Skritt, skritt, skritt

Vi skrittar nu en en stund varje dag. Heddan känns verkligen superpigg och väldigt energisk men vi håller oss till skritt. Eller allra helst racerskritt om hon får bestämma. Till hennes förtret dock lägger jag in pass där hon får gå på tygeln och korta och länga stegen under skritturerna.

Planen är att fortsätta jobba henne i skritt i ganska  många veckor till. Detta behöver egentligen inte alls vara negativt. Läste en artikel i någon hästtidning skriven av en veterinär att han alltid rekommenderade arbete i skritt under en längre tid vid igångsättning efter skada och många ryttare har efter det intygat att hästarna aldrig har känts så fina.

För att inte rosta igen totalt rider jag Pias hästar då och då när hon behöver hjälp och det är verkligen himla kul och utvecklande. Gillar båda väldigt mycket men framför allt är Syncro en superfin häst att rida. Väldigt mjuk och lättriden samt helt klart väl riden och utbildad.

Men Heddan ligger såklart etta på listan. Hon ger en sån härlig känsla av power och energi som är svårslagen. Samt att vi såklart är som ett gammalt gift par vid det här laget. Känner varandra utan och innan i princip. :-))

Heddan tar det lugnt men är pigg

Heddan har vilat helt nu i snart två veckor. I fredags tog jag henne på linan för att se om det fortfarande syntes någon hälta men hon såg jämn ut i båda varven. Hade trots det redan bestämt innan att hon skulle få vila ytterligare en vecka. Tänkte börja skritta henne lite i slutet på denna vecka och sedan fortsätta med det i minst två-tre veckor.

Provade att låta henne gå i en av gräshagarna men får avvakta lite med det eftersom hon efter någon halvtimme bestämde sig för att det var dags för en uppfriskande galopp. Som tur var såg Pia henne och kunde fånga in henne efter två varv. Hon fick inte ont av det vad vi kunde se men hon får lov att hålla sig i skinnet när det gäller sådana saker ett tag till. Jag går en sväng med henne varje dag istället och låter henne beta en halvtimme. Klart uppskattat och hon tuggar i sig en försvarlig mängd gräs på denna korta tid.

I övrigt verkar hon nöjd och glad och det är himla skönt att se eftersom hon kanske inte har så jättekul just nu. Men hon har många hästar att hålla koll på och mycket grovfoder i form av hö och halm att sysselsätta sig med. Har hon bara att äta så är hon oftast helnöjd.

Min lilla sibiriska kattunge fortsätter att växa och utvecklas fint. Förutom att han är ofattbart söt börjar han bli en liten buse, Hans mamma fostrar honom bra tycker jag men jag kan verkligen sakna en liten bror eller syster som han kunde fått busa med. Nu blir han väldigt fixerad vid oss på gott och ont. Han är världens gosigaste och vill gärna sova i famnen men just nu vill han även använda våra händer som substitut för ett syskon att brottas med. Inte helt lätt att avleda men han blir ju större och starkare hela tiden och behöver lära sig att man inte brottas med händer..


Men galet söt är han ju..

. Neonatal konjunktivit kattunge (Ej hästrelaterat inlägg :-) )

Jag skriver detta inlägg enbart för att det är en åkomma som inte enbart drabbar valpar utan även kattungar och jag hittade ingen information om kattungar utan enbart om valpar.
Med rätt behandling blir det helt bra men obehandlad kan det leda till blindhet.
För drygt tjugo år sedan hade jag en valp som fick samma sak och den blev helt bra med behandling. När min kattunge drabbades av samma sak innan han öppnat ögonen åkte jag naturligtvis direkt till min veterinär som försiktigt öppnade ögonlocket genom att fukta med koksaltlösning och sedan dra isär ögonlocket så att varet kunde komma ut. Det ser ganska otäckt ut och ungen skriker såklart helt hjärtskärande. Hemma behandlade jag sedan ögat i ca 10-12 dagar genom att torka rent ögat med tops och koksaltlösning flera gånger om dagen. Torkade tills det öppnade sig och droppade i Fucithalmic ögonsalva tre gånger om dagen.(receptbelagd)
Oftast beror det tydligen på en bakterie som kommit in utifrån.
Det ser inte så roligt ut under första veckan eftersom ögat egentligen ska vara stängt och jag var såklart orolig att det skulle bli framtida men, men kattungen har nu vid tre veckors ålder två friska, klara små blå stjärnögon. Så man behöver inte få panik utan sköter man det rätt blir det bra. :-)

Detta hittade jag om valp från en föreläsning med ögonspecialist Lennart Garmer:
Neonatal konjunktivit - Nyfödda valpar kan drabbas av en infektion innanför ögonlocken. Lennart poängterar vikten av att varje uppfödare har kunskap om denna sjukdom och är uppmärksam på dess symptom. Man kan se hur ögonlocken buktar ut vilket orsakas av att det finns var bakom de slutna ögonlocken. Det är viktigt med omedelbar behandling där ögats luckra förslutning försiktigt öppnas så att varet rinner ut. Annars fräts hornhinnan sönder och valpen blir blind. Behandlas sedan med ögonsalva.

Samma sak gäller alltså kattunge.

Bara att backa bandet

I torsdags lät jag Heddan få sträcka på sig lite mer på galoppbanan vilket inte var helt smart. När jag bröt av till trav var hon halt igen. Åkte till Andreas dagen efter och hon markerade fortfarande lite. Ingen större skillnad på volt eller böjprov. Vi röntgade knäet men inga förändringar syntes. Förmodligen har jag gått lite för fort fram med igångsättningen även om jag själv tycker att jag tagit det lugnt. Fanns ingen anledning att behandla något mer utan jag får backa igångsättningen.
Låter henne vara helt några veckor nu och provar sen med skrittjobb resten av sommaren. Kommer dessutom behandla knäet med biolight varje dag.

Några tycker oj vad hon har varit mycket skadad nu och stackars dig etc. Ja, så kanske det är men att hästar är skadade känns mer som en regel än ett undantag. Iallafall om det rör sig om sport/tävlingshästar. Men kanske rider jag henne för dåligt eller har ett allt för dåligt upplägg, Kanske är hon en väldigt skör individ som skadar sig på olika sätt. Jag vet inte och jag kan inte påverka det mer än att ge henne en extra lång återhämtning och fortsätta försöka rida så varierat som möjligt om hon blir frisk.

Andreas sambo, Sofia, föreslog att vi skulle sätta in ett strå med fryst efter Skovens Rafael som de hade över istället för att plåga henne som ridhäst. :-))

Tanken var frestande kan jag säga och Heddan själv tycker nog att det skulle vara utmärkt att slippa släpa runt på sin tjocka matte.

Saker och ting i livet blir inte alltid som man tänkt sig och till min stora sorg dog i princip hela min vackra kull med sibiriska kattungar första dygnen efter att de fötts. Bara lille Knatter överlevde.Han å andra sidan är förmodligen något av det mest bedårande och ljuvliga jag någonsin har skådat.

Men som en kär vän sa, det är bara att torka snoret, kasta upp luggen och pået igen. Jag tänkte ansöka om stamnamn och väljer då mitt kennelnamn Harthavens. Så om allt blir som jag tänkt mig när det gäller den biten kommer Knatter registreras som Harthavens Allegro. Jag kommer även para om vackra mamma Signe så snabbt som möjligt.

Hon är ung och fräsch och en kattunge har inte slitit ett dugg på henne.

Nu är jag iallafall ledig i ca åtta veckor. Planerar att röja i huset, gå långa promenader med hundarna, gosa med Knatter och försöka få ordning på Hedwig.

Huset tänkte vi göra några lättare renoveringar i under sommaren och sedan sälja. Får se var vi hamnar sedan men Jörgen vill gärna bo i Gnesta så det blir nog däromkring så småning om.

Men att det skulle vara särskilt synd om mig har jag svårt att se. Jag har ett fast jobb med bra lön. Dessutom har jag blivit erbjuden en förstelärartjänst till hösten vilket innebär en rejäl löneförhöjning. Jag har ett gulligt hus att bo i, är gift med mannen som jag älskar och som är både snäll och omtänksam, har tre friska fina hundar. Dessutom lever jag efter övertygelsen att Hedwig kommer bli frisk och att Signes nästa kull kommer födas frisk och livskraftig.

En klok människa sa en gång om livet. Ibland ligger man före, ibland ligger man efter. Rätt som det är går det som på räls igen ett tag. :-)

Lite uppdatering

Hedwig har varit igång nu lite drygt två och en halv vecka. Eller igång är väl synd att säga eftersom jag tar det ganska långsamt. Vi har mest ägnat oss åt att skritta. Senaste dagarna har jag lagt in lite skolor i skritt samt att hon även får trava och galoppera lite på rakt spår. Min tanke är trav i lugnt tempo och så även galoppen. Hedwig delar inte riktigt min uppfattning. Hon anser att jag gott kan släppa tygeln och så kör vi helt enkelt fri fart och form. (Eller inte!)

Igår lyckades vi ändå trava och galoppera lite halvt på tygeln något varv på galoppbanan men skittråkigt om du frågar Heddan. Idag red jag ut med vår gulliga stalltjej och Hedwig tyckte verkligen detta var toppen. Visserligen bara tråkig skritt men om man halvtaktar hela vägen runt så blir det ändå lite skojigare.

Jag har anmält till lite tävlingar men får se hur långt jag hinner med igångsättningen. I Gnesta ändrade jag till msvB2 istället för msvB5 o msvA. Då har hon varit igång i fem veckor och borde kunna vara tillbaka i nästan full träning. Tänker  lika lång igångsättning som vila. Men msvB5 och msvA blir lite väl tufft så jag ändrade till en lättare klass. Dessutom bara en klass istället för två.

Annars är hon sitt vanliga muntra jag och pratar mer eller mindre oavbrutet med både Pia och Moa eller vem som nu råkar gå förbi (och ge intryck av att eventuellt närma sig höbalarna)