söndag 3 december 2017

Fantastiska unghäst

Det roligaste med unghäst är att se hur de plötsligt tar ett skutt fram i sin utveckling. Nu ska jag verkligen inte påstå att jag tränat mängder med Platina under hösten utan det har varit lite blandat promenader, skogsridning, några ridhusturer samt några ridpass på banan.
Longering har jag undvikit eftersom jag tyckt att hon varit så obalanserad i framför allt galoppen och mest sladdat runt lite halvhysterisk. 
Longerade ju i torsdags efter att hon sprattlat lite väl mycket och tänkte då på hur väldigt mycket mer balanserad hon såg ut. Provade därför att longera idag för att se om det stämde. Hade bara grimma och kedja på samt skydd på benen. Väldigt stor skillnad måste jag säga. Hon hade i princip inga problem alls att balansera sig i galoppen utan det flöt på fint i båda varven. 
Tidigare har hon velat falla inåt i höger varv men det fanns knappt några sådana tendenser nu. Hon var så duktig och gjorde fina trav och galoppövergångar. Blev helt lycklig inombords när jag tittade på den fantastiska hästen som faktiskt bara är min. 
Minns faktiskt att Sigrid Bergåkra sa vid något tillfälle när jag hade Hedwig på Tullgarn som unghäst. " Less is more" Ligger nog mycket i det. :-) Platina har verkligen fått en helt annan balans och styrka i kroppen utan att jag egentligen gjort annat än gett henne tid.  Väldigt glad och pussig när man fick lite tid med matte. Ser fram emot våren väldigt mycket med denna fina prinsessa.

Hedwig verkar också må väldigt bra och hon var helt ren idag när vi sprang med henne. Sval och fin i båda fram. Hon får ändå fortsätta sin vila nu minst två veckor till. Ser hon fortfarande helt fräsch ut så får jag se om jag kan få hjälp att börja skritta igång henne lite lätt. Sen blir det lagom för mig att börja skritta lite uppsuttet om ca fyra veckor förhoppningsvis. :-)

lördag 2 december 2017

Mobil med värmekamera

Jörgen har en caterpilartelefon med inbyggd värmekamera. Han använder den vanligtvis i jobbet när han tex vill se hur värmeslingor går.

Jag såg ett inlägg där en hovslagare använt telefonen för att visa skillnade i värmen på en häst med tappskor. Tyckte det var intressant att kolla mina hästar. Hedwig är/ var halt på höger fram och därför fotade jag henne och vid första tillfället var höger hov tydligt varmare än vänster. Detta kunde jag också känna när jag la handen på hovarna. I övrigt kändes benen tämligen lika så jag var osäker på om det bara rörde sig om genomblödning eller om något pågår i hoven. Mockade hennes box och fotade en gång till. Nu var båda hovarna lika varma och jag gissar på genomblödning. Ska se om jag kan ta henne något varv på lina imorgon eftermiddag för att se om hon fortfarande markerar. Idag var banan knölig och hård så det kändes inte helt meningsfullt att försöka se något idag.

Eftersom jag själv ska genomgå en operation nästa vecka ( som jag inte har lust med) kommer hon oavsett ställas av i ytterligare en månad. Hon har inga problem med att vila och brukar aldrig bli stökig för det.

Hedwig

Hedwig efter 20-30 minuter


Platina


Platina



Platina

Jag fotade även Platinas rygg för att se om det fanns någon värme i den men det syntes inget. Hon har ju inte heller visat några ömheter när man klämt på henne men tyckte det var intressant att titta med värmekameran också.

Platina kommer jag få hjälp med ridning, promenader och longering under tiden som jag är invalidiserad. Det är väldigt skönt då det känns viktigt att hon ändå hålls igång även om arbetet blir enkelt. Hon behöver bli riden mer så att hon förstår att personen på ryggen inte bara är en tillfällig medpassagerare utan faktiskt någon hon lämpligtvis även ska samarbeta med. Om jag kan hålla igång henne lite lätt under vintern tänker jag att det blir bra att börja lite mer seriöst med utbildning i vår. Hedwig gjorde inte så mycket första året jag hade henne i utbildningsväg utan det var först i maj det året som hon blev fyra som jag började ta regelbundna lektioner på henne. Visserligen är Platina fyra nu men hon är som jag sagt tidigare mest som en treåring ridmässigt.
Det känns inte heller som någon idé att försöka sig på någon avancerad träning nu när vintern står för dörren.
Får bli lite sporadiskt nu så ska vi förhoppningsvis kunna satsa mer seriöst utbildningsmässigt i vår när även jag borde återgått till normal status.

lördag 25 november 2017

Olika möjligheter, olika val

Hedwig som jag nu ägt i över tolv år har jag flyttat totalt sex gånger. Då har visserligen tre av dessa varit på samma anläggning så jag vet inte riktigt hur man kan räkna det. Orsakerna till att jag har flyttat henne har varit lite olika men det har alltid funnits goda grunder till att göra det. Det har i princip aldrig handlat om att jag har varit missnöjd med själva stallplatsen eller hur Hedwig skötts eftersom hon alltid haft det väldigt bra oavsett var hon stått.

Att som stallägare/stallansvarig ha hand om inackorderingar kan jag tänka mig är många gånger påfrestande speciellt med tanke på att en sak man kan vara säker på så fort man ställer in en häst i ett stall är att de förstör. De sparkar och gnager på inredning. Dessutom tror jag många hästägare kan jämställas med de mest tröttsamma föräldrarna i skolan eller på dagis. Jag förundras emellanåt över hur fantastiskt tillmötesgående många har varit och hur de i princip vänder ut och in på sig själva för att folk ska vara nöjda.
Sen är det ju så att de allra flesta stall har ett visst utbud de kan erbjuda men nästan inget stall kan erbjuda allt. Det blir absurt om man vill att hästen ska vara ute 12 timmar per dygn att stalla upp den där det bara erbjuds rastfållor tex ett par timmar per dygn. Vill man mest rida i ridhus är det kanske inte optimalt att ha hästen där det inte finns något.



Sen är det ju också så att beroende på vad man har för ambition kan uppstallningen förenkla eller försvåra. Vill man träna och tävla blir det klart enklare med ridhus och tränare på samma anläggning. Att vara tvungen att lasta och åka iväg kräver mer tidsplanering och är klart mer omständigt. Jag antar att det kräver lite mer "grit" hos hästägaren/ryttaren än om allt redan finns på plats. 

I samband med att jag planerade/bestämde mig för att köpa Platina fick jag även se över uppstallningen för två hästar. Visserligen blev jag mer eller mindre indirekt uppmanad att sälja/göra mig av med Hedwig och istället satsa fullt ut på Platina för att kunna ha henne på en anläggning med mer faciliteter men det var aldrig aktuellt för mig. Vi har ju häst av lite olika anledningar och jag fattar att om det absolut viktigaste är att hästen egentligen mest är ett medel för att förverkliga sig själv och i första hand ska användas till tävling så gör man sig av med den man anser vara otillräcklig och satsar på den nya förmågan istället. Något som kanske för många ter sig märkligt är att om jag skulle ställas inför valet mellan mina två hästar skulle jag sälja Platina och inte Hedwig. Nu hoppas jag såklart inte att jag ska behöva göra det valet men Hedwig är inte min väg till framgång och självförverkligande utan hon är min vän och något av det käraste jag har. Att rida henne oavsett om det är i skogen eller på dressyrbanan gör mig alltid lycklig och glad. Vi känner varandra så otroligt väl och relationen efter så många år blir väldigt speciell.

Att vi har olika behov och möjligheter när det gäller hur, var eller varför vi väljer typ av stallplats tror jag ingen anser konstigt men det är ju lite lustigt att man blir lite lätt idiotförklarad när man gör som jag. Väljer bort en massa bekvämligheter för möjligheten att kunna ha två hästar. Kanske beror det på att man utgår från sig själv och vilka behov man själv har istället för att inse att vi kanske tänker olika och prioriterar olika. 
Det är inte så att jag saknar ambitioner med någon av hästarna utan jag hoppas att jag ska kunna tävla båda två nästa år. Sen kommer jag inte satsa på att starta Hedwig i några högre klasser utan det räcker bra med msvB. Att utbilda Platina kommer garanterat ta mycket längre tid än om jag hade tillgång till ridhus, speciellt den här årstiden men det får vara så. 

Eventuellt kan det uppfattas som provocerande att göra som jag gjorde. Jag ska tex inte inbilla mig att jag ska kunna köpa en fin unghäst och kunna förvalta den på bästa sätt utan att det kommer kosta mig väldigt mycket pengar. Det gör jag inte heller och därför är ambitionsnivån betydligt lägre och väldigt mycket mer långsiktig än den varit annars. Jag kommer ha ungefär samma upplägg som jag har haft med Hedwig. Hon stod på Tullgarn tills hon var sju år och där var det främst stora hagar, fint stall och fantastiska ridvägar som var fördelen. 

Nu tror jag ändå att det kommer gå ganska bra för Platina och mig. Min tränare är otroligt stöttande och hjälpsam och vi brukar oftast få till någon tid i veckan när jag kan komma med någon av hästarna. Det är bara att jag måste lasta och köra en tur på femton minuter. 




torsdag 23 november 2017

Vänta ut det

Jag antar att det är det enda man kan göra denna årstid.Vänta ut mörkret, vänta ut regnet. För egen del tror jag framför allt mörkret är jobbigast. Främst eftersom jag känner mig så begränsad av det. Denna årstid kan jag verkligen avundas de som inte behöver jobba dagtid utan kan utnyttja de få timmar av dagsljus som erbjuds.
Jag längtar otroligt mycket efter att få rida ut i skogen eller bort till galoppvägen. Har inte varit ute på två veckor och jag kan nästan bli deprimerad av det.

Jag har inte sprungit något med Heddan så vet inte om hon är helt ren ännu. Upplever dock att det finns en aningens värme kvar i kotan. Speciellt om man jämför med det andra frambenet som är iskallt.
Platina verkar hur pigg som helst och visar inga ömheter någonstans efter sitt utbrott i trailern förra veckan. Imorgon ska hon få en ordentligt promenad och förhoppningsvis kan jag få lite hjälp att lastträna i helgen. 
Får se sen om jag inte provar att rida en sväng på henne. Hon tycker att det är urtrist att inte få göra något.


söndag 19 november 2017

Skrämmer gärna halvt ihjäl matte

Det var iallafall vad Platina gjorde i fredags. Jag hade kört henne till Borgs för lite träning tillsammans med Pia.. Av någon anledning var hon helt i gasen när vi skulle lasta ur. Hon kastade sig bak när vi fällt ner lämmen och tryckte sig ut under bommen. Fastnade halvvägs och kastade sig fram igen så vi hann få bort bommen och hon kom ut. Fyfan säger jag bara. Kommer aldrig mer ha bom där bak. Hon tryckte så hårt att hela bommen är böjd. En helt idiotisk konstruktion som inte har panikutlösning. Fram har bommarna det men inte bak. Hon är var lite öm vid manken men verkar helt obekymrad idag. Jag kommer dock inte lägga någon sadel på henne innan jag är hel hundra på att det inte finns någon ömhet kvar alls.
Jag körde hem henne utan bom och lät henne stå ett tag i släpet när vi kom hem. Var inte riktigt lika hysterisk när vi kom hem och det gick bra att lasta ur. Tänkte lastträna ordentligt några gånger innan jag ger mig ut med henne igen. Samt köra ännu försiktigare än jag brukar.  Jag tycker att jag kör lugnt och är väldigt noga vid inbromsningar och svängar men man vet ju inte om hon tyckt att det varit obehagligt. Hon står väldigt lugnt när man kör men har varit stirrig vid urlastning sista gångerna.
Jag är iallafall otroligt tacksam att hon inte knäckte ryggen när hon försökte trycka sig ut. 

Hedwig som helt förskräckt insåg att hon plötsligt skulle ställa upp som mattes,för tillfället enda ridhäst, verkar ha vrickat till sig i hagen igår och visade en lätt hälta. Visserligen syntes det bara lite, lite idag men hon får såklart också en veckas vila och lite metacam. Sen får vi se hur det verkar. 

Platina fick iallafall en uppskattad promenad idag och hon var precis lika glad och munter som hon brukar vara. När Heddan blivit lite uppspelt när man gått med henne brukar hon visa någonslags travpassage. Platina visade dock upp en annan variant idag som bäst kan beskrivas som skrittpassage när hon blev lite exalterad över något. Jag vet inte..lite spansk skritt fast med höga knälyft istället..

söndag 12 november 2017

Unghästridning

Jag undrar hur länge man känner ett lätt illamående innan man svingar sig upp på unghästen och när man är klar skänker en tacksamhetstanke att man överlevde även denna gång. Platina är verkligen ingen dum unghäst, snarare tvärtom. Dessutom tycker hon att det är himla skoj att bli riden. Däremot tycker hon att skritt är en helt meningslös gångart. Nu är det tyvärr så att när vi rider ut ingår faktiskt en längre skrittsträcka innan vi kan börja trava och galoppera. Det innebär att vi skrittar en bit, ruskar på huvudet, sprätter iväg några steg, kör upp huvudet under Hedwigs ländtäcke och försöker kasta upp det, kommer lite efter, måste skynda sig ikapp och lägga upp hela huvudet på Hedwigs rygg..etc.  Hittills har hon aldrig gjort mer än så men unghästar är ju oberäkneliga och rätt som det är kanske man får sig en åktur som man inte riktigt räknat med. Hedwig borde iallafall helt klart få medalj för störst tålamod i hela världen som härdar ut fuxens dunsande in i rumpan och under kjolen med ett stoiskt lugn. Platina uppför sig nästan som en fölunge och kanske därför Hedwig är så snäll.

Men när vi sen kan börja trava och galoppera är hon superduktig. Det blev en ganska lång galoppsträcka idag och hon fattade faktiskt vänster galopp från start och höll den hela vägen, ca 1-1,5 km. När vi varit i ridhus har höger varit den lättaste och den hon föredragit. Men eftersom hon hamnade i vänster nu och den är lite svagare fick hon fortsätta i den hela vägen. 

Jag vet att det finns olika system när det gäller inridning och utbildning av unghästar. Själv kan jag egentligen för lite för att uttala mig om vilket system som är bäst men med Platina har vi valt att inte hålla på med inspänningstyglar i någon större utsträckning eller rida henne med några hjälptyglar. Vi vill att hon först och främst ska få bra, egen bjudning och självmant börja söka stöd på bettet. Idag hade hon väldigt bra driv i steget och det är häftigt att se hur hon efter en stund faktiskt börjar söka stöd i handen och fler och fler steg blir i en fin unghästform. Jag håller inte på och meckar så mycket med handen utan erbjuder bara stöd när hon självmant söker efter det. I galoppen håller jag lite i fegsnöret för att försäkra mig om att jag inte sitter ich håller balansen i tyglarna utan att jag tänker på det. Tror det lätt blir så när man står i lätt sits. 

Idag övade vi även lite skritt och travövergångar. Hon svarade väldigt bra på skänkeln efter några gånger och började trava direkt när jag la till benen. 

Imorgon får hon vara och jag rider bara Hedwig. På tisdag blir det lite ridning på banan igen och Heddan får nog ledigt. Hon är ju helt obekymrad över vilodagar och de påverkar henne inget alls i ridningen. :-)

tisdag 7 november 2017

Såg att du red på fuxen..


Hedwig: Jag såg att du red på fuxen.
Matte: Du menar Platina?
Hedwig: Ja..den heter visst så.
Matte:  Ja det stämmer att jag gjorde.
Hedwig: Det var ingen vacker syn..
Matte: Nähä?
Hedwig: Den var ju helt utom kontroll! O du satt verkligen illa!
Matte: Men alltså..jag tyckte hon var duktig! 
Hedwig: Du sitter som en hösäck..jag påpekade det fleeera gånger!
Matte: Jo tack..jag hörde dig...fleera gånger!
Hedwig: Du borde ta lektioner..
Matte: Eeh..va? Jag har väl ridit för tränare på dig i hur många år som helst!?
Hedwig: Ja, det ska Gudarna veta..
Matte: Ja? Det har väl hjälpt lite ändå!
Hedwig: Du kan kanske börja rida på ridskolan här..det kanske hjälper..
Matte: Men alltså.. På riktigt!
Hedwig: Ja..jag bara säger det..
Platina: Matte har ridit på mig idag!!!
Hedwig: Jag såg det..
Platina: Jag var sååå braaa!!
Hedwig: Det ska jag säga dig...när jag var i din ålder..då minsann..kunde jag så oerhört mycket mer än dig och var så oerhört kompetent.
Platina: Matte red på mig idag!!!
Hedwig: Du sa precis det..
Platina: Jag var sååå bra!! O jag fick socker!!
Hedwig: Vi äter inte socker..du kommer få hål i tänderna och allihopa kommer trilla ur munnen på dig.
Platina: Matte reeed på mig idag!! Jag var såå bra!!
Hedwig: Jag ger upp..fuxen är puckad..