måndag 20 februari 2017

Ny häst

Ja så är det faktiskt. Fick erbjudande om att köpa denna fantastiska unghäst  från hennes uppfödare och hade varit en idiot om jag inte slagit till. Det kommer inte hända igen att jag får möjlighet att köpa en sådan här häst. Hon är verkligen magiskt fin.

Det betyder inte att jag sålt eller planerar att sälja Hedwig. Hon kommer alltid vara nummer ett och kommer aldrig säljas utan stannar i min ägo tills döden skiljer oss åt i princip. Men hon är 15 år nu och jag tror att hon kommer uppskatta lite mindre fokus på att hon hela tiden måste prestera.

Planen nu för lilla Platina är att under mars månad få vänja sig vid sadel, träns och allt annat runt om.  Eventuellt åka på lite löshoppning/titta på bommar..Sen tänkte jag skicka henne på inridning i april, förhoppningsvis börja rida henne själv i maj och sen låta henne gå ut på bete i juni-juli.

Tyvärr måste jag flytta Hedwig från Pia som jag trivs så himla bra hos men jag måste ha båda i samma stall och jag har fått plats på Hölö ridskola till båda. Det är både närmare hem och ekonomiskt mer försvarbart för mig att ha två där.
Där har jag fått två boxar bredvid varandra och de kommer få gå i samma hage. Det känns jättebra och för mig har det aldrig varit något problem att åka med Heddan om jag vill till ridhus och kommer inte heller bli något problem med Platina. Hennes uppfödare har varit ute och åkt en del med henne redan i samband med betessläpp och tandläkarbesök. Dessutom finns det två  ridbanor på ridskolan och jag rider nästan alltid innan lektionsverksamheten drar igång.

För den som är intresserad av stam finns all information här om Platina med bilder och filmer på föräldrar. Hennes far Sezuan har väl knappast dess like. En av världens bästa hingstar.
http://www.ardressyr.se/platina-ar

För Heddans del är jag mycket glad över att se att hennes skada verkar ha läkt väldigt fin. Det syns nu bara en anings konturskillnad precis under knät och jag tänkte göra ett nytt ul nästa vecka för att se om jag kan börja sätta igång henne. Runt om Hölö ridskola finns fantastiska ridvägar med långa galoppvägar. Heddan o jag längtar efter att få sträcka ut tillsammans!

fredag 10 februari 2017

Läkning pågår

Tillbaka efter en härlig skogspromenad med häst som skötte sig riktigt bra!

Hennes skada verkar läka väldigt fint som det ser ut nu. Så här såg det ut den 30/1
 

Och så här såg det ut igår. Jag fortsätter att behandla med biolight och magnetpaddar och det verkar hjälpa väldigt bra. Hon är pigg och glad men sköter sig himla bra ute i hagen och även på de flesta promenader. Det bidrar ju också till att hon läker så optimalt som möjligt. Idag blev det bara några varv runt galoppbanan men i morgon tar vi en skogspromenad igen. 
Fortsätter det att läka lika snabbt åker jag nog o gör ett ultraljud vecka 9 istället för att vänta ytterligare en månad. 



fredag 3 februari 2017

Tåsträckaren

Ska försöka skriva en sammanfattning av skadan på  tåsträckaren som Hedwig ådrog sig strax innan jul.Det är alltså den sidliga tåsträckaren
(Extensor digitorum lateralis – Sidliga tåsträckaren, löper längs sidan av hästens framben och fäster på framsidan av kotleden. Har som funktion att sträcka carpalled och kotled. Båda  tåsträckarna är förhållandevis långa senor som har sitt ursprung i muskelbukar i armbågsregionen.)

En anledning är att jag i princip inte hittar någon information om denna typ av skada eftersom den verkar väldigt ovanlig. Men någon annan kommer förmodligen råka ut för detta och då är det alltid bra att kunna läsa om ett fall.

Torsdagen den 22/12 kommer jag till stallet och Hedwig har då varit inne i sin box ca en halvtimme efter att hon gått i skrittmaskinen.
Då ser hon ut så här i benet:
 22/12


Ringde min veterinär som lyckligtvis var på väg åt rätt håll och kunde stanna till hos oss och titta på skadan. Han konstaterade omgående att hon var svullen över den sidliga tåsträckaren och även lite trycköm. Ingen hälta syntes på böjt spår eller rakt fram. Han ordinerade metacam i tio dagar och skritt för hand 20 minuter om dagen.
Efter tio dagar var svullnaden markant mycket bättre med bara en liten ifyllnad under knät.
 2/1



 Åkte då till veterinären för en återkoll med longering och böjprov. Fortfarande helt ren. Rekommenderades en lugn igångsättning eftersom hon inte var halt.
Hon kändes precis som vanligt i ridningen men svullnaden under knäet ville inte ge med sig och min equiterapeut tyckte det var lite oroande och tyckte jag skulle åka och röntga benet för att utesluta eventuell spricka i benet.. 
 30/1


Ringde min veterinär och vi fick tid dagen efter för röntgen och ultraljud. Röntgen visade ingenting utan hon ser väldigt fin ut där. Däremot visade ultraljudet flera blödningar på tåsträckaren. Vila och kontrollerad motion är ordinationen. Hon har fått vila helt en vecka nu men nästa vecka tänkte jag börja med promenader i skogen. I måndags kunde man känna en liten värme över själva svullnaden men nu är hela benet,inkl bullen iskall. Det går inte att säga hur lång tid det tar att läka ut, allt mellan en till fem månader. Fördelen med tåsträckaren är att de knappt belastar den och prognosen är att hon blir helt bra. Vi tittade även på böjsenorna med ultraljudet för att jämföra och de är superfina och täta. Vi ska tillbaka för nytt ultraljud om två månader. 
Under tiden fortsätter jag behandla med biolight varje dag och lindar henne med magnetpaddarna. 
Magnetpaddarna har varit helt kanon och hjälpt till att få bort all lymfsvullnad. 

Tänkte uppdatera regelbundet hur skadan läker och hur lång tid det kommer ta. Hon är som sagt inte ett dugg halt och verkar hur nöjd och glad som helst. Det är lite tråkigt för mig som inte får rida men det viktigast att hon blir helt frisk först och främst. Det är ändå skönt att jag kan gå skogspromenader med henne så hon får både stimulans och motion på det sättet. Värre om det måste stå helt stilla i flera månader.

3/2


fredag 27 januari 2017

Liten utvärdering av magnetpaddarna


Köpte dessa paddar, fast med tjugofem rutor och magneter, förra veckan. Heddan  har stått med dem varje natt nu i en vecka. Innan hade jag lindat henne med back on trackpaddar i lite drygt en vecka. Det hände inget speciellt med back on trackpaddarna utan hon fortsatte att vara rejält ifylld i benet på morgonen. Nu efter en vecka med magnetpaddarna är det jättestor skillnad och det finns bara kvar en liten ifyllnad precis där hon förmodligen slagit i.

Nu vet man ju inte om det är "tiden" som gett det goda resultatet i och för sig plus att hon rids mer och mer normalt nu. Rörelse gör absolut att svullnaden försvinner nästan helt. Tycker ändå att det är väldigt positivt att hon inte blir så ifylld över natten längre och jag tror att magnetpaddarna har hjälpt mycket med tanke på hur snabbt det vände när jag började använda dem.

Hon känns väldigt pigg och fräsch i ridningen om än lite stark. Idag red vi lite travbommar med galoppfattning efter på en volt samt två långsidor skänkelvikning i galopp åt båda hållen. Tycker hon var riktigt duktig och var fin speciellt över bommarna.
Imorgon ser vi fram emot en lång skogstur efter några dagar i ridhus.

Tävlingssäsongen börjar närma sig så sakteligen. Jag har inte haft något direkt tävlingssug men kanske att jag börjar längta lite nu. Får se var det kan tänkas dyka upp någon lämplig.

Annars är det bara två veckor kvar nu till första träningen med Per denna säsong och det längtar vi såklart mycket till! Blir första Tårtkalaset för 2017 och egentligen borde vi ha semmelkalas den gången. Helst en prinsessemla till mig!

lördag 21 januari 2017

Nästan vårkänsla


Hedwig har haft en vila på drygt en månad efter att hon skadade sig i skrittmaskinen. Visserligen en ganska aktiv vila då jag har rört på henne i princip varje dag. Antingen genom promenader eller skritturer i skogen.

Hon blir fortfarande ganska ifylld i benet över natten när hon står still i boxen men det mesta försvinner när hon rör sig. Både veterinär och equiterapeut har sagt att jag ska sätta igång henne nu mer successivt eftersom hon aldrig visat någon hälta. Jag har ridit varje dag nu sen i tisdags och både travat och galopperat. Visserligen bara korta sekvenser och det mesta arbetet gör jag fortfarande i skritt. Hon känns i princip som vanligt men klart fräschare och piggare än innan vilan så den har nog varit välbehövlig. Annars behandlar jag benet varje dag med biolight samt att jag köpte magnetpaddar från magnet-health som jag lindar med varje natt. 
Hon har även kunnat vara ute i stora hagen hela dagarna då det är tjäle i backen. Det är en stor lättnad då jag vet att hon mår bäst när hon får vara ute mycket. Totalt är hon nog ute 10-11 timmar nu. 

Idag tog vi en tur i lite härlig vintersol och med tanke på plusgrader gav det nästan lite vårkänslor. Heddan är som vanligt lika nöjd över att få komma ut i skogen. Jag var lite tveksam över hur underlaget skulle vara så jag gick först turen med mina hundar och såg att det faktiskt var barmark på flera ställen. Lite blött och geggigt på sina ställen men det gick bra att gå lite vid sidan om. En gran hade blåst ner över stigen på ett ställe och jag blev lite brydd över hur jag skulle komma förbi. Heddan är ju obekymrad och jag provade att låta henne kliva över där det inte var riktigt lika mycket grenar. Inga problem och hon klev över utan att vifta på ett öra.

Funderar lite på att justera hennes foderstat och ta bort kraftfodret. Eller inte köpa nytt när pavon är slut. Just nu får hon hö, lusern, mineraler, pavo goldE och lite havre. Tänkte prova att bara låta henne äta hö, lusern och mineraler. Finns ju studier som visar att de mår bättre på enbart grovfoder om den innehåller alla näringsämnen de behöver. 




söndag 8 januari 2017

Sagovärld

Att få uppleva magiska vinterdagar från hästryggen som jag har gjort den senaste veckan är ett privilegium. Min fantastiska,vänliga lilla häst tar mig vart jag vill utan tvekan. Många klagar på snö och kyla. Jag älskar dessa gnistrande vita dagar när frosten nyper i kinderna och man kan fylla lungorna med kall, frisk luft. 
Bilderna får tala för sig själv hur jag fått se vår underbara natur de senaste dagarna. :-)










onsdag 4 januari 2017

Winter is coming

Dags att sätta igång Heddan igen. Visserligen har jag rört på henne varje dag genom promenader på galoppbanan och på slutet även skogspromenader men efter check hos veterinären igår var det dags att börja skritta igång henne.
För två veckor sedan såg hon ut så här i höger fram när jag kom ut till stallet och jag tänkte bara att jaha då är hon garanterat halt nu också. Som tur var fick jag tag på min veterinär som kom bara efter en halvtimme. Hon visade ingen hälta vare sig vid longering eller när hon sprang på hårt underlag. Det verkade som hon hade halkat eller snubblat i skrittmaskinen och fått en smäll på tåsträckaren då hon verkade ömma en aning när veterinären klämde på den. Det blev tio dagar med metacam, liten hage och skritt för hand tjugo-trettio minuter.  




Efter tio dagar med metacam var nästan hela svullnaden borta. Åkte och kollade henne igår och hon visade ingenting på vare sig böjprov eller longering. 

På morgonen efter många timmar i box är det fortfarande lite ifyllt men det går ner när hon rör sig. Jag tänker att jag skrittar henne bara tills den lilla ifyllnaden är helt borta. Veterinären tyckte att det var viktigt att hon fick röra på sig ordentligt varje dag. Rid gärna ut en timme så att cirkulationen kommer igång ordentligt. Nu verkar vintern ha kommit med snö och kyla och det gör att hon kan få gå ut heldag i en större hage vilket såklart är mer gynnsamt för skadan att läka ännu bättre. Då kan hon röra på sig fler timmar och det blir inte lika mycket stillastående. 

Det var någon som tyckte att hon skadat sig ofta och jag funderade lite på det. Eftersom jag haft henne sen hon var tre så vet jag ju exakt hur mycket skadad hon har varit och kan konstatera att fram tills hon var tolv år var hon i princip aldrig halt eller skadad förutom något enstaka undantag. Efter det har hon haft lite småskador som sårskada,lädersulsinflammation, sträckning eller spark efter full galopp i nedförsbacke med slidestopp i lera samt vrickat sig i samma hage, vridit av sig sko i hagen och därmed även vridit till knäet. Kanske blir de känsligare när de blir äldre men intressant är att de flesta skador har kommit i samband med att jag flyttat henne. Alltså bytt stall. Om det finns något samband ska jag låta vara osagt men ibland undrar man. 
Nu tänkte jag iallafall ta det lugnt med igångsättningen och vi börjar i skritt.

En sak som jag tänkte fortsätta med iallafall är en till två promenader i veckan för hand i skogen. Innan det blev allt för mörkt gjorde jag det under hösten och hon kändes alltid väldigt fin i ridningen dagen efter en promenad. Tror det är underskattat att låta hästen få promenader för hand i skogen även om den inte är skadad. Dessutom är det bra för mig också med en ordentlig promenad.:-)