hedwigs reaktion var att mycket belåtet fortsätta galoppera rakt fram på medellinjen...

Min tränare underade om stackars Hedwig eventuellt var trött eller vad som egentligen hände. -Nejdå..bara det att vi inte har ridit galoppslutor på ett tag och jag har inte lämnat in någon uppdaterad ansökan om att börja rida dessa igen..

Sånt slarvar man inte med hursom helst och jag insåg snabbt igår att vi måste börja rida galoppslutor flera gånger i veckan nu fram tills tävlingen.

Traven just nu känns som hennes paradgren och i synnerhet öppnorna utmed långsidorna är riktigt fina. De har fått en helt annan höjd och lätthet och det känns mest som att hon bara dansar fram. Igår red vi travskolorna ur både msvA och PSG och hon gjorde båda väldigt bra.

Det blir sällan så väldigt långa pass eftersom jag hör till kategorin som inte är helt övertygad av nyttan att sitta och nöta samma sak om och om igen. Visst gör jag flera galoppfattningar efter varandra om jag tränar på det men har jag fått tre-fyra riktigt bra så slutar jag med den övningen och byter varv eller skrittar lite och går över till en annan övning. Möjligen bidrar detta till att vår utveckling går långsamt men o andra sidan kan jag vara ganska säker på att jag aldrig sitter och rider på en alltför trött häst som börjar belasta sina leder eftersom den inte längre orkar bära upp sig.

Hedwig är ju inte en slit och slängvara för mig som jag utan problem skulle byta bort om den gick sönder. Och även om jag har tävlingsambitioner och faktiskt ganska höga mål så är hennes välbefinnande och hälsa viktigare för mig. Först och främst är hon min vän och betyder väldigt mycket för mig och får jag välja har jag henne hellre tills hon är 25 än en kortare sejour och ett skåp fullt med tygrosetter.

Ett pass i veckan försöker vi få in lite hoppträning och här är hennes paradgren studs. Hon är verkligen en fena på det och verkar tycka att det är det roligaste som finns. . 

 Jag behöver ofta bara se till att hon har bra galopp in sen är det bara att följa med i sprången. 

Idag tänkte vi ta en tur ut i den fantastiska höstsolen och samtidigt rida förbi Maggan på Ekdal och säga hej om hon är hemma. 

Efter det är det bara att inse att det är dags att plocka fram klippmaskinen igen och ansa raggsockslooken samt eventuellt korta ner hennes långa, tjocka man.

Hennes man är något som folk ofta kommenterar eftersom de flesta inte kan begripa hur en dressyrhäst kan tillåtas gå med såpass lång och tjock man. Enda anledningen är faktiskt att jag syr så grymt snygga tävlingsknoppar när manen är sådär lång och tjock.

Nytt träns

Jag rider oftast Hedwig på remontträns eftersom hon trivs bäst på det. Dock är jag ganska missnöjd med läderkvaliten på det jag har. Stelt och plastigt trots att jag ofta  smörjt in det. Har nu hittat ett riktigt snyggt, rundsytt Gold medalträns som jag tänker köpa. Gold medaltränsen görs på samma fabrik som Otto Schumacher och har riktigt fin läderkvalitet men kostar en bråkdel. (Man undrar om de använder samma läder men os-märket gör det mycket dyrare..)

Snyggt eller hur! Har ett svängt OS-pannand med svarowskikristaller som jag sätter på i stället så kommer det bli så fint!

Lite hederlig dressyrträning

Just nu jobbar vi på att fatta galopp sluten. Hedwig är inte glad över sådant trams utan tycker att galoppfattning alltid måste innehålla en rejäl portion skjutkraft och enbart en mindre dos bärkraft. När jag nu inte släpper iväg henne i fattningen utan kräver att hon ska vinkla bakbenen ordentligt och sätta sig mer i fattningen surar hon emellanåt en hel långsida och låtsas helt oförstående till vad jag vill innan hon ger med sig och tar hjälpen.

Denna vecka har vi fått se en hel del sura miner när vi tränat men idag var hon faktiskt riktigt duktig och motståndet betydligt mindre. Hon gjorde flera fina fattningar och förvånansvärt nog så verkar det inte heller vara så jättesvårt som hon gärna har velat påskina tidigare i veckan.

Igår jobbade vi mycket med seriebyten och det känns verkligen lite halvhysteriskt i emellanåt samt att hon blir till en slingrande ål när det blir för jobbigt. Den elaka tränaren krävde både byten i vart tredje och vartannat. Resultatet blev lite blandat kan jag säga. Idag fungerade dock serierna mycket bättre. Hon var mer avspänd och jag kunde rida galoppen på ett helt annat sätt innan varje byte.

Jag red passet idag ute i den underbara höstsolen och hon kunde koncentrera sig jättefint men valde sen att skritta av i ridhuset. Anledningen är att det pågår orienteringsskytte på gärdet bredvid och så fort jag släppte tyglarna åkte teleskophalsen fram o Hedwig såg det som sin plikt att spänna upp sig och glo på inkräktarna som invaderat hennes domäner. Kändes inte som bästa formen att skritta av i..:-))