Med ett öppet sinne kommer jag kanske längre

Ögonen är själens spegel sägs det. Det ligger mycket i det. En anledning till att jag köpte Hedwig var bland annat just för hennes otroligt vänliga ögon.

.

Det stämde också. Hedwig är i princip alltid snäll. Visst är hon bestämd och har sina åsikter om hur saker och ting ska skötas men hon har aldrig betett sig illa eller varit dum mot någon människa.

Men allting har inte alltid varit jättelätt. Även om hon är ambitiös och arbetsvillig så har hon ofta varit stark och spjärnig, svår att få riktigt lösgjord. Jag tror att jag har försökt det mesta under vår tid tillsammans och försökt ha ett upplägg enligt skolboken. Dressyrträning, hoppträning, longering/tömkörning, uteritt. Så kunde en vecka se ut. På sätt och vis gjorde jag alla "rätt" utan att egentligen lyckas helt. Hon har fått behandling av et, kollats av veterinär, fått massage, spiktäcke, laser och biolight regelbundet.Hon har självklart utvecklats och jag har tävlat henne med många bra resultat. Men hon har ändå aldrig varit riktigt lösgjord och även om hon har varit pigg och glad så har det nästan alltid funnits ett motstånd att ge efter helt. 

Det har oftast förklarats med att hon är en sådan häst vilket på sätt och vis stämmer. Hon vill ha koll på saker och ting utan att för den delen vara tittig. Men något i kroppen har också satt stopp. Någon form av svaghet förmodligen.

För två år sedan fick hon en skada på tåsträckaren som jag misstänker berodde på någon form av uttröttning, längre tids belastning. Några månader senare köpte jag Platina och flyttade Hedwig till samma stall där hon stod. Köpet av Platina innebar även att fokuset inte var lika fixerat vid Hedwig och hennes prestation. Jag satte igång henne när skadan var läkt genom att rida ut. Uteridningsmöjligheterna är verkligen bra och inbjuder till väldigt bra variation. Och jag fortsatte att rida ut.. rida ut, rida ut, rida ut. Varje gång jag tänkte att jag skulle rida henne på banan tog det tvärstopp inne i mig. Det var nästan som hästen sa nej högt till mig. Jag kan inte förklara det på något annat sätt. Så jag fortsatte med mina uteritter. 

Detta upplägg har jag nu haft i drygt 1.5 år med henne. Hon vill fortfarande inte ridas på banan för ofta även om hon självklart gör ett fint jobb om jag går in med henne där men hon kan nästan förmedla en oro att jag åter ska börja rida med samma upplägg som tidigare. 

Däremot älskar hon att åka till Borgs då och då. Hon springer in i släpet och är överlycklig över att få vara i ridhus nu när det inte är så ofta. Hon gillar verkligen när jag tränar med henne  för Per eller Pia. I våras när vi åter igen började träna ville hon mest trava och galoppera i mellangångarter. Hon kunde inte hejda sig utan susade runt i ridhuset helt överlycklig. Under hösten har dock något hänt. Hon är så otroligt mjuk och reglerbar som jag aldrig upplevt tidigare. Jag har funderat en hel del på vad det egentligen beror på och eventuellt är det så enkelt att hon fysiskt är tränad på ett sätt som är omöjligt när man alltid rider på plant underlag. Skogsvägarna går ju alltid lite uppåt, lite neråt samt ger ett fast underlag. Hon får använda kroppen på ett mer allsidigt sätt och fler muskler aktiveras förmodligen. Ibland kan jag tänka att det är lite hårt men det verkar inte bekomma henne nämnvärt. Sen rider jag henne alltid på tygeln i alla gångarter. Hon kan få skritta kortare sekvenser på längre tygel men i övrigt är det jobb som gäller. 

Höstmörker, regn, snöblask, snöiga, vägar, isiga vägar är inget hinder längre. En bra pannlampa, rätt skoning och broddning löser det mesta. Ibland har jag tänkt..vad i helvete..under hösten när vinden har blåst på snedden med blötsnö som mest påmint om småspik i ansiktet. Men när hästen under mig är full av energi, lätt och spänstig så är det ändå otroligt njutbart. Låter ju lite stört men när hästen utstrålar sådan lycka och glädje är det värt det alla dagar i veckan.

Det är inte så att jag tycker alla plötsligt enbart ska rida ut. Med Platina är det inte alls aktuellt. Hon går gärna på banan och behöver det också. Jag är inte så skicklig att jag kan utbilda henne utan hjälp av väggar/staket eller vad som nu kan tänkas begränsa ridbanan. Hon rids också ut såklart men arbetas mer på banan än Hedwig gör. 

Det viktigaste tror jag är att man som ryttare är öppen för vad ens häst försöker förmedla. Att alla kanske inte kan pressas in i samma träningsmall, att man måste våga tänka utanför ramarna och anpassa sitt upplägg så att det passar just den hästen. 

Hedwig blir sjutton nästa år och behöver inte pressas till att lära sig nya grejer. Däremot verkar det som att saker som varit svårt förut plötsligt går ganska lätt nu bara för att hon är stark i kroppen på ett sätt som hon inte varit tidigare. 

I januari ska jag vara med på en träning med Platina för Per Sandgaard och Ditte Young, " Förbättra din ridning genom bättre förståelse för din häst." Jag hade helst velat ha med båda men det kostar en hel del så jag fick välja en av dem. Platina är ung och har framtiden för sig därför föll valet på henne. Hedwig känns det som att jag ändå kommit underfund med och kommer fortsätta med mitt nuvarande upplägg när det gäller henne. Hon är en väldigt lycklig häst som trivs med sitt liv. Det var också en av Pers kommentarer sista träningen. " Hon mår verkligen väldigt bra nu." 

Jag tror att de allra flesta av oss hela tiden strävar efter att bättre förstå våra hästar och utveckla dem så bra vi någonsin kan. Jag tror också på att vi har mycket på att vinna på att vara öppna för att tänka lite mer utanför boxen. Att ha tydliga mål men inte tro att det är någon slags kapplöpning dit. Vara lite mer lyhörda för vad våra hästar försöker förmedla samt förstå att det sällan är hästen som är oduglig utan att den bara behöver ett annat upplägg.

Tell me what you need and I will do my best to listen to you.

Lite lagom dement

Heddan är en snäll och tålig häst, det ska gudarna veta.

Igår skulle jag rida henne innan jag åkte till ridhus med Platina. Kände mig lite lagom stressad eftersom vi skulle åka till min pappa på eftermiddagen så det gällde att vara effektiv.

Sadlade och tränsade Hedwig och red iväg. När jag kommit en bit på väg såg jag till min förvåning att Platinas tyglar satt på Hedwigs träns. De har inga stoppar på och eftersom jag alltid med martingal på Heddan när jag rider ut så hoppade jag av och tog av martingalen. Alltså..när fasen bytte jag tyglar tänkte jag..

Red vidare och hon kändes fin men inte riktigt så mjuk i munnen som hon brukar vara. Så kan det ju vara vissa dagar men tyckte det var lite oväntat. Kommer hem, tränsar av och inser inte att jag har klämt på henne Platinas träns och alldeles för lilla bett förrän jag står och sköljer bettet..

Så inte konstigt att hon kändes lite annorlunda med på tok för kort bett i munnen..😂 Hon undrade väl vad det var för skit jag hade fått för mig att hänga på henne nu..

Men är man världens snällaste så gör man så gott man kan ändå..

Platina har 11.5 i storlek och Heddan 13.5😇

Veckans pussel

Lite så känns det när jag ska planera ihop en bra vecka för båda hästarna.  Denna årstid kräver det helt klart.

Jag vill ju helst inte att Hedwig står mer än en dag i veckan. Det innebär inte att hon ska gå hårda pass sex dagar i veckan utan egentligen mest att hon ska motioneras om hon inte tränas. Denna vecka får hon sin vilodag på tisdag då jag får hjälp att få henne riden på måndag då jag normalt låter båda ha vilodag. Sen rider Malin henne på onsdag och ev någon mer dag senare i veckan. 😊

På tisdag tänkte jag åka till Gnesta med Platina och rida i ridhus. Det gör stor skillnad med bara några pass på ridbanan eller ridhus när det gäller hennes utbildning. 

Förra veckan blev det två pass på banan och ett i ridhus. 

Idag var hon förutom lite väl piggelin på uteritten väldigt fin i kontakten och det märks tydligt att hon gått lite mer på bana. Sen får jag ha överseende med att hon var lite väl lycklig då det inte blivit någon skogstur på två veckor. Satt lite löst vid ett ögonblick då hästarna i en hage vi passerade kom farande i full galopp. Men hon sansade sig snabbt o skrittade fint resten av turen hem. Var helt lugn tills vi kom hem men blev väldigt skärrad när hästarna på ridbanan fått fullständig spunk och skenade runt och brallade som tokar. Som tur var hade jag hunnit hoppa av.😳

Heddan är en dröm och ett rent nöje att rida just nu. Spelar ingen roll om man rider ut i dagsljus eller i mörker eller på bana eller i ridhus. Bara glad,energisk och väldigt mjuk hela tiden. Nu hade det varit himla kul att tävla henne men inte direkt säsong..

Även om det kan kännas slitigt med två hästar så känner jag mig väldigt tacksam att båda verkar väldigt fräscha och fina. Har som mål att båda hålls igång över vintern men tänker inte pressa eller försöka formtoppa. Platina fokuserar jag på att få stabil i alla tre gångarter. Att hon ska kunna göra fina övergångar i stadig form. Det målet är helt tillräckligt för mig. När det vi kommit dit kan vi börja introducera lite LA rörelser. 😊 Även om hon är en häst som har lätt för sig känns det ändå som hon behöver mycket tid för att bli tillräckligt stark. Det kanske är konstigt men jag har ingen panik över att hon måste upp i klasser fort. Förut så kändes det alltid så viktigt att man hela tiden skulle rida högre och högre klasser. Jag vet inte, det är liksom helt borta. 

Inte så att jag inte har den ambitionen men det är mer, jaja..vi tar det när det kommer. Tror det är lätt att man känner sig misslyckad om man inte snabbt kommer vidare så jag orkar inte med det längre. Kände så mycket press ofta med Hedwig att hon bara skulle högre i klasserna. O att hon var oduglig när hon inte fick den tiden hon behövde för att behärska grejerna. 

Höstträning..😄 Alltid lika glad med öronen framåt!👍🏻

Tvådagars träning

Igår Hedwig, idag Platina.

Fördelen med att ha två hästar är att om den ena inte går lysande så går förhoppningsvis den andra bättre.

Hedwig gjorde ett riktigt bra pass igår och är verkligen så himla rolig att rida nuförtiden. Massvis med energi men samtidigt så otroligt mycket mjukare än hon varit förut. 

Jag tror inte alls det är fel att hästen rids av olika personer. Vi har alla våra styrkor och svagheter och belastar hästen på olika sätt. Hedwig rids ju regelbundet av mig och Malin men då och då får jag även hjälp av någon i stallet med lite motion. Idag var bästa Nicklas gullig och tog ut henne en sväng i skogen. Han har ridit henne vid flera tillfällen och jag blir alldeles varm i hjärtat när jag får det här meddelandet på messenger: "Asså hur gaaaalet mjuk är inte Hedwig nu?! 😍"  Hon verkar må helt förträffligt i kroppen.

Idag åkte jag med Platina. ( Henne är det ingen annan som vill rida..👀😂)Hon hade behövts ridas mer under veckan men jag fick inte riktigt ihop logistiken som jag hade önskat och det har blivit några dagars longering, promenader och bara ett ridpass. 

Jag funderade på om jag skulle ha åkt med Hedwig båda dagarna för att få mer "valuta" för pengarna men Platina behöver samtidigt komma iväg och typ " gå i skolan" Hon kändes ganska oriden och var inte speciellt intresserad av att forma sig runt innerskänkeln. Hon befinner sig just nu i något slags stadie där hon måste över en " puckel" eller vad man ska kalla dett för att komma till nästa steg. Inget mer avancerat än att hon ska vara stadig i formen i alla tre gångarterna och förstå skänkelns betydelse lite mer fullt ut. Hon är inte helt klar över betydelsen och trycker gärna bara magen mot skänkeln istället för att forma sig runt den. Nu var inte hela passet jättedåligt. Galoppen känns verkligen bra och är väldigt mycket mer lättriden än traven. Förmodligen för att det är hennes absolut bästa gångart och att galoppera är lätt för henne. Vi kunde göra flera trav-galoppövergångar i båda varven och bara en bakutspark. Mycket stadigare form i galoppen än i traven plus att den är fantastisk att rida.😍

Jag har hittills aldrig ridit henne med sporrar men blev rekommenderad idag att börja med det för att få henne att respektera skänkeln bättre. 

Eftersom jag envisas med att vara en positiv människa njuter jag av känslan från Hedwigs träningspass och den fina galoppen från Platinas pass. 😊

Tror det kallas "grit"

När man kommit hem efter jobbet, fixat med hundarna, lagt sig i soffan en stund och gosat med valpen känner man sig inte jättemotiverad att ge sig ut i novembermörkret för att köra unghästen till träning.

Men det var iallafall vad jag gjorde idag. När husse kom hem och tog över valpgoset åkte jag till hästarna för att hämta Platina och åka till Gnesta med henne för lite träning. 

Även om det tog emot att åka iväg är jag nu efter hemkomst väldigt nöjd. För det första är hon så mycket lugnare nu vid lastning och urlastning. Jag behöver fortfarande hjälp med att stänga och öppna men hon går rätt in och är helt lugn. Fortfarande lite bråttom ut men inte som förut. 

Förra träningen sparkade hon bakut varje gång hon skulle fatta galopp när vi tränade trav och galoppövergångar. Hon tycker bara jag ska släppa tygeln och ställa mig i lätt sits när hon ska galoppera. Sitter jag kvar och vill att hon ska fatta med kontakt med handen, eller på tygeln blir hon lite sur och sparkar. Under veckan som gått har jag därför longerat henne inspänd några gånger och övat trav och galoppövergångar. Då gör hon det jättefint i båda varven och idag kunde vi faktiskt göra trav-galoppövergångar utan bakutsparkar. Fattningarna var kanske inte lysande men helt klart en förbättring sen sist och jag var jätteglad för det. Efter det jobbade vi med serpentinbågar och att få ett lugnare tempo i traven. Hon vill ju gärna pinna på i traven så fokus är att få henne att trava lugnare. Hon var jätteduktig idag och när hon travar lugnare blir också steget längre. 

Så även om det tog emot att lämna stugvärmen så är jag så himla nöjd nu! 

Heddan åkte jag en tur med till ridhus igår. Jobbade henne lite lösgörande och hon kändes väldigt mjuk och fin. Alltid glad med öronen framåt. Fantastiska, fina, älskade häst! 

Fin lördag efter en sorgens vecka

I måndags insåg jag att det inte gick längre med en av våra settrar. Storma, som föddes i min näst sista setterkull, hade nått slutet på sin väg. För ca en månad sedan fick hon vad vi trodde var urinvägsinfektion. Men antibiotikan hjälpte inte och vidare undersökning visade på någon form av tumör. Det gick snabbt utför och hon blev svagare för varje dag. Det är ett sånt svårt beslut att ta och bestämma exakt när det är dags. Jörgen var iväg på utbildning en vecka i Markaryd och hade hoppats på att hon skulle vara kvar när han kom hem. Men det gick inte. Hon var så svag i måndags att det var jobbigt för henne att gå uppför trappen. Vår veterinär ställde upp på ett helt fantastiskt sätt. En timme efter att jag pratade med honom var hon borta.

Man vänjer sig aldrig men samtidigt är det vår ansvar att inte låta våra djur lida. Storma var som en orkan av energi hela livet och att se en sådan hund förvandlas till en skugga av sitt forna jag gjorde att förstod att det var dags att släppa taget.

Storma på höstjakten för fyra år sedan.

Idag hade jag iallafall en sedan länge inplanerad clinic på Strömsholm att se fram emot. Carl Hester var åter på besök här i Sverige och även om jag var på clinicen för två år sedan ville jag absolut inte missa denna. Jag visste att de skulle ha med tre unghästar , två fyraåringar och en femåring, och eftersom jag själv har en unghäst är det intressant och spännande att höra hur han tränar sina unghästar och vad han hade att säga om de tre som var med. 

Hans egna fyraåringar har han på lösdrift och de kommer bara in när de ska ridas. Två dagar ut och två dagar på banan. Platinas upplägg  är inte så annorlunda men eftersom hon är fem rids hon fem dagar i veckan. Två-tre dagar ut och två på banan. Det kan skifta från vecka till vecka och vissa veckor är det två gånger ut och tre pass på banan. Utbildningsmässigt är hon på ungefär samma nivå som fyraåringarna vilket inte är jättekonstigt eftersom hon reds in för ett år sedan och är bara regelbundet riden sen april.  Femåringen som var med var helt magnifik och utbildningsmässigt såklart långt före min. Men den var inriden som treåring och utbildades av ett proffs. 😊
 I övrigt uppmanade han att man tog ut unghästar. Att man såg till att de blev vana vid trafik, soptunnor, hundar, brevlådor etc. De tar med sina unghästar till tävlingsplatser utan att starta dem. Plockar bara ut dem och rider i en kvart sen får de gå in i lastbilen igen. Då får de känna på atmosfären men inte pressas av tävlingsmomentet. Tror iofs inte att det är möjligt här i Sverige men det är klokt att åka iväg med unghästen lite då och då så den får känna på lite nya miljöer.

Fyraåringarna fick mest bara göra övergångar. Skritt-trav-skritt samt trav-galopp-trav. Eftersom Platina är mer som en fyraåring kommer jag först och främst fokusera på att rida övergångar. Hon är enormt framåt men det blir lätt att hon bara springer. 

Han pratade också mycket om vikten av att stretcha hästarna, bort med handen, rakriktning och sitsens inverkan. Ryttarna på de högre utbildade, vuxna hästarna fick växla mellan att trava och galoppera med kontakt och att länga ut tygeln helt. Halvhalter beskrev han på ett väldigt konkret och tydligt sätt. Samla energin uppåt, framåt och bara ett steg. De flesta av oss håller i fyra-fem steg och då har man tagit bort möjligheten för hästen att komma in med bakbenen under sig.

En helt igenom inspirerande dag och jag är väldigt sugen på att rida båda hästarna. Imorgon blir det skogen men på måndag tänkte jag rida båda på banan.😊

 Kan erkänna att jag var först i kön in. Åkte väldigt tidigt för att vara säker på att få en bra plats. Satt vid E ungefär.😄

Många pekpinnar

Undrar varför hästkärringar ska tycka så mycket om allt hela tiden. Jag gör det också förvisso till viss del men eftersom jag egentligen är mest intresserad av mig själv och mina egna hästar lägger jag ner väldigt lite energi på att tycka så mycket om andras hästhållning.

Jag vet hur jag vill ha det med mina egna och försöker i möjligaste mån eftersträva det. Tex vill jag gärna att de är ute länge och tar därför in dem själv på kvällen. Så länge det inte är lerigt i hagen kan de lika gärna vara där istället för att stå inne tänker jag. Det är inget besvär att svänga förbi stallet en extra gång. Oftast åker Jörgen och jag dit ihop och tar in dem. Det är ganska mysigt faktiskt. 😊

Utsläppta igen efter ridtur trots att alla andra har gått in.

Men jag bryr mig verkligen inte ett dugg om någon har ute sin häst längre eller kortare. Reflekterar inte ens över det.

Om någon ställer frågan rent generellt så skulle jag säga att de allra flesta hästar gillar att vara ute mycket och länge och röra sig fritt och självklart helst med kompisar. Det är inget märkligt med det. Sen har alla olika förutsättningar när det kommer till hagar, utevistelse och sällskap. De allra flesta gör vad de kan för att hästarna ska må så bra som möjligt.

Jag är ju väldigt glad över att jag aldrig behöver oroa mig för att mina ska släppas ihop i en ny konstellation i tid och otid. De går tillsammans under större delen av året  och enda tillfället som det skulle bli aktuellt med att de skulle gå med andra är under sommaren när de gå i jättestora sommarhagar. Men då förs alltid en dialog över vilka hästar som skulle kunna passa att gå ihop. I år blev det aldrig aktuellt då mina gick själva tillsammans men förra året gick Platina i en flock på betet medan Heddan gick med två andra ston på ett magrare bete. Det fungerade fint och grupperna ruckades inte heller när de anpassat sig.

Jag har iallafall bestämt mig för att köpa sadeln som jag har haft på prov. Egentligen ville jag ha en brun men två månaders leveranstid kändes väl segt så det fick bli denna svarta. Hade den igår på träningen och både jag och Platina trivs bra i den. Hon var mycket mer avspänd och inte alls så springig som sist.

De från Fautras hörde av sig på måndagen och kom ut och bytte stödhjulet så nu fungerar det perfekt. Jätteskönt att det gick så smidigt. Tyvärr måste vi dock byta koppling på dragbilen..ca tjugotusen för det. Vi har precis bytt strålkastare för lika mycket så det var ju lagom muntert. Men, men..bara att betala och se glad ut. Svårt att köra utan fungerande koppling..eller ljus heller för den delen.

Provar ny sadel

Igår hade jag ut en sadelprovare för att hitta något lämpligt till Platina. Den som jag tyckte bäst om var en prestige modena så den har jag fått ha på prov en vecka nu.

Egentligen skulle jag ha åkt och tränat idag och då provat sadeln lite mer ordentligt men det kunde jag glömma insåg jag när jag skulle koppla på mitt helt nya släp och det visade sig att stödhjulet hade gått sönder. Det är ett automatiskt stödhjul som säkert är väldigt smart när det funkar men detta har krånglat från start. Idag gick flärpen som ska låsa det av så det gick inte att veva upp hjulet överhuvudtaget. Jag har försökt få tag i återförsäljarna utan framgång. De är väl lediga idag såklart.

Jag var inte glad kan jag säga. Ett släp som kostar en bra bit över 100' ska inte gå sönder efter två månader.

Red istället ett pass hemma och det som var stor skillnad var att jag väldigt lätt kunde rida serpentinbågar samt vända rätt upp och rida rakt fram utan problem. Dessutom kan jag konstatera att hon är otroligt snäll. Jag hade inte dragit åt gjorden tillräckligt vilket gjorde att sadeln åkte snett när jag hoppade upp. Platinas reaktion var mest.,jaha.,nu ska tydligen den där tjocka människan sitta på sidan istället för på ryggen..👀🙄

Vi provade även att lägga den på Hedwig igår och den såg ut att ligga bättre på henne än hennes egen. Jag ska prova att rida henne i den också. Funkar den lika bra på båda säljer jag SLKn. Verkar onödigt att ha två dressyrsadlar om det inte behövs.

Förhoppningsvis så kommer felet på stödhjulet åtgärdas snabbt. Vad jag har hört är återförsäljarna väldigt bra när man fått problem med något så jag hoppas de hör av sig på måndag. 

Hedwig red jag ut men jobbade på med det som jag brukar kalla shortstephell. Korta steg, långa steg, korta steg, långa steg. Hon var fin i framför allt traven. Lyckades även få henne att galoppera samlat utan att dra henne i munnen hela tiden och det är ju trevligt för alla inblandade. För att pigga upp oss lite extra (inte för att Heddan behöver piggas upp..🙈) så hoppade vi över det nerblåsta trädet både på vägen bort o på vägen hem.  Väldigt kul tyckte Heddan. Tror hon saknar hoppningen lite faktiskt.

Träning och lite annat

I lördags red jag båda för Per. Började med Platina och bad en stilla bön innan att hon inte bara skulle vilja galoppera runt fyrkanten. Blev positivt överraskad då hon skötte sig i princip lika bra som hemma. Träningen är väldigt basic och det är mest fokus på att hon ska lära sig forma sig för innerskänkeln och komma ut ordentligt med halsen.
När jag var klar med Platina var det bara att åka hem och byta häst. Heddan gjorde ett bra pass och var framför allt väldigt fin i traven. Galoppen fick vi jobba en del med då hon mest ville dra sig lång. Tiometersvolter på långsidan hjälpte till att få lite hejd på expresståget.🙈

I söndags red Malin och jag ut och Platina lyckades trava av sig ena framskon i ena uppförsbacken. Jag märkte inget på henne förrän Malin pekade på frambenet och sa: ”Åh nej, hon har tappat en sko!” Jag hoppade av och otroligt nog var det exakt där hon trampat av skon så det var bara att plocka upp den och ta med hem.
Skoning var redan inbokad och i tisdags blev det nya skor runt om för båda.

Jag hade inte planerat två dagars vila för dem men nu blev det så. Det fick vi känna på idag på uteturen då det var två piggelinhästar som galopperade lite mer våldsamt än vi hade planerat..Det är då man är tacksam att man galopperar uppför en backe..blir liksom en naturlig broms i slutet. 😳
Platina stack iväg som en avlöning o Heddan var inte sen att hänga på..🙈
Resten av turen skötte de sig som små stjärnor och behövde väl bara bli av med lite överskottsenergi.

Jag måste säga att jag är imponerad över hur fint Malin rider Hedwig. Det är precis som att vissa har en helt naturlig känsla för ridning. Heddan ser alltid helnöjd ut och verkar trivas väldigt bra med sin försteskötare.👍🏻😄

Imorgon tänkte jag åka till Borgs med Platina för lite träning. Ska bli riktigt kul! Förhoppningsvis rastade hon av sig ordentligt idag så vi kan fokusera på lite arbete.😊

O först så går det framåt o sen så går det bakåt..

O sen så går det runt..en liten stund..

Sången från Fem myror är fler än fyra elefanter tycker jag passar ganska bra när man håller på med unghäst. 

Hemma har Platina verkligen börjat gå bättre och stadigare. Inte alls så mycket känsla av nyssinridentreåring längre. Visserligen har förändringen bara varit senaste veckan lite drygt men efter tre pass där det känts hyfsat stadigt börjar man ju tro på att det kanske ska bli dressyrhäst även av den långbenta fuxen.

Glad i hågen åkte jag till Borgs för lite träning med henne i torsdags. Underbart! sa Platina...😜 Herregud! sa jag..🙈 Det var full fräs från början..Att galoppera runt fyrkanten i ridhuset är eventuellt det roligaste som finns..Matte ska stå i lätt sits och inte lägga sig i för mycket helst.  Tyvärr råkade det finnas ytterligare häst där samtidigt som longerades i ena änden av ridhuset så galopp runt fyrkanten var inte aktuell. Platina var inte så ledsen för det eftersom hon fick galoppera på en stor volt. Det enda trista var att hon inte fick galoppera ner till den andra hästen och snacka lite med henne..🙄 Det ålades och slingrades en hel del på den öppna delen av volten kan jag säga och hon försökte lite lätt hamna längre och längre ner närmare den andra hästen. 

Jag såg inte skymten av den välartade unghästen som visat sig hemma senaste passen utan verkade ha fått med den muntra "treåringen" 😳

Min tränare som är en kallhjärtat människa skrattar mest åt "seriefigurhästen" och hävdar att det är nyttig träning att försöka fokusera på arbete när det finns en spännande och rolig kompis i ridhuset samtidigt.  Jag antar att hon har rätt även om jag svettades en del samtidigt som jag försökte återupprätta någon form av kommunikation med den lilla fuxen. Det gick sådär även om några steg blev fina.

Igår fick hon vila och jag red min underbara, välartade Hedwig. Hon känns så mjuk och fin nu att hon är ett rent nöje att rida. 

Idag red vi ut en lång tur. Malin på Heddan och jag på Platina. Vips så var min allt stadigare unghäst tillbaka!😍 Travade först i fin form och sen en stadig och fin galopp rakt fram utan sidoskutt och på tygeln.🙏🏻❤️

Rätt som det är kommer hon förhoppningsvis även kunna fokusera på arbete även på Borgs.😂 Hon är aldrig dum, bara fantastiskt barnslig och lite väl ofokuserad. 😇

Efter att ha varit ute i snart tre och en halv månad dygnet runt i helt underbara sommarhagar kommer jag plocka upp dem till stallet i morgon. Eftersom jag vill försöka göra en mjuk övergång får de komma upp nu och fortsätta vara ute på natten. Då blir det iaf 16-17 timmar ute totalt innan jag vänder på det och de får vara ute på dagen och inne på natten. Deras vinterhage är hyfsat stor, säkert 2000m2 minst så de kan röra sig en del i den. 

Jag hade tänkt ha dem ute hela september men det är tillräckligt obehagligt att gå på bilvägen med två hästar i dagsljus. I mörker känns det alltför osäkert för att jag ska våga ta risken. Inte för att mina hästar är dumma utan mest pga att folk som kör bil har noll koll och alltför många visar ingen hänsyn alls.

Vintern är ju oundviklig men det kommer en ny vår och sommar med förhoppningsvis lång utevistelse för hästarna. 

På fredag kommer det ut en sadelprovare. Hedwigs dressyrsadel ligger inte optimalt på Platina så hon behöver en egen.  Får se vad det blir för sort.😊

En av de sista dagarna i sommarhagen för i år.

Allt du säger om andra säger de också om dig

Tävla i dressyr. Det är verkligen en speciell sport.

De senaste två åren har jag inte tävlat speciellt mycket av olika anledningar och senaste tiden har jag reflekterat en del över själva fenomenet dressyrtävling.

Försöker minnas en enda tävling där "rätt" häst vann. 

Kommentarerna bakom ryggen är sällan nådiga. Hur kunde den vinna?! Dålig form, felaktig form, bakbenen en mil bakom, oren, kompis med domaren etc. Ingen kommer undan, verkligen ingen, det är helt klart. 

Jag hamnar själv där emellanåt. Att jag kritiserar eller ifrågasätter. Garanterat har det även fällts mängder av ofördelaktiga kommentarer om både mig och min häst när jag varit utom hörhåll. Även från de som jag kanske tänker är mina vänner.

Jag tänkte på det igår. När en bekant vann med sin häst och hennes första kommentar var. " Jag har mutat domaren  såklart". Det kanske hon hade men det kanske också faktiskt var så att hon har gjort ett bra jobb med hästen och att den går bra och gör ett bra jobb på banan. Men det är ett märkligt fenomen att man direkt nästan känner att man måste be om ursäkt. Nej, alla unnar inte andra framgång så är det. Men det spelar ingen roll, hade placeringen sett annorlunda ut att någon beklagat sig över den också.

Hur andra gör kan jag inte påverka men jag kan själv sluta missunna andra framgång och kanske mer fokusera på vad som gör att jag själv inte står högst på pallen. ( Min första konkreta handling var att köpa en unghäst som är byggd i naturlig uppförsbacke då den ständiga kommentaren under Hedwigs tävlingskarriär har varit.."behöver lätta upp mer fram".)😂😇

Jag startade själv en klass igår med Hedwig. Hon är alltid enkel och okomplicerad att ha med sig och gör sitt jobb. Det kan såklart vara bättre men då måste jag förmodligen lägga mer tid på dressyrbanan. Just nu går hon max ett pass i veckan på dressyrbanan och då bara om jag åker iväg och tränar med henne. Ändå ligger de flesta betygen på 6.5-7 och några 7.5 och en 8. Jag lyckades inte rida öppnorna alls utan fick 4 på den ena och 5 på den andra.  Man tappar ganska mycket poäng då det är koefficient på alla skolor. Hon skulle inte ha mer heller eftersom den första inleddes med skänkelvikning och den andra blev för rak. 

Hon går även fortfarande ute dygnet runt, är lite småtjock och tämligen långhårig. Jag hoppas att hon kan vara ute hela september och då behöver hon sin päls så att klippa är inte aktuellt just nu. Hålla på med täcken känns idiotiskt då de måste på vid åtta-nio på kvällen och av igen vid sju på morgonen. 

Hon trivs så otroligt bra med livet så av den anledningen prioriterar jag bort min egen eventuella väg till ära och berömmelse just nu.😄

Snart nog står hon på box, är klippt och lite smalare. 

Men en sak som jag tycker känns bra när jag tittar på filmen är att hon ser mjuk och harmonisk ut i alla gångarter. Det var också en av domarens kommentarer. " Fin häst med harmonisk utstrålning" 👍🏻😊

Tur man har dem

Hästarna alltså. 

När jag är hos dem glömmer jag nästan allting annat. De ger mig lugn och de ger mig energi. Jag behöver det, i den vansinneskarusell som är mitt liv varje dag, fem dagar i veckan.

Jag vet att jag gör skillnad, femtonåringens röst i kaoset. " Du får inte lämna oss, vi behöver dig" gör att jag stannar kvar hos dem ett tag till.

Hos hästarna, mina kära, vackra, hämtar jag styrkan och lugnet att finnas till för de som behöver min tid så desperat. 

Tonåringar, mobilberoende, spelberoende arga, uppgivna och övergivna. 

Intensiv dag

Det har det varit idag. Jag har ju bytt jobb och idag var första dagen med eleverna. Visserligen var det schemabrytande aktiviteter idag men jag fick ju en liten uppfattning om vad det är för filurer jag ska hantera under kommande läsår..

Hade iaf kort dag och jag kunde komma ifrån jobbet vid halv två idag. 

Jag hade bokat en träning för Pia och hade först tänkt åka med Hedwig eftersom jag har en tävling inplanerad med henne. Ändrade mig dock och bestämde att åka med Platina istället. Hedwig kan jag sitta och fila en hel del själv på men Platina behöver tränas i att åka samt att jag behöver hjälp med att lägga en god grund i hennes utbildning. Jag hade ju med henne för Per i lördags och han skrädde inte orden direkt när det gällde att nu var det hög tid att ta tag i utbildningen ordentligt. Vi har i princip bara ridit ut under sommaren så det är mycket som behöver jobbas med. Som tur är, är Platina en väldigt positiv och glad liten fux så hon tycker ändå att det mesta vi företar oss är himla kul.

Idag var hon duktig och vi jobbade med att hon ska forma sig runt innerskänkeln, galoppfattningar och sen lite skritt och travövergångar. Allt var roligt tyckte Platina och hon var jätteduktig.  Lastning och körning gick hur bra som helst. Katarina, som jobbar hos Pia och även red in Platina, hjälpte mig när jag kom dit med urlastning och sen även med lastning när vi skulle hem. Väldigt smidigt. När jag kom hem mötte Jörgen upp och hjälpte till med urlastning. ❤️

Malin som förutom att hon är en kär vän, hjälper mig flera gånger i veckan med Heddans motion. Idag var första gången som de red ut själva tillsammans och det gick hur bra som helst. Så skönt att Hedwig får komma ut på en härlig tur med Malin när jag är iväg med Platina! Hon hjälpte mig även med lastningen av Platina när vi skulle iväg.

Båda tjejerna fick även nya skor idag. De har slitit skorna rejält i sommar trots att det bara gått sex veckor. Vi tar bara fem veckor till nästa skoning nu då hovarna växer rejält när de går på gräs dygnet runt samt att de sliter skor som tusan på grusvägarna. 

Rida i värmen

Båda hästarna rids faktiskt mellan fem-sex dagar i veckan. Inga supertuffa pass utan kanske mer lågintensiva. Jag har ju en fantastisk hjälp av min jobbarkompis Malin som rider Hedwig så fort hon har möjlighet. För mig är det otroligt mycket värt eftersom jag då får sällskap till Platina ut. Upplägget innebär att Hedwig hålls igång utan att det sliter på henne och för Platina blir det uppbyggande.

Det kommer nog dröja innan jag kan/bör rida ut själv på Platina. Hon är absolut cool och modig men har en tendens att vilja vända om hon får för sig att något är otäckt. Hon får ofta gå först och hon blir såklart säkrare hela tiden men än så länge om modet sviker henne är det skönt att ha med Hedwig som bara travar förbi vad det nu månde vara för fara som lurar i dikeskanten.

Då blir det aldrig någon konflikt eller drama utan hon hänger bara på Heddan. Men oftare och oftare så behövs inte det heller längre utan jag löser det utan att Heddan behövs som draghjälp. 

Väldigt positivt igår och idag var när vi galopperade. Tidigare har hon stått emot lite när hon har fått galoppera först men igår och idag bjöd hon till precis som jag vill. Lite sådär att man tänker oh hej..undrar om den tänker stanna..👀😂 Det är ju roligt med unghäst eftersom det händer något nästan varje ridpass.

Jag kan inte alls säga att de är påverkade av värmen. Hedwig har jag aldrig märkt av det på. Hon är i princip alltid lika energisk oavsett väder och temperatur. Har hon dåligt med energi brukar det vara en varningsklocka att något inte stämmer. Att hon har ont någonstans. Red ett tredagarsmeeting för några år sedan i 30 graders värme. Jag tyckte det var hemskt och tänkte hela tiden att nu måste hon ju vara trött. Inte då. Lika pigg och energisk dag tre som dag ett. 

Upplever inte heller att Platina känns matt. Känns hon lite matt är det för att hon har gått några dagar och är lite trött i kroppen. Det avhjälps bäst genom att hon får vila en-tre dagar lite beroende på.

Känner mig nöjd med det upplägg som jag fått till i sommar hittills eftersom det var ungefär vad jag hade tänkt och önskat. Det tar ju lång tid att bygga upp en unghäst och jag har iallafall en ambition att det ska gå utan att hon ska behöva bli överansträngd, halt och behöva sprutas i leder högt och lågt. Sen vet jag att hästar har en tendens att bli halta oavsett hur noggrann man är men jag hoppas att jag kan undvika en del genom att låta henne byggas upp under en längre tid. Spelar ju ingen roll om hon ligger ett-två år efter i utbildningen nu om det ger mig tio-femton år extra längre fram. 😊

Livet leker när man är unghäst..❤️

LC-inte så lätt som man tror

Inte så lätt iallafall när man ska lotsa runt en lite lagom sladdrig unghäst. När man rider högre klasser så kan man alltid plocka åt sig lite extra poäng på lite trix. Tex om hästen gör fina byten eller skolor.

Ska man rida LC måste ju vägarna verkligen vara perfekta om det ska bli några poäng plus att det är väldigt kort så det finns få möjligheter att reparera missar i någon större utsträckning. 😄

Red Platina på banan idag och red delar av LC. Egentligen mest för att träna på att rida programdelar så bra som möjligt. Plötsligt inser man hur svårt det kan vara att trava, göra en bra hörnpassering och vända rätt upp på medellinjen. Vi tränade på att vända upp i båda varven och faktiskt blev det riktigt bra i höger varv där vi kom in bra på linjen och kunde trava rakt mot A. I vänster varv åkte högerbogen ut och ville fortsätta på spåret så själva inridningen blev allt annat än rak. Men bättre efter att vi provat några gånger och jag försöker vara noga med att rama in yttersidan. Att fatta galopp på rakt spår var lite överkurs och i höger varv gjorde hon några fina vänsterfattningar först. Inget att tjafsa om utan bara att göra en mjuk övergång och sen prova en ny fattning. Hon fattade rätt flera gånger när vi övat lite. Så duktig! Vänsterfattning i vänster varv var så klart inga problem och det blev rätt galopp på en gång.

Varje gång jag rider henne blir jag så glad över hennes underbara inställning till jobb. Hon är så himla mån om att försöka förstå och att göra rätt. Hon är också lätt att rida på tygeln. Jag håller inte på krånglar så mycket med formen utan vill bara att hon ska gå med lätt kontakt med handen och lite eftergift.

Är inte så förtjust i att man ska bända och krulla ihop unghästar för mycket. En vän till mig lämnade bort sin unghäst för länge sedan till en utbildare och fick tillbaka sin fina häst helt förstörd i munnen efter att den dragits ihop med hjälp av graman och ridits med ganska hårda metoder. Inte så kul att få tillbaka sin häst på det viset när man hoppats att få hjälp med lite utbildning av hästen. Sen finns det så klart många duktiga unghästutbildare som gör fantastiskt fina jobb med hästarna.
Nu tycker jag att det är väldigt roligt att göra jobbet själv även om jag vill ha hjälp av tränare på backen såklart plus att jag själv bestämmer hur mycket och hur länge hon ska ridas. Lite lagom kontrollfreak bara..😇

Efter passet blev det lite mineraler och en näve kraft i krubban samt en svalkande dusch. Oljade in alla hovarna också så att de inte blir för torra. Nu har vi även lärt oss att det inte är livsfarligt att få flugsprej på kroppen och jag behöver inte använda svampen längre.😊 Dock måste hon även få lite solkräm på mulen som blir solbränd och det är verkligen inte uppskattat! Men jag får hålla ordentligt i grimman, huta åt henne och vara ganska snabb..

Hedwig fick koppla av någon timme i boxen och även hon en skön dusch faktiskt även om jag inte red henne. Jag rider henne imorgonbitti innan det blir allt för varmt tänker jag. 

Normalt när man inte kan åka förbi hagen utan att fota ❤️❤️ där de går och njuter av livet i kvällssolen.

Lite ridning på banan

För omväxlings skull red jag faktiskt Platina på banan idag. Ville passa på när den stora ridbanan var ledig. Jag har knappt ridit henne där och hon tyckte det var oerhört spännande.

Någon lömsk människa hade dragit en vattenslang utmed ena långsidan och det krävdes lite övertalning att kunna skritta utmed hela långsidan ända ner till hörnet. Det finns lite egna åsikter hos den lilla damen och hon tyckte att det var säkrast att sprätta iväg åt andra hållet. Men eftersom jag tyckte att vi skulle rida på fyrkantspåret i båda varven och påpekade att jag var helt ointresserad av trams kom vi till slut överens om att det var lika bra att trava fint och prydligt på tygeln i båda varven. Det gick även bra att rida lite serpentinbågar utan större drama.  Hon älskar beröm och när hon skärpte sig och travade på fint fick hon såklart massor och klappar. Då vet hon knappt till sig hur fint och framåt hon ska trava.." Åh..visst är jag väldans duktig nu!"

Vi tränade även lite på galoppfattningar och hon är inte helt säker på dessa ännu och det blir lite felfattningar emellanåt. Men hon är ju väldigt ambitiös och gör sitt bästa när vi väl kommit fram till att det kanske är lika bra att matte fick bestämma idag också.

Heddan red jag ut som vanligt och förutom klättring och en kort galopp jobbade jag igenom henne ordentligt. När hon är lite stark och har sina egna åsikter om vilken form som gäller fungerar det oftast väldigt bra att sätta sig och jobba lösgörande i skritt. Framförallt öppna brukar få henne att bli mjuk och fin. Hon var rätt sur i början och backade och sprätte runt. Men matte är tyvärr inte så lättskrämd och efter diverse diskussioner var hon verkligen jättefin. Ska jobba henne så här lite oftare.

Hon vilade igår efter att vi hade varit ute och galopperat i mängder dagen innan. Var på ridvägar som vi vanligtvis inte rider på. Det är inte jättelångt från oss men trafikerad väg med många kurvor gjorde att jag valde att köra ner henne i släpet. Tar bara tre minuter. Träffade en kompis där som vi red ut med. Dessa ridvägar är helt fantastiska. Tror nästan vi bara galopperade samt hoppade några små naturhinder. Det var så roligt och mysigt! Tror vi var ute minst en och en halv timme.

Mitt tillfälliga hagdilemna löste sig snabbt och smidigt så nu får de vara ute ett tag till. Känns skönt och de mår ju väldigt bra helt klart av att få vara ute i dessa jättestora hagar. 

Nästa vecka ska jag hämta mitt nya släp. Äntligen!

Beslutsångest och tacksamhetslista

Läste Ponnymammans inlägg om tacksamhetslistan. Jag behövde verkligen göra det. 

Stressar ihjäl mig över vädret och torkan.

Har tyckt det har varit väldigt bra för mina hästar att kunna gå ute på bete i snart 1.5 månad. Men nu är hagen i princip helt nerbetad. 

Det finns fler hagar men de ligger så långt bort att ens inbilla sig att försöka hålla igång två hästar med någon slags tävlingsambition är idiotiskt. Jag hade tänkt det men tror inte jag mäktar med det riktigt. Jag går bara runt och oroar mig hela tiden hur jag ska få dem till stallet med en halvtimmes promenad på bilväg där de många kör helt hänsynslöst och jag är livrädd varje dag att någon av dem ska bli påkörda.

Efter att jag hade läste Ponnymammans blogg tänkte jag att de måste ju inte gå på bete. Jag kan lika gärna låta de komma in igen och vara ute på natten och inne på dagen. Så hade jag Heddan förra året och det fungerade väldigt bra.

En stor anledning till att jag har haft mina ute på bete är att det är ett sätt att spara grovfoder inför vintern. Nu finns det foder hos oss så jag behöver inte oroa mig för den biten men man försöker ju ändå tänka att det är klokt att vara sparsam om det går. Det är flera hästar som inte går på bete så det är inte så att mina blir ensamma i stallet.

I övrigt kan jag ju också skriva en tacksamhetslista:

Tak över huvudet

Vatten i kranen

Mat varje dag

Snäll man 

Snäll familj

Frisk

Friska hästar

Snälla hästar

Bra vänner

Bil

Snart nytt släp

Fast jobb

Lön varje månad

Sommarledighet

Den känslan är helt obetalbar. Den där första dagen, när allt ligger framför en. Även om jag vet att tiden swishar förbi i raketfart så känns det alltid som om man har en ocean av tid framför sig. Plötsligt finns det tid till alla de där smågrejerna i vardagen. Fika med fina vänner, en liten tur till Ikea där man bara kan strosa runt och handla grejer som man tänkt vore trevligt men som det aldrig riktigt finns tid till, rida på förmiddagen, äta lunch med en kär vän och prata om allt mellan himmel och gjord.

Denna skolavslutning innebar också en del blandade känslor. Till hösten börjar jag en ny tjänst och man vet ju aldrig förrän det är " för sent" om det blev till det bättre. Visserligen tycker jag att det är väldigt utvecklande att byta arbetsplats då och då och en av det bästa grejerna jag har gjort i livet var att börja på Frejaskolan för fem år sedan. Det som varit roligast är att jag, tillsammans med min kollega lyckades vända trenden helt när det gällde tyska. När jag började där för fem år sedan hade bara ett tiotal elever i åk 6 valt det som modernt språk. När jag slutar nu hade över femtio elever i åk 6 valt det som sitt förstahandsval. Totalt kommer 120-130 elever läsa tyska på Freja i höst. Det som gnager i mig är att det verkar otroligt svårt att tillsätta tjänsten med en utbildad och behörig lärare. På något sätt känner man att man sviker både de elever som man har undervisat och de nya elever som valt att läsa tyska.

Jag vet att det inte är mitt ansvar utan det fakto att läraryrket på många plan blivit ohållbart och trots att politiker hela tiden påtalar att de ska satsa på skolan så är det många gånger bara tomt prat och luftslott. Lärarna flyr yrket och våra barn och ungdomar står utan utbildade pedagoger i allt för många fall. Man undrar ju hur det ska bli.

När det gäller Platina denna sommar ligger fokus på att i första hand bygga upp styrka och kondition. Det gör man enligt mig bäst ute i naturen. Därför ser jag till att rida ut med henne så ofta det går. En helt ovärderlig hjälp är dels min kära stallkompis Ylva som jag brukar kunna rida ut med samt min vän Malin som rider Hedwig så fort hon har möjlighet. Platina är verkligen en stjärna när man rider ut men jag upplever att hon fortfarande behöver det där extra stödet från en vuxen häst. För mig är det jätteviktigt att hon ska fungera ute och känna sig trygg överallt. Idag red vi faktiskt först hela den första sträckan där vi travar och galopperar. Visserligen småskyggar hon lite då och då men idag vågade hon fortsätta fram själv trots lite obehagliga stenar, vajande gräs i diket och en slingrande orm över vägen. 

Efter en del övervägande bestämde jag mig också för att byta släp. Jag vet inte hur lång tid det hade tagit att inte få henne att kasta sig ur mitt nuvarande och hur mycket skador jag hade riskerat på henne och på mig. Hon går ju direkt in men slänger sig ur bakåt. Det blir helt ohållbart då jag absolut måste kunna klara att lasta och åka med henne själv. Nu blev det ett Fautras provan premium med sadelkammare samt fyra dubbade vinterdäck på fälg och som har ett oslagbart säkerhetssystem. Då det är två dörrar bak istället för en bakläm behöver jag aldrig riskera att få lämmen över mig tex. Den har också ett aidsystem som är oslagbart när man ska lasta själv. Insteget gör också att hästarna inte alls blir lika sugna på att slänga sig ur bakåt. Jag hoppas att min kommer till Sverige nästa vecka så jag kan hämta den så snart som möjligt!

Jag ska därför sälja min kanonfina Ringo Star -04. Stor som tusan med sadelkammare och stort förvaringsutrymme framför hästarna. Hedwig åker hur bra som helst i den. Öppningsbara fönster fram samt taklucka. Totalvikt 1450kg och besiktigad till juni/juli 2019. Pris 37000:-

För Heddans del väntar träning för Per nästa vecka samt tävling i Mariefred. Hon är lite lagom sommarrund och kanske inte i sitt livs form. Men lite jobb och tävling ska hon allt klara av. 

Testade förresten att lägga på Platina Hedwigs dressyrsadel. Till min förvåning såg den ut att ligga bättre på henne än på Hedwig. Ska sadla ordentligt med schabrak och gjord och longera henne lite med den för att se om det ser ut att funka. Hoppsadeln kan ju båda ha utan problem och det är samma märke. Vore ju en välsignelse att slippa den utgiften.

I övrigt verkar de må hur bra som helst i sin sommarhage. Det är en obetalbar känsla av tillfredsställelse att släppa ut dem igen efter ett ridpass. Se hur de strosar iväg, nappar åt sig lite gräs, rullar sig och bara mår bra. Förrut kändes det otänkbart att de inte skulle stå i sina boxar på natten. Nu är det tvärtom. Känns helt absurt att stänga in dem i en trång box när de kan njuta av friheten i sommarhagen större delen av dygnet. 

Sommartider

 

Det är helt klart vad mina hästar har nu.

Jag lät dem gå några timmar om dagen på gräs i knappt två veckor. Började med en timme och ökade sen på successivt. I onsdags bestämde jag mig för att de kunde få vara kvar där istället för att jag släpar dem fram och tillbaka. Det är också något visst med att se hur bra de mår över att få vara i en riktigt stor hage. De kan äta när de vill, dricka när de vill, ströva tillsammans, klia varandra när de vill. Bara få vara häst.

Jag tänker att de tillbringar så otroligt många timmar instängda i sina boxar resterande tid av året så kan de få den här möjligheten några få månader per år, att få vara ute dygnet runt i stor, härlig hage så måste de få det. 

Ingen av dem kommer ställas av utan Heddan rids som vanligt och Platina rids fyra dagar i veckan. Två på banan och två i skogen. 

Hon utvecklas så fint och har en grym ridbarhet och framåtbjudning. Bara vill hela tiden. Skogsturerna har vi förlängt och de innefattar oftast både trav och galopp på skogsvägar samt ridning i kuperad terräng i skogen. Hon gillar det mycket och är stencool. Passen på banan är fortfarande korta, max 25-30 minuter. 

Inget fel på galoppen..😄😍

Jag behöver inte longera längre innan jag hoppar upp och det är skönt. Ibland tar jag henne något varv på lina om hon verkar lite extra piggelin men det behövs sällan nu. 

Heddan var jag iväg med och red en msvb5 på i onsdags och hon var  fin större delen av programmet. Jag hade bara ridit igenom det i sin helhet en gång vilket så klart var för lite. Eventuellt fick hon lite mjölksyra när vi kom till bytesserien eller så blev hon frustrerad över att det inte kom en travökning som hon var inställd på.

 Jag hade anmält till en msvb5 nu i helgen men ville byta till msvb4 istället. Dock såg jag att det var efter sista anmälningdagen med efteranmälningsavgift. Kändes inte helt motiverat att betala 560:- för en b4 så jag avstod helt. 

Heddan och Platina var väldigt nöjda med en skogstur istället kan jag säga.😊

Jag har anmält till Mariefred och tänkte rida en msvb5 där. Då har vi lite tid att slipa på detaljerna. 

Har dessutom insett att jag måste byta släp. Platina går inte att lasta i det jag har nu. Ska kontakta återförsäljaren för Fautras nästa vecka. Ett provan premium står högst på önskelistan.🙈😊

Ute i natt

Eftersom det tydligen ska vara högsommar nu med stekheta dagar är i princip alla hästar i stallet ute på nätterna istället. Även mina är ute i natt och visst känner jag en liten oro samtidigt som jag vet att de mår tio gånger bättre att få vara ute på natten som är sval och skön och sen gå in imorgon för att slippa stå ute i värmen med alla flugor och bromsar.

Platinas vecka har bestått av löshoppning, ridning på banan och idag blev det en timmes promenad i skogen med klättring. 

Det var första gången vi löshoppade henne och hon var verkligen jätteduktig. Lite undrande över grejen men väldigt lydig och lyhörd. Hon tyckte nog det var lite roligt också. 😊

Jaha..här ska man tydligen springa..

Oh..det ligger grejer på backen!

Får väl ta ett lite större galoppsprång då..😄

Ska jag stå still också?!

Igår red jag henne ungefär en halvtimme på banan. Måste säga att jag är så imponerad av hennes psyke. Samtidigt som jag red hade de löshoppningslektion på banan nedanför oss. Hon reagerade bara vi ett tillfälle på hästen som löshoppades annars hade hon jättefint fokus på mig. Jag har börjat fokusera lite mer på formen nu och vill att hon ska jogga mer avspänt i en rundare form. Efter en stund slappnade hon faktiskt av jättefint och kunde jogga riktigt avspänt. 

Idag blev det skogspromenad med klättring. Vi var ute en timme ungefär. Hon är väldigt snäll att gå med men tycker att det är rätt tråkigt. Mycket roligare när matte sitter på och man kan trava och galoppera!

Mitt veckoupplägg just nu är att rida två pass på banan, en tur i skogen och två promenader med klättring. När hon blir starkare tänkte jag byta promenad mot ytterligare uteritt.

Imorgon ska det iallafall bli skogstur om alla har överlevt natten..

Heddan har bara ridits ut som vanligt men på söndag ska vi åka och träna. 

Hon sköter sig oftast helt perfekt men för att jag inte ska slappna av för mycket bestämde hon sig för att trava ur sin box i ett obevakat ögonblick förra helgen och ner på vägen.😱 Hon hade inga planer på att bli infångad utan travade bortåt i lite långsam balanstrav..🙈 Som tur var kom Pernilla skramlande med en godishink och rymlingen kunde fångas in. 

Men matte var lagom skakig efter det.😳

Vinnandets pris

Denna ville jag dela idag. 

Författaren George Orwell skrev en gång:

"The only way to end a war quickly is to lose it."

Översätter vi det till relationer och kommunikation så blir det så tydligt att om man alltid ska vinna alla diskussioner så kommer det att kosta både tid och energi. Och om du bråkar med en person som heller aldrig ger sig, så kan det bli bådas fall till slut. 

Alla jag känner som alltid ska ha rätt, är ständigt i konflikt med någon. Och det tar liksom aldrig slut. Det kan vara småsaker som dras i långbänk av den enda anledningen att de inte har förmågan att ge sig, eller kunna välja sina strider.

Jag tänker att många av oss kan ha nytta av det som Orwell menade. 

Om du märker att det som det tvistas om inte leder någonstans, så finns det ett snabbt sätt att få slut på det: backa, se ditt eget ansvar, säg förlåt om det är befogat, och sedan kan man gå vidare. Risken finns annars att du vinner striden, men förlorar kriget. Du kanske gick segrande nu, men tappade en vän för livet.

Du behöver inte nödvändigtvis känna att du gör våld på dig själv för att du väljer att avsluta en strid genom att ta ett steg tillbaka. Det är inte svaghet att ge upp om du vet varför du gör det. Snarare tvärtom.

Om du har en konflikt eller liknande framför dig: hur viktigt är det att vinna? Kanske det är värt att backa och säga förlåt för att frigöra tid till något viktigare.

Olof  Röhlander

När jag var yngre var jag klart mer stridslysten än jag är nu och om någon stackare råkade falla i onåd för vad det nu än månde vara, så var det verkligen kört för den kraken och det fanns definitivt ingen väg tillbaka till mitt hjärta.

Nuförtiden bråkar jag sällan med folk men står ibland fast vid att jag kan ha en annan uppfattning eller åsikt om något. Tyvärr innebär det att folk verkligen kan bli jättearga och ibland tom sårade tror jag. 

Det är inte min intention att göra någon ledsen eller arg men att inte hålla med i en fråga kan verkligen göra människor otroligt upprörda.

För mig är det inte så komplicerat. Bara för att jag inte håller med så betyder det inte att jag tycker att den andra har fel. Jag tänker bara att vi ser på det på olika sätt.

Tex finns det såklart folk som verkligen inte alls delar min uppfattning om hur man bygger upp och underhåller en häst. Eventuellt kräks man lite i munnen när man ser ännu en jävla naturskön bild..😂 

Förmodligen kan det tolkas som att jag tycker att alla ska minsann rida i skogen sju dagar i veckan. Det gör jag verkligen inte. Men för Hedwigs del passar det bra plus att jag verkligen gillar att rida ut. Eventuellt beror det på att jag är lite lat och gillar att jag får så mycket gratis ute. Platina tänker jag inte att hon ska ridas ut varje pass nu eftersom hon också måste lära sig vissa grundläggande saker men visst, för att hon ska bli starkare och få bättre kondition så tänker jag såklart ut. Sen tycker jag inte att det är lika njutbart på henne ännu eftersom det fortfarande är ganska mycket "passagerar på ryggen medan jag är ute med min kompis Hedwig".

Förmodligen kommer jag då och då även i fortsättningen ha en avvikande åsikt eller säga emot och folk kommer bli arga på mig för det. Alla får ha sin uppfattning och jag känner inget behov av att få någon att ändra åsikt. Däremot vill jag också ha tillåtelse att ha min personliga åsikt om något. 

Försöka ha en vettig plan

I helgen sålde jag min Dalavagn som jag haft sedan Hedwig var fyra år. Den försvann på nolltid efter att jag la ut annonsen. Skönt när det går snabbt och smidigt och förhoppningsvis kommer de nya ägarna trivas med den.

En sak som jag tycker är superintressant och vill lära mig så mycket som möjligt om är hur man bygger upp en häst så den blir hållbar. 

Det är lite klurigt att ha en bra balans mellan att stärka samtidigt som man inte vill överanstränga. Pratade även med min tränare om ett bra upplägg för Platina och hon rekommenderade att klättra utan ryttare på ryggen samt börja galoppera på uteritterna för att förbättra konditionen. Passen på ridbanan måste jag än så länge hålla väldigt korta, max femton minuter. Hon har så extremt lätt för att samla sig men har egentligen inte styrkan till det ännu. 

I söndags när jag red på banan blev hon jättetrött i bakknäna efter bara en liten stund. Tror det är viktigt att ta det jättelugnt med en häst som har så lätt för sig. Hon har ju en fantastisk inställning och vill hur mycket som helst så det skulle vara plättlätt att rida sönder henne.

Igår var vi tre stycken som red ut. Ylva red Hedwig och hennes gulliga dotter deras ponny och jag på Platina. Vi var ute ca en timme och platina skötte sig hur bra som helst. Så länge hon inte är trött känns hon nästan vuxen, eller iallafall ganska stabil. Men när hon börjar bli trött blir det lite sladdrigt och skuttigt.😊

Idag gick vi en härlig promenad där vi klättrade uppför en rejäl backe. Platina passade även på att trampa på min högra fot vilket balanserade upp det hela bra då hon trampade på min vänstra för några dagar sedan..🙄 Min lilltå känns ganska mosad.

Hedwig fick ett riktigt bra pass ute idag och hon kändes jättefin. För att få henne lite mjukare och lite mer över bakbenen lägger jag in några pass i veckan där jag rider mycket tempoväxlingar. I galoppen får hon gå ordentligt samlad några språng sen rider jag framåt en bit och sen tillbaka. Byter galopp och sen samma sak. Jobbar galoppen så hela galoppsträckan. 

Igår tog jag hjälp av dessa när jag skulle hoppa upp på Platina. Hon blev lite väl uppspelt hemmavid av olika anledningar så jag gick med henne till granngården och satte upp där istället. 

Naturlig cavaletti 😊 Vi rider alltid över dessa och även Platina kliver över dem utan att blinka.

För att få lite mer elasticitet i traven på Hedwig utnyttjar jag att hon har så lätt för att trampa. Låter henne trampa några steg och rider sen fram i större steg och sen tillbaka till kortare steg ända ner till skritt. Inte så att hon måste trampa på stället utan hon får röra sig lite framåt för att inte tappa framåtbjudningen. I skogen finns inga speglar men vi hade en fin skugga där jag kunde se att hon lyfte fint och taktmässigt.💕

I nedförsbackar rider jag henne i samlad skritt. Gör halt och ryggar några steg. Tycker det hjälper till bra att få henne att trampa in mer under sig och få bort henne från handen.

Hela ridturen innefattar såklart inte samlande jobb utan flera sträckor innebär skritt i friare form och vi njuter av underbar natur och strålande väder.

Dessutom rids hon inte så här varje dag. Igår tex var det enbart skritt i skogen i friare form.

Båda hästarna känns fina och fräscha iallafall. På fredag och lördag ska Hedwig och jag träna för Per. Det ska bli superkul och jag ser fram emot det mycket!😃

Tävling, träning och unghästridning

Platina har både ridits i skogen och på banan denna vecka. Än så länge har hon varit väldigt okomplicerad och snäll. Visserligen så longerar jag fortfarande varje gång innan jag ska rida och det kan se lite olika ut hur hon beter sig. Någon gång vill hon galoppera mycket och länge och andra gånger travar hon bara lite och tar något varv i galopp innan hon tycks säga att nä..detta var tråkigt. Hoppa upp nu så vi gör något roligare! Hon verkar gilla att bli riden och är alltid med på noterna. I fredags provade jag att galoppera på lilla banan och det var ungefär som att jaha..ja det kan vi också göra. 

Jag rider varannan dag eller max två dagar på raken. Man kan säkert ha lite olika upplägg med kanske några dagar lite mer intensivt följt av några dagars vila men tycker än så länge att varannandags konceptet fungerar bra för min häst. I veckan red jag två dagar efter varandra men då skrittade vi ut den ena dagen och sen ett kort pass på banan den andra dagen. 

Hedwig var jag iväg och tränade med i fredags och sen var det tävling igår. På träningen klurade vi lite på hur vi skulle få henne att sluta trampa ut med ytterbak andra steget i den ena vändningen. Tillslut provade vi att jag lyfte innerhanden i samband med vändningen och vips så trampade hon hur bra som helst. Provade samma sak igår på tävlingen och hon gjorde två finfina piruetter. 😃 

Eftersom det var nationell tävling var det tre domare som dömde och det är alltid kul eftersom det är uppenbart att domarens position påverkar vad det ser samt att det ofrånkomligt blir en viss subjektiv inverkan också. Siffrorna blev 67.8, 64.3, 65.1 med ett snitt på 65.8% och första utanför placering. Jag hade en bra känsla genom hela programmet och satt mest och sjöng med i "Till rytmen av en regnig natt.."

Just nu känns det som jag har bra balans med hästarna. Hedwig tränar och tävlar jag för att underhålla min egen ridning samtidigt som jag helt lagt ner att desperat försöka rida högre klasser hela tiden. Inte sagt att jag inte kommer rida någon msvb5. Det kommer jag och planerar att anmäla till någon i juni. Sen beror det lite på hur hon kommer gå och fungerar allt bra så kanske jag provar någon msvA igen. Men det är inget som jag känner att jag absolut måste göra. Beror helt på vad Heddan säger om det hela. 

Fördelen med att ha en vuxen tävlingshäst samtidigt som jag har en unghäst är att jag inte känner någon hets överhuvudtaget att Platina måste forceras i sin utveckling för att jag ska komma ut på tävlingsbanan. Just nu fokuserar jag bara på att lägga grunden där jag ska kunna rida henne utan problem i samtliga gångarter. Även om hon har blivit riktigt duktig på att förstå tygelhjälperna och till viss del skänkeln så lyssnar hon såklart mest på röstkommando än så länge.

Än så länge rider jag henne bara i hoppsadeln och det passar ju bra eftersom jag ändå inte ska sitta och trycka ner ryggen på henne. Jag tror inte Hedwigs dressyrsadel passar på henne så när hon är lite mer utbildad blir det väl dax att ge sig ut i sadeldjungeln. Knappast något jag ser fram emot men ett nödvändigt ont.