Är det vår nu?

Jag har bestämt att det är det nu iallafall även om nätterna är lite väl kalla..

Vår innebär framtinade ridbanór så nu har jag tagit tag i igångsättningen av Platina mer seriöst. Hon har longerats med sadel och träns i förrgår och idag. I förrgår visade hon upp riktigt imponerande bocksprång. En variant som jag inte sett tidigare. Ner med nosen i backen i galopp och sedan upp med hela fronten följt av bakutspark. Man måste ju beundra hennes spänstighet men jag upplyste henne samtidigt om att sånt där gör man aldrig när man har passagerare på ryggen...

Hon sprattlade en stund och tyckte nog det var härligt med fast mark under fötterna. Sen kunde jag spänna in henne och hon gjorde fina trav och galoppövergångar i båda varven.

Igår var jag faktiskt inte ens i stallet. Bästa Jonna sköter mockning och påfyllning av vattenhinkar till mina hästar på vardagar och Ylvas gulliga dotter packade höpåsarna igår och tog av täcken och skydd. Vi hade öppet hus på skolan så jag åkte inte från Gnesta förrän åtta på kvällen. Var skönt att inte behöva åka och fixa med hästarna efter det.

Men idag longerade jag igen. Vanligtvis använder jag den lilla banan som ligger ovanför den stora ridbanan. Men just idag var det lektion på lilla så vi gick ner till den stora istället. Det fick bli lite miljöträning eftersom hon tycker det är märkligt med hästar och människor ovanför. Det blev lite rejs och annat i början men efter en stund kunde jag spänna in henne och hon jobbade riktigt bra i båda varven. Slutade att glo upp på ekipagen på övre banan och fokuserade fint på mig. Tycker hon ser fin ut och har verkligen fått mer massa. Eller så är hon bara lite småfet..

När vi var klara gick vi en lite promenad för att skritta av. Sånt gillar hon ju alltid och går mest och myser.
Jag ska longera henne några dagar till sen ska jag börja sitta upp på henne och komma igång med ridningen.

Heddan har jag varit iväg och tränat två gånger denna vecka och hon tycker att det är vansinnigt roligt. Öronen rakt fram hela passet och fattar inte alls varför vi inte bara kan rida i mellangalopp och mellantrav hela tiden. Men det är ju fantastiskt roligt att rida på en häst som uppenbarligen tycker att allt är toppenkul och bara vill hela tiden. Pia skrattar mest över hennes entusiasm och tycker det är härligt att hon är så himla positiv. Ska bli riktigt roligt att tävla henne i vår! Har släppt så mycket prestige och gör det bara för att det är roligt. Rider några msvb4 nu i vår och sen får jag se. Heddan är perfekt för mig att underhålla min egen ridning på i första hand.

Egentligen skulle vi ha ridit en programridning på lördag men den blev tyvärr inställd. Nu kan vi ju msvb4 som vi ska tävla utan och innan så det ska inte vara några bekymmer men ändå bra att rida igenom programmet för domare utan att det är tävling. Men vi har en till programridning inbokad den 9 april så det blir ju bra.

Hoppas alla får en härlig påsk!
Själv ska jag vara ledig från jobbet, försöka bli frisk från förkylning, umgås med min man, gå långa promenader med hundarna, rida och träna hästarna och bara njuta av sol och blå himmel. (Hoppas jag..:-)

Uteritt och lastträning

Hedwig är den bästa hästen man kan tänka sig i de allra flesta situationer. Hon krånglar sällan utan ställer upp på det mesta med gott humör och positiv inställning.

Jag har åkt på allt möjligt med henne och väldigt ofta ensam utan problem. Tävlingar, hoppträningar, dressyrträningar, terrängträningar, kurser med övernattning etc. Hon ifrågasätter väldigt sällan utan allt som oftast har det bara varit..jaha..ja idag var det visst en sån dag..

Men en sak gillar hon inte och det är när något förändras i en välbekant miljö. Det har ju varit vinter ett tag nu som bekant och Hedwig är helt införstådd med att det ska vara vitt ute överallt. Nu har det varit plusgrader några dagar vilket innebär att det ser lite annorlunda ut från en dag till en annan. Så just nu är Hedwig vääääldigt försiktig när vi rider ut...en stor snöklump med grus på som inte låg där förra veckan passeras mycket tveksamt och med spända steg. Man vet aldrig vad snöklumpen kan ta sig till...

Men jag vet att när hennes värld åter normaliserats enligt hennes normer kommer hon vara sitt vanliga, avspända jag. 😊

Platina jobbade jag lite från marken igår. Hon får flytta sig för tryck, rygga, gå på lite volter etc. Jag byter ofta sida så att hon inte bara tror att jag kan vara på vänster sida. Hon är så snäll och go att hålla på med. Så himla rar häst.❤️ 

Idag lasttränade vi och hon var helt lugn. Gick in utan tvekan och åt godis ur hinken. Jag vet att flera kör utan mellanvägg så jag bestämde mig för att plocka ut den ur släpet och köpa en hel bom. 

Hon verkade tycka att det var trevligt med mycket plats och gick på med lugna steg. Jörgen hjälpte mig idag men eftersom hon var så lugn tror jag att jag kan lastträna henne själv. Tänkte vänta lite med att stänga bakom henne utan bara träna på att gå in och backa ut. Gärna att hon får stå och äta där inne ett tag också. Så himla skönt att det gick så enkelt idag. 

❤️❤️

Idag kunde jag också konstatera att jag var helt klar i stallet när vi var klara med lastträningen och kunde åka hem strax efter fem. Som en extra bonus fanns det tårta kvar i kylen som min mamma hade med sig i lördags. Satt perfekt tillsammans med en kopp kaffe. 👍🏻🎂☕️😊

Endless winter

Även denna vinter kommer sannolikt nå ett slut men just nu undrar man verkligen.

Egentligen tycker jag att det är underbart med snö och kyla. Så många fantastiska ridturer som jag tagit med Hedwig den senaste månaden. I snöfall, i månsken och i gnistrande solsken. Allt det har jag njutit av.

Under sportlovet, när jag var ledig, provade jag även att sätta igång Platina och hon skötte sig jättebra varje gång jag satt på henne. Dock vill jag longera henne ordentligt innan jag sitter upp men även om jag satte i fyra brodd bak halkade hon till ordentligt varje gång och jag var livrädd att hon skulle göra sig riktigt illa. Hedwig kan jag tömköra och longera utan problem på snö men hon rättar sig också efter underlaget. Platina vill trava med sina största steg, gärna bralla och galoppera och det funkar inte på en liten volt.

Så anledningen till att jag skjutit upp igångsättningen är helt enkelt att jag måste vänta på att gruset töar fram så jag kan longera henne en stund innan jag sitter upp.  Känns helt idiotiskt att riskera en allvarlig sträckning bara för  att jag inte kan vänta några veckor till.  Visserligen skulle jag förmodligen kunna rida henne efter en långpromenad men det finns vissa gränser med hur mycket tid jag har. Jag red ju ut på henne utan problem efter att jag gått en promenad på två-tre kilometer. 

Men Hedwig behöver också motioneras och jag är ändå oftast inte hemma före åtta på kvällarna som det är nu. Så jag backar av några veckor till med ridningen och jobbar henne bara från backen istället. Det blir både promenader och lite lydnadsövningar på banan. Oftast är hon supersnäll och cool. Bara i torsdags som hon blev lite exalterad. Om det var traktorn som körde hösilagebalar eller om det var för att Hedwig stod och vrålgnäggade i stallet vet jag inte men hon studsade runt en del och stod sen mycket elegant på bakbenen. Igår var hon sitt vanliga jag och som en filbunke när vi gick ut på en tur.

Har även hittat en säkerhetsväst som faktiskt var otroligt bekväm. En kompardell cross protektion 6.0. Den var både tunn, lätt och kändes i princip inte. Verkar väl klokt att ha på när jag ska rida unghäst ute i skogen tänker jag men faktiskt även när jag rider ut Hedwig. 

Nån sa till mig nyligen att jag försvårat mitt hästägande iom att jag flyttade från ridhus. Att jag försvårat mitt hästägande kan jag verkligen skriva under på. Att köpa en oinriden unghäst innebär knappast att allt blev mycket enklare. Det var väl inte mitt syfte heller med det köpet. 

Men jag har svårt att se att stallbytet försvårade så mycket för mig. Hästarna släpps ut och in varje dag, täcke o skydd på, fodringar alla dagar, mockning och fyllda vattenhinkar vardagar. 

Att köra till ridhus tar en kvart om jag gärna vill ha tak över huvudet. Får såklart planera lite men en gång i veckan är ju överkomligt. 

Nu är det inte så att jag ogillar ridhus på något sätt. Hade gärna haft ett inom rimligt promenadavstånd, speciellt nu när jag vill sätta igång Platina men jag lider inte av att inte ha något större delen av året. Kan vara om vädret är riktigt dåligt som det känns segt. Tidigare tyckte jag att det var i princip otänkbart att rida ut när det blivit mörkt men igår var Hedwig och jag ute själva när det var mörkt med pannlampa och det gick hur bra som helst. Hon var pigg och glada och travade och galopperade storstilat ( Lite väl storstilad galopp kanske..🙄) Bara det underlättar väldigt mycket.😊 Att inte vara beroende av dagsljus för att kunna rida ut i naturen. Sen kommer det såklart bli helt underbart med långa, ljusa vårkvällar. Det är jag den första att skriva under på.

Jag har anmält Hedwig till en tävling och till två programridningar. Nästa helg blir det även två dagars träning. Jag undrar mest över hur jag ska lyckas sitta ner i traven..för även om jag känner mig återställd efter operationen är mina magmuskler inte riktigt som innan..Kommer nog ta ett tag innan bålstyrkan är tillbaka. Att stå i lätt sits eller rida lätt är inga problem..men fy fasen för att sitta ner i dressyrsadel..😨😂

Men, men. Inget lite träning kan råda bot på.