lördag 25 mars 2017

Longering med bett

Det oledade bettet med fasta ringar kom som utlovat igår i brevlådan. Så idag var det dags att prova samt även longera med bett. Så på med sadel och träns. Grimma över och så ner på stora ridbanan. Den har vi inte varit på förrut så bara det var ju riktigt spännande.
Bettet verkar vara en fullträff då hon bara gapade lite i boxen precis när jag satte på tränset men så fort vi kom ut var munnen helt stängd och lugn. Hon brydde sig ingenting om vare sig sadel eller bett när vi longerade utan travade på utan problem. Känns ju helt absurt. Tredje gången med sadel och första gången med bettet. 

Hon är en väldigt vaken häst och kan titta på saker och sprätta till men hon verkar ändå himla bra i skallen. Vi gick några varv runt stora ridbanan och där finns ju mycket att titta på. Första varvet skyggade hon lite för bommar och hinderstöd som ligger utanför ridbanan. Andra varvet tittade hon inte alls utan gick snällt bredvid mig. 

Ska longera henne några gånger till med sadel utan stigbyglar men sen hänger jag på dem också. Då kommer det säkert en reaktion men om hon avreagerar lika snabbt som med allt annat så är det ju toppen. 
Förhoppningsvis har hon ärvt något av sin fars ridbarhet också. Här är han riden endast tio gånger, tre år gammal. 

När vi longerat med tränset fick hon ha på det en stund till under grimman och även i spolspiltan. Inget gapande alls i princip utan hon stod snällt och tuggade bara lite på bettet.

Heddan hade lite synpunkter på att jag försvann ut med Platina och inte höll mig på den övre, lilla ridbanan där hon kan se oss genom fönstret. Platina gnäggade en gång när vi kommit ner på stora ridbanan och direkt hör man ett flertal kommenderande gnäggvrål från Heddan...

Imorgon tänkte jag skritta ut en sväng på henne med några trevliga damer. Benet och tåsträckaren ser fint ut men jag är lite fundersam över en galla i karpalsenskidan som jag tycker känns lite hård. Hon har haft den länge. Ända sedan hon hade någon akrobatisk övning i fälttävlans hagen för flera år sedan och kom in halt med svullet ben. Den har alltid varit mjuk förrut men nu har den flyttat lite på sig och känns hårdare. Ja inte vet jag. Hon är ju fortfarande inte halt för fem öre eller verkar ha ont på något sätt. Hon är mest lite småfet och jäkligt nöjd med tillvaron medan matte oroar halvt ihjäl sig. Får fråga veterinären när jag åker dit för nästa ultraljud. 


torsdag 23 mars 2017

Med en lätt släng av adhd

Platina har nog det iallafall. Hon är verkligen otroligt snäll och vill absolut inte vara dum. Trots detta får hon hyfsat med skäll varje dag. Det är mycket man ska lära sig och det absolut tråkigaste måste vara att stå uppställd i stallgången utan att någon håller på med en..Om man anstränger sig tillräckligt  borde det gå att linda den där kedjan man sitter fast i några varv runt huvudet och eventuellt strypa sig själv på kuppen. Tråkmatte ryter och håller på att man ska stå still..men Oooh vad trååååkigt det är!
Vad händer där ute??

Däremot är det så mysigt att stå där om matte håller på och borstar och grejar. Då går det bra att stå helt still och bara mysa. Det är tom lite roligt att lyfta på hovarna och låta matte knacka på dem med en rotborste.

Jag tror hon kommer må väldigt bra av att bli inriden och mer aktiverad. Känslan som jag får från henne är att hon verkligen bara vill göra något hela tiden helst. Går jag in i boxen till henne är hon som klistrad på en och försöker åka med ut genom boxdörren. Man får trycka in henne igen.
Idag longerade jag igen med sadel och även om den flappade brydde hon sig inget alls om det. Travade på med stora steg och ögon. (Var en annan häst på stora ridbanan som man var tvungen att glo på samt att det stod en utanför ridbanan.) Allt är ju så vansinnigt spännande i livet när man är liten.

Ringde även till Bett och sadlar för att få lite råd om vilken typ av bett som är lämpligt när man introducerar det. Jag har fått låna ett tredelat med fasta ringar men hon gillar absolut inte det och ser ut som hon ska kräkas mest hela tiden. Fick iallafall en massa förklaringar på varför hon reagerar som hon gör och egentligen inget konstigt med det. De rekommenderade ett rakt bett med fasta ringar som första bett och jag får ett i brevlådan från dem imorgon. Kan verkligen rekommendera dem om man behöver hjälp! Så himla serviceminded, kunniga och hjälpsamma. Tummen upp för det!
Ska prova ha tränset och bettet under grimman i helgen när jag longerar så får jag se vad hon tycker om det.
Heddans min säger en del.."vad jag ska behöva stå uut med!"



måndag 20 mars 2017

Två hästar börjar kännas normalt

Nu har jag ägt Platina i en månad och det börjar kännas normalt att ha två hästar. Hon känns också mer och mer som min häst istället för någon annans som jag tar hand om under en period. :-)) Det verkar också som att det är helt lugnt i hagen. Kikade på dem när jag åkte förbi i morse och de stod och tuggade fridfullt ur varsin hög med hö. 

Nu när våren verkar ha anlänt och banorna är fina har jag börjat mer seriöst att förbereda Platina för inridning. Hon har fått ha på sadel i boxen utan att hon brytt sig ett smack om den samt att jag har promenerat med henne på ridbanan. Det brydde hon sig inget om alls. 
Igår provade jag att longera med sadel och hon undrade vad i hela friden det var som flaxade på ryggen. Blev några stiliga språng men hon sansade sig väldigt fort och började trava igen. 
Tänkte prova att ha tränset med bett under grimman när jag longerar nästa gång. Hon gillar inte bettet jättemycket och står och gapar mellan sockerbitarna.. Får hon röra lite på sig så blir hon förhoppningsvis mindre fokuserad på själva bettet.





Heddan får vila några veckor till. Jag började skritta ut henne eftersom veterinären tyckte jag kunde göra det men jag tyckte hon blev lite varmare precis under knäet och därför bestämde jag mig för att backa av lite ett tag till.  Får se vad nästa ul visar. Lite trist eftersom hon var helt överlycklig över att få komma ut och upptäcka nya, roliga skogsturer men bättre att skynda långsamt. 

Hon verkar iofs rätt nöjd med att bara gå i hagen och att äta samt lite pyssel. Enda gångerna hon protesterar är när jag går iväg med Platina och hon måste stå kvar i sin box. Då får man höra upprepade gnäggvrål som uppenbarligen betyder att man gjort något jättefel..







torsdag 9 mars 2017

Vad menas med detta?

P
Heddan: Ska jag bli ridskolechef nu? 
Matte: Öh nej! Varför tror du det??
Heddan: Är inte detta en ridskola?
Matte: Jo..men varför skulle du bli chef här?
Heddan: Ja men käääre tiid! Som jag behöver instruera personalen här när de börjar gå
in och ut med alla hästar!
Matte: Kan du inte bara vara tyst och vänta på din tur? Ut kommer du ju och mat
får du...nästa hela tiden faktiskt.

Heddan: Ooh..vad är detta! Vilken utomordentligt liten människa! Inte alls lika tjock o stor som dig! en sån kan jag ha på ryggen!
Matte: Men allvarligt! 


Heddan: Oooh en till sån där liten människa!
Matte: Nä du min kära..glöm och dröm..några år till ska du vara min tävlingshäst.
Heddan: Kan du inte rida på den där fuxen istället?
Matte: Men hon är ju inte inriden!
Heddan: Ska det verkligen ha så stor betydelse? Tror aldrig jag blev inriden om jag tänker tillbaka..
Matte: Jo Hedwig, du blev också inriden en gång i tiden.Det blir alla ridhästar.

Platina: Va e detta?
Matte: Socker

Platina: Ska vi gosa nu?
Matte: Nej, prova en socker till.


Platina: Koonstigt!
Matte: Jag har min skäl.
Platina: Vet Hedwig?
Matte: Hedwig vet det mesta men du behöver inte prata om sockret med henne. Hon gillar inte det.


Platina: Ja tenker säja till Heddan sen.
Matte: Trevligt..en liten skvallerbytta..





söndag 5 mars 2017

Det enkla ger avkoppling

När man som jag har ett jobb som kräver otroligt mycket mentalt av en är det faktiskt otroligt avkopplande att göra så enkla grejer som att mocka. När man jobbar som lärare blir man aldrig "klar" och det är sällan som man känner att man gjort tillräckligt. Den svaga eleven får i princip alltid mycket stöd men nästan aldrig tillräckligt mycket och den starka eleven ges utmaningar men egentligen sällan tillräckliga utmaningar. Alla undervisande lärare känner igen sig skulle jag tro och de allra flesta upplever mer eller mindre en konstant känsla av otillräcklighet. Oavsett hur duktig man är så kan man alltid göra det " bättre".

Att då som omväxling mocka två boxar som efter en stund ser släta och prydliga ut ger faktiskt en behaglig känsla av tillfredsställelse. Lika så att efter en stunds jobb ha färdigpackade höpåsar och fixade foderhinkar och påfyllda vattenhinkar. Det handlar nog om att man ser ett konkret resultat av det jobb man har lagt ner.
Hedwigs box just nu är dessutom nästan löjligt lättmockad. Jag hade sån tur att det låg en perfekt bädd i bestående av vad jag tror är en mix av spånpellets och torv. Den är som en fyra cm tjock, jämn gummimatta. Jag har bara lagt på en spånbal ovan på och den blandar sig inte med bädden. Jag behöver bara skrapa ihop bajset och lyfta ut och sen jämna till ytan som är torr och fräsch. Går på tio minuter i princip. Platina är också lättmockad på det viset att hon lägger allt i ett hörn. Däremot har hon en tendens att dra runt hösilaget och trampa ner det vilket gör att det tar lite mer tid. Heddan skulle aldrig lämna en smula utan dammsuger alltid sin box på allt ätligt..

Men för att spara tid har jag lejt bort mockningen på veckodagarna. Jag vill ägna tiden åt att förbereda Platina så mycket som möjligt inför inridningen. Hon är väldigt obekymrad över det mesta och brydde sig ingenting om att jag la på en sadel och spände gjorden. Det var tydligen inget konstigt med det. Tänkte låta henne stå en stund nu med sadel varje dag i boxen och även prova att sätta på ett träns med bett.

Heddan får fortsätta sin ledighet en vecka till och sen tänkte jag hänga på några nästa helg ut i skogen en sväng. Det finns en skogsväg (bland flera) som jag vet är ca fyra-fem km lång. Där tänker jag mig att vi ska ägna oss åt konditionsträning och lägga in riktigt långa galopper sen när hon är igång helt igen. Blir bra för mattes lårmuskler att få stå i lätt sits en längre sträcka också..Kommer bli bra för Platina att få bygga upp styrka och kondition där också så småningom.

Pratade med en tjej idag vars häst nästan hade slagit av hela tåsträckaren. Den hängde bara på en tråd i princip. Läkte ihop helt och hästen blev helt återställd. Alltid skönt att höra sådana historier då skadan på Hedwigs tåsträckare inte alls var lika allvarlig. Bådar ju gott för att hon ska bli helt återställd. :-)

I hagen verkar det funka utan problem så här långt. Båda får en rejäl högiva ute och står vid varsin hög och tuggar i lugn och ro. Platina förstår och respekterar fint att Heddan inte vill ha en snorunge fastklistrad vid sin sida och håller sig på behörigt avstånd. Båda är ju uppvuxna på lösdrift tillsammans med flera andra hästar och har fått lära sig ett tydligt och bra hästspråk. Heddan varnar tydligt men håller inte på och jagar eller dummar sig. Platina fladdrar runt lite men förstår att hon ska hålla sig en bit ifrån. Jag är absolut väl medveten om att det alltid finns en risk med hästar som går ihop men jag vill också att mina hästar ska få vara hästar så det känns himla bra att de får gå ute hela dagen och ha sällskap av varandra. För Platina, som är unghäst, är det extra viktigt såklart men även Hedwig verkar nöjd med arrangemanget. Hon har iofs alltid varit väldigt enkel och alltid anpassat sig efter det som gäller när det gäller hagtid utan att bli dum eller knäpp.
Eftersom det är så nära hem för mig tänker jag mig sen fram i maj när det har torkat upp ordentligt att de kan få vara ute till sju-åtta på kvällen om jag inte ska rida. Är ju lätt för mig att åka dit och ta in dem själv. Får de bara sin mat så kommer de vara helnöjda med det.

Alla är otroligt gulliga i stallet och jag trivs väldigt bra redan. Det enda denna årstid är den vidriga leran som jag, tillsammans med de flesta andra bara vill spränga bort och såklart är ridhus oslagbart på vintern men man kan inte få allt. Men, det kommer en vår och rider gör jag helst utomhus när det är möjligt.
Undrar dessutom om inte kommunen borde satsa på ett ridhus till denna ridskola då de har en ganska omfattande handikappsverksamhet.
Man kanske ska börja jaga lite kommunpolitiker. :-)

torsdag 2 mars 2017

Härlig dag med duktiga tårtkompisar o lugnt ihopsläpp

Det gick över förväntan att släppa ihop Heddan och Platina. Inget spring alls i princip bara lite pip och markeringar. Jag hade förberett noga med flera högar med hösilage plus att Heddan fått en rejäl högiva inne redan så hon var inte så hungrig. Platina har ingen direkt ro att äta sin frukost inne o får bara en tuss. Hon äter bäst ute vilket hon också gjorde idag. 
När jag kom tillbaka på eftermiddagen hade Heddan passat på att ta sig ett rejält lerbad. Såg ut som hon åkt kana på ena sidan o gnuggat in allt ordentligt med lera..Platina hade tack o lov valt att hålla sig på benen. Heddan var rejält i gasen och bytte skepnad till Cortezhingsten när jag ledde in henne..eller vem som nu ledde vem..Det får bli kedja på tills hon sansat sig igen. Platina gick iallafall väluppfostrat till skillnad från den sprättande lerklumpen.
 Blev till att spola ben och sen gnugga bort intorkad lera från hals, man och mage. Hon var supernöjd när jag pysslade om henne och stod o gnuggade mulen mot min rygg hela tiden. "Visst är du bara min matte?" 
När det var dags att spola av Platina stod Heddan och skrek oavbrutet i sin box. " Vaaaaar ääär nii?? Var gööör ni??" Hon hörde att jag röt ordentligt att STÅ STILL FÖR I FxxxxN!!! Sen var hon igång med sitt gnäggande..

Var förresten på återbesök hos min veterinär i tisdags med Heddan och det har verkligen läkt fint. På en månad har det gått från en yta på åtta cm med flera blödningar till en knapp cm där man ser att det börjar fylla igen fint. Jag kan skritta  ut henne i skogen om jag vill men har bestämt att låta henne vara helt i en till två veckor för att få acklimatisera sig i den nya miljön i lugn och ro. Vill att hon och Platina ska få vara ifred i hagen och knyta an utan att jag ska dit o plocka in o ut Heddan. Efter jobbet nu tänkte jag vänja Platina vid bett och sadel medan Heddan får vara ifred förutom lite extra gos och kel förstås. 

Annars har jag haft en jättemysig dag med mina tårtkompisar. Det var träning för Per och alla var så duktiga och fina. Blev så klart grymt ridsugen men tänker att tålamod är en dygd och rätt som det är har jag två hästar som ska ridas. 
Efter träningen åkte vi till Gnesta strand och åt en god lunch med många glada skratt. 
Var också väldigt roligt att se en av mina klubbkompisar, Lina, genomföra en superfin träning för Per. Hon har lagt ner ett enormt jobb på sin häst och verkligen fått tänka utanför boxen. Det har gett ett grymt resultat och jag blev otroligt imponerad över hur fina och duktiga de var. Så bra jobbat!

Imorgon tänker jag faktiskt ta det lugnt på förmiddagen och gå en långis med voffarna och sen städa här hemma. Har varit en intensiv vecka med tidiga mornar och  långa dagar. Mycket att packa och fixa i samband med flytt. Tur jag varit ledig ändå! 








söndag 26 februari 2017

Projekt gödning

Lillsnorpan tappade tyvärr ganska mycket vikt i samband med att hon bytte tänder och även om hennes uppfödare, som är en extremt noggrann person, direkt tog henne till tandläkaren när hon märkte att hon gått ner så har vi en del att jobba på.
Dock ser man vilken otroligt flott modell hon är och man kan ju bara föreställa sig hur hon kommer se ut när hon fått tillbaka hullet och musklat sig...to die for!
Förutom en jäkla massa grovfoder så får hon två kg lusern, ett kg proteintillskott för föl och unghästar, ett kg kraftfoder och två dl olja. 


Dessutom har jag även kört dit nästan allt mitt hö som har mycket energi. Heddan ser ut som en flodhäst på detta hö och får finna sig i att dela med sig till lilla tjejen. Jag tänkte försöka se om Heddan kan äta hösilaget som finns i stallet. Det är väldigt torrt och har låga värden. Borde vara perfekt för madam Flod som behöver gå ner typ 50 kg...minst. Det är bra om de ändå kan äta en stor mängd grovfoder utan att förvandlas till blåvalar.

På tisdag åker jag och ultraljudar hennes ben. Pratade med veterinären om det redan i måndags när hon var ute och besiktigade Platina. Det ser så himla fint ut nu och förhoppningsvis finns inga blödningar kvar.  Biolighten har nog hjälpt läkningen väldigt bra och jag har behandlat henne med den nästan varje dag faktiskt. Helt suveränt att ha en egen maskin. 
Jag längtar så otroligt mycket efter att få sätta igång henne. Min fina, underbara häst.  Visserligen så tror jag att vilan har varit bra för henne av andra orsaker. Hon verkade lite less och matt överlag tidigare i vintras och behövde nog få vara lite mer ifred från matte ett tag. Nu verkar hon mycket gladare och tittar mer uppfordrande på mig när jag kommer. 

Enda oron som jag har nu är när vi ska släppa ihop damerna. Ingen av dem är några springidioter i hagen men just när man släpper ihop första gången vill de gärna sprätta runt lite. Får väl blunda och be till de högre makterna att ingen bryter något ben eller liknande.