Tillsammans blir det roligare

Just därför bestämde några av oss i stallet att bilda Tårtkalaset. Vi är just nu fyra stycken som alla är helt seriösa i vår ridning och satsar seriöst på att utveckla, träna och tävla våra hästar. Alla fyra älskar vi att träna för Per Sandgaard som med sin stora kunskap och humor hjälper oss att plocka fram det bästa hos oss och våra hästar. På de träningar vi har haft hittills får vi rida så svetten lackar samtidigt som vi allt som oftast skrattar så vi kiknar
Det är så otroligt roligt och vi peppar och stöttar verkligen varandra. Det är ganska lätt att man blir lite väl självkritisk och har svårt att se det som blir bättre. Men för min del har jag fått hjälp med filmning så jag kan se att allt inte är jättedåligt.:-)) . Extra roligt är också att K9,Hööks, Alfab och uhip har sponsrat med toppenfina produkter!

Jobbet som vi gör nu med Hedwig handlar om att få henne så lösgjord som möjligt. Helt klart är att hennes största problem är jag, som måste jobba på att inte bli kvar i handen och inte vara så förbaskat långsam i reaktionerna. Det är verkligen svårt och  hon är så himla känslig och försvarar sig blixtsnabbt med att spänna underhalsen när jag blir för stum i handen. Ett annat problem som jag har är att eftersom hon har mycket energi och på sätt och vis går för egen maskin släpper jag skänklarna. Men jag måste verkligen jobba med att hela tiden hålla om med benen för att stötta henne.  Tänka på att nästan bara rida med säte och skänklar samtidigt som jag bara i princip lossar och lättar med handen. Det låter ju så enkelt och i stunder får jag till det och får en superkänsla. Men sen rätt som det är står benen rakt ut igen och jag hänger lätt krampaktigt i tygeln. Man blir ju galen på sig själv!!

Men träningen igår var toppenbra! Heddan var duktig och gör som vanligt sitt bästa. När jag rider bra så är hon så fin så men så fort jag slutar stötta henne blir hon lite lång och rak. Per är obeveklig och ser allt fusk..då får man höra det i örat! Ser iallafall fram emot nästa träning hur mycket som helst!

Vi har ju så kul ihop!!

Hästen är bara en häst

Jag har alltid gillat att träna och känslan av att utvecklas tillsammans med min häst, eller mina hundar på den tiden jag tränade och tävlade aktivt med dem. Men det har i princip alltid handlat om att utvecklas med just den individen som har varit aktuell under just den perioden i mitt liv.  Det betyder inte att jag är omedveten eller tror att min häst inte kan göra något fel eller är felfri.
Men i mina ögon är hon först och främst en häst.

För mig innebär det att jag aldrig kan lägga över något ansvar på henne när det kommer till någonting i princip. Allra minst när det kommer till ridning. Jag vet att en del människor kanske tycker att jag är väl förlåtande när hon inte gör allt enligt skolboken men för mig handlar det inte alls om det. För mig blir det jättekonstigt att lägga någon skuld eller ansvar på hästen. Det handlar inte bara om min häst utan om alla hästar. I min värld är hästen just bara en häst och den agerar/reagerar  bara som den gör utifrån sitt temperament och utifrån vår hantering och ridning.

Det finns säkert många som är av en annan åsikt och har ett annat förhållningssätt till hästar. Jag menar inte att mitt sätt är det rätta utan det är bara mitt sätt att förhålla mig till min häst och hästar överlag.

Lite lösgjordhet,lösgalopp och skogstur

Provade att lösgalopperade Heddan i fredags. Har faktiskt inte haft henne lös i ridhuset sen jag löshoppade henne sist och det är förmodligen fem-sex år sedan. Det var innan underlaget byttes och inte höll för en halvgalen häst så Heddan gick omkull när hon gjorde en skarp sväng i hög fart. Efter det så vågade jag inte löshoppade henne längre utan har bara hoppat henne uppsutten.

Nu är dock underlaget väldigt bra i vårt ridhus och ger utmärkt grepp, därför vågade jag prova. Dels har jag läst mycket positivt om det och dels vill jag att hon ska få röra sig i alla gångarter utan ryttare på ryggen eller annan inverkan. Heddan tyckte iallafall att det där var ju riktigt kul och både bockade, galopperade och travade storstilat runt i ridhuset.

Igår red vi ut en timme i skogen och idag jobbade jag vidare med det jobbet vi gjorde i torsdags på träningen och hon kändes väldigt mjuk och fin! Ska nog försöka lösgalopperade henne någon gång i veckan som ett komplement i träningen.

Årets sista tävlingsstart

O

Jag tror att jag har ridit den absolut bästa msvB4 någonsin idag. 

Om jag tittar tillbaka några år finns det ett par saker som varit/till viss del fortfarande är våra största svagheter.

1. Bjudning

2. Lösgjordhet

3. Bärighet 

Hemma och på framridningen var hon alltid väldigt på och framåt men när jag kom in på tävlingsbanan tidigare blev hon introvert och svårpåverkbar. Antagligen hängde det ihop med min ridning som gissningsvis antingen blev för forcerad eller för passiv. 

För att på något sätt komma åt detta provade jag för två år sedan att rida lite mer kravlöst och lättsamt på tävling. Mest bara för att ge henne en mer positiv upplevelse. Det gjorde verkligen skillnad. Visserligen blev inte procenten så höga eftersom hon blev för öppen i formen men hon fick en helt annan bjudning inne på banan och det märktes att hon tyckte det blev klart roligare.

Sen har det varit problem med lösgjordheten och kandaret,som jag numera helst bara vill stampa på, hjälpte ju inte till med den biten. Så i somras tänkte jag att nej nu backar vi bandet helt och lägger bara fokus på att hon ska vara loss. Har fått väldigt bra hjälp av både Per Sandgaard och min tränare som hjälpt mig följa upp det arbetet. Jag funderar ju även mycket själv på vad jag kan göra och läser maniskt allt jag kommer över av vad Carl Hester säger och försöker ta till mig så mycket som möjligt.

Lösgjordheten har iallafall blivit så otroligt mycket bättre och även bärigheten. Visst ska hon ihop och upp lite mer men det får absolut inte bli på bekostnad av lösgjordheten. Där är jag stenhård numera. Kan nog lätt bli att många försöker forcera samling innan styrkan är riktigt där eftersom detta ofta är något som de flesta domare påpekar.  Jag föredrar att tänka att hästen ska vara i balans och successivt kan man kräva lite mer samling och bärighet när styrkan medger det.

En övning som jag beskrivit tidigare och som jag verkligen gillar är den när jag rider tre 20 meters volter över ridbanan och omväxlande byter varv, hela tiden under lättridning. Den hjälper mig att forma henne runt skänkeln samtidigt som hon kan runda sig och komma upp med manken och få in bakbenen under sig.

Idag var hon riktigt fin på framridningen och kändes loss och lätt. För att behålla den där mjuka lättheten när jag kom in på tävlingsbanan tänkte jag att äh vad fan..jag rider mina volter under lättridning tills jag får startsignal. Hon bara flöt runt där helt mjuk och gav verkligen en härlig känsla. När jag sen fick startsignal gjorde jag en övergång till skritt ( i balans!)  Fattade galopp nere i hörnet och red rätt upp på medellinjen, gjorde hälsning och sen fram i trav. 

7 på den och även på första öppnan. 

Hon gör väldigt fina travökningar men matte blev lite överambitiös i den första och petade till med skänkeln i sluttampen vilket gav en taktmiss och betyget åkte ner till 6. Sen gjorde hon en fin halt och väldigt bra ryggning och fint fram i trav. Enda problemet var att jag gjorde halt för tidigt och ett halvt steg för mycket i ryggningen så betyg 5. Jag var supernöjd med ryggningen och insåg inte mitt misstag förrän jag såg protokollet..

I de två andra travökningarna satt jag blickstilla o det blev 7 på båda. 

Sen sabbade jag även den andra förvända galoppen. I torsdags var hon helt inne på att byta för tidigt i just den förvända men ingenting igår eller idag på framridningen. Så trots att hon kändes stabil fick jag en lättare panikattack under det momentet och trodde att hon skulle byta.  Vinglade väl till lite vilket  gjorde att även Heddan vinglade till och blev lite obalanserad. 6 på den och sen 6 på det följande bytet så klart. 

Men i övrigt, wow vilken underbar känsla hon bjöd på idag. Så mjuk, så lätt och så ambitiös. 

Det blev ingen placering då klassen inte var så stor med endast tre placerade och vi hamnade på femte plats. Det gör inget. Hon visade upp så mycket av det vi jobbat med nu under en längre tid att jag ändå kände mig helt överlycklig. 

Fin idag

Extra duktig Hedda idag

Idag var ett sånt där pass när det kändes som att hon inte satte en fot fel. Jag envisas ju med att inte gå vidare utan att hon är avspänd och sista tiden har hon verkligen blivit väldigt mjuk och fin i travarbetet. I galoppen har hon däremot velat öppna upp sig, varit lite mer springig och inte velat ge efter lika fint som i traven. Jag har funderat en del på hur jag ska komma åt henne där utan att skapa för mycket spänning. Även om jag vanligtvis inte rider med graman testade jag igår för att se om den kunde hjälpa mig att rama in henne lite bättre. Hon var inte helt belåten först utan det skuttades lite och hon bytte galopp lite hit och dit för att försöka komma undan. Jag behöll ändå mitt lugn och gjorde om tills hon slutade sprattla och kunde göra fina fattningar åt båda hållen.

Jag hade tänkt rida med gramanen idag också men glömde den. Det gjorde ingenting eftersom hon var helt underbart fin att rida i alla gångarter. 

I skritten var hon mjuk och väldigt jämn på båda tyglarna. Vi kunde göra halt och rygga i fin eftergift. I vanliga fall vill hon alltid öppna upp sig när jag gör halt men idag var hon helt mjuk. Vi gjorde även några skrittpiruetter och framdelsvändningar utan motstånd eller spjärn.

I traven jobbade jag henne som vanligt först runt fyrkanten (eller mer på kvartslinjen eftersom det var ganska hårt på spåret) med små omställningar och avstämningar. Sen fortsatte jag jobbet på mina tre volter där jag omväxlande byter varv. Idag räckte det med en liten halvhalt och att jag sänkte den nya yttertygeln för att hon mjukt och smidigt ställde om till det nya varvet och formade sig fint runt innerskänkeln.  Lättridning så klart eftersom jag tycker hon blir mer avspänd då. 

Red sen trav och galoppövergångar på en stor volt och hon var så fin i båda varven att jag nästan blev lite lipfärdig. Så mjuka, fina övergångar att jag inte trodde det var möjligt. 

Visst är det väldigt basicövningar men jag tycker att kvaliteten på hur hon går nu är så mycket högre än bara för några månader sedan. 

Gramanen tänkte jag nog ta lite hjälp av då och då nu ett tagi galopparbetet. Kan ju förmodligen räcka med att jag har den vartannat pass.

Heddan är snäll o väluppfostrad. Hon parkerar sig vid dörren och väntar medan matte mockar efter ridpasset.

Är du klar nu så jag kan få min lunch? 

Fjortonåriga sexåringen och lite täckesfunderingar

Det är alltså Hedwig som är den den där ganska gamla sexåringen.
Eftersom jag på sätt och vis har börjat om med henne så kan jag ibland tänka att hon ligger ungefär på en sexårings nivå i sin utbildning. :-)) Det är faktiskt rätt skönt. Jag kom ju fram till en punkt där jag insåg att utan helt ärlig lösgjordhet och genomsläplighet kommer jag aldrig komma vidare. Nu kanske vi inte gör det ändå men hon ger en helt annan känsla att rida nu än tidigare.
Tror jag fastnade lite i "att hon är en stark häst med träkäft" och att enda sättet att komma åt det var att betsla upp henne.
Hon är egentligen inte speciellt stark eller spjärnig när man kommer underfund med hur hon ska ridas. Kandaret som inte gjort så mycket mer än bromsat upp bakbenen och dödat gångarterna kasserade jag som jag nämnt tidigare.  Eftersom hon har mer påskjut, i synnerhet i galoppen, än bärighet naturligt var det ett "enkelt sätt" att lösa problemet kortsiktigt.
Numera är hon alltsom oftast himla fin i munnen i framförallt traven. Kontakten känns mjuk och elastisk och hon är mjuk att ställa åt båda hållen. I galoppen orkar hon inte lika bra även om kontakten även här har blivit mycket bättre. Här blir det dock tydligt när hon blir lite trött eller tycker det är jobbigt och försöker räta ut sig för att slippa bära sig bak. Det kommer direkt i handen.

En sak som tog med mig från CHs clinic var att tänka att hästen hela tiden ska vara i balans (kanske har nämnt det redan..:-) men jag försöker verkligen tänka att hon hela tiden ska bära sig i balans. De hade med en sexåring på clinicen som jag tyckte hade lite av samma problematik som min häst och jag kunde ta till mig mycket av hur han tyckte den skulle arbetas.

Ridpasset idag gick ut på att skritta en bra stund på helt lång tygel. Därefter jobbar jag henne lite på tygeln i skritt och kontrollerar att hon är lätt att ställa åt båda hållen och formar sig runt skänkeln. Likadant jobb sen i traven där jag rider lätt mest hela tiden. Först rider jag runt fyrkanten och gör små omställningar, därefter rider jag en 20-metersvolt i tex höger varv. Rider ett helt varv där jag vill att hon kliver på bra men fortsätter att vara mjuk och loss. På medellinjen ställer jag om och rider en 20-metersvolt på stora mittvolten i vänster varv. Travar ett helt varv och sen balanserar jag upp henne på medellinjen igen o går över i höger varv på en 20-metersvolt. Jag är jättenoga med att hela tiden balansera upp henne med små halvhalter och att hon hela tiden mjukt formar sig i den nya innersidan. I galoppen rider jag också på en 20-metersvolt ett varv i rättvänd, sen över ett varv i förvänd och sen tillbaka till rättvänd. Små förhållningar för att hjälpa henne behålla balansen och bärigheten. När jag gjort det här jobbet rider jag övergångar galopp-trav och sen galopp-skritt. Visst är det ganska enkla övningar. Svårigheten ligger i att göra det riktigt bra.:-) Kände mig iallafall nöjd med henne idag, jobbet gick lätt och fint större delen av passet.

Täcken då. Det verkar pågå en debatt om täckesanvändandet nu igen. Jag hör inte till kategorin som täckar helt maniskt men eftersom jag föredrar att ha henne klippt under vinterhalvåret får hon ha täcke under denna period. Ett 150 grams amigo räcker bra ihop med ett helt ofodrat bucas. Dessutom höjde jag grovfodret ordentligt nu när det blev svalare. Hon är ingen frusen kuse och mår inte bra om man klär på henne för mycket. Kör därför en liten kompromiss med lätta täcken o mer mat istället. :-)

Doing it on my own

Igår åkte jag till Mariefred och tävlade. Som vanligt fascineras jag över hur i princip alla har en hel stab med assistenter med sig. En som leder hästen, någon annan som sätter på skydd, en tredje sadlar etc. Ryttaren själv gör i princip inget annat än kliver upp på den framställda pallen o hoppar upp i sadeln. Jag har själv sällskap ibland av mina goda vän Mona och självklart är det både roligare och enklare med någon som kan ge en handräckning men jag klarar mig också helt utmärkt på egen hand. Alla förberedelser fixar jag själv. Hästen badar och knoppar jag själv. Bilen packar jag själv, släpet kopplar jag på själv. Hästen lastar och lastar jag ur själv.

Vet att det är ett känsligt område men ibland undrar jag hur "snällt" det egentligen är att som förälder serva, betala, köra och fixa allt för sina vuxna barn. Har en bekant som levde så tills hon var 27 år. Då bröt hästen mycket olyckligt benet i hagen och fick sluta sina dagar. Sorgen var naturligtvis stor och flickan helt förtvivlad. Föräldrarna lovade en ny häst men dottern sa faktiskt nej. Hon var så trött på att vara beroende av föräldrarnas välvilja samtidigt som hon såklart var känslomässigt väldigt fäst vid sin häst och absolut inte ville förlora honom. Måste kännas som att man sitter i någon slags rävsax. När han nu dog så sorgligt så blev det ändå en väg ut från beroendet av någon annans välvilja och känslan av att hela tiden stå i tacksamhetsskuld.
För mig skulle det vara olidligt att inte kunna klara mig själv och dessutom en förutsättning för att jag faktiskt ska kunna åka på de tävlingar jag vill. Sen har jag såklart en underbart väluppfostrad häst. Hon hade fått den bästa grunden av sin uppfödare och var otroligt lätthanterad redan som treåring.  Väldigt tacksamt för mig. :-)



Hur gick då tävlingen. Hon började med att nästan kasta av mig utanför ridhuset då hon fick för sig att den vita skylten eventuellt tänkte äta upp henne. Hon brukar inte göra så så jag blev lite överrumplad..:-O När hon sen insåg att den var ofarlig marscherade hon in genom dörren utan att blinka.

Resultatmässigt blev det ingen succé utan vi hamnade någonstans i mitten på 64.5%. Men jag var så himla nöjd med Heddan som kändes väldigt ridbar och följsam genom hela programmet. En sak som jag tog med mig från Carl Hesters clinic var att tänka att hästen hela tiden ska vara i balans. Därav red jag extremt mycket halvhalter för att hela tiden balansera upp henne. Hon tar halvhalterna så himla bra numera, lite för bra emellanåt vilket gjorde att domaren tyckte hon var ojämn i bjudningen. Det var hon inte men jag kan förstå att det kunde se ut så, speciellt om jag blev kvar lite för länge i handen. Domaren kan inte göra så mycket mer än döma det hon ser såklart.

Jag var verkligen supernöjd när jag skrittade ut från banan och kände mig först ganska besviken över resultatet. Men nästa gång ska jag försöka tänka på att inte överdriva halvhalterna utan ha ett lite jämnare flyt genom programmet. Som kuriosa kan jag säga att jag red samma program för samma domare för fyra år sedan på 71%. (Känns ju som att det går framåt...not...:-)) Då visserligen på kandar som man kan fuska lite med och ge intryck av att hästen är mer eftergiven än den är. Hon gick nog bra då men tror inte bättre än igår då jag red på tränset.

Nästa år fyller Hedwig femton år och jag får emellanåt lite panik över att tiden bara flyr ifrån oss. Har en dröm om att kunna köpa ett föl eller unghäst och ha som påläggskalv. Detta är inget som jag ser som en självklar rättighet och jag har inte nämnt det för min man tidigare. Idag kände jag mig dock så himla ledsen över att jag ser att mitt hästliv så snabbt galopperar mot slutet och berättade vad jag tänkte och önskade. Då sa han bara att när vi renoverat klart huset och hittat där vi ska bo och vet hur mycket pengar vi kommer ha så är det väl ingen omöjlighet.  Plötsligt kändes allt så mycket bättre. Hedwig är så fräsch och fin och sannolikt har vi flera år kvar men  hon är ju inte sex år längre med hela livet framför sig. Jag vet exakt vem jag vill köpa föl eller unghäst av när det blir aktuellt. Hon har de absolut finaste hästarna jag vet. Jag är helt ointresserad av att någon ska försöka sälja på mig någon import eller något som någon annan gillar eller tycker jag ska ha. Om jag köper en till kommer jag själv välja häst, när och av vem.

Mest för att bara ha roligt

Både jag och Heddan var lite less på tävling. Eller kanske mest jag som då såklart överförde det på Heddan. Tröttnade också på att hela tiden ha pressen av att ha en tävlingsstart på gång. Tycker det lätt blir för mycket fokus på prestation och man sitter mest bara och försöker få till alla rörelser så bra som möjligt som ingår i det aktuella programmet. Tog därför ett tävlingsuppehåll. 

Min tränare har tagit ut Per Sandgaard några gånger i sommar och vi har varit med varje gång. Han släpper inte igenom någon utan lösgjordhet. Det är liksom ingen idé att tro att man ska göra några trix innan hästen verkligen är rund och loss. För mig blev det nästan som en lättnad. Förutom att rida ut i skogen är det i princip det enda jobbet jag gör med henne just nu. Att bara rida henne så rund och loss som möjligt. Märks tydligt att även Heddan är nöjd med det jobbet och känns mer och mer spänstig och elastisk. 

Förutom det lösgörande dressyrjobbet rider vi ut ofta. :-) Nästan alltid i sällskap av någon av mina goa stallkompisar.

 Dessutom kommer min duktiga equiterapeut ut en gång i månaden. Han går alltid igenom henne noga från topp till tå och böjer alla leder och klämmer igenom senor och ligament. Hon får alltid laser och akupunktur av honom också. Själv ger jag henne massage flera gånger i veckan plus biolight. Försöker verkligen jobba förebyggande. Jag har några tävlingar till i år och efter det funderar jag på att göra en vet check. Hon känns väldigt fräsch och fin men kan ju vara bra att göra en koll och eventuellt behandla om det skulle finnas något litet.

Dagens övning

Detta läsåret har jag kunnat lägga min arbetstid så att jag börjar senare på tisdagar. Helt otroligt skönt att kunna åka till stallet på morgonen innan jobbet.

Idag fokuserade vi på att kunna göra omställningar utan att bända upp ansiktet och ifrågasätta om jag hade svårt att bestämma mig åt vilket håll hon skulle ha ansiktet. Man gör inte saker i en hast med Heddan utan hon vill gärna se tre till fyra ansökningar först innan hon kan tänka sig att överväga någon form av förändring. Även om målet är att jag ska kunna göra omställningar utan problem i alla gångarter så har jag verkligen fått tagit det successivt. Första gången jag tränade för Paulinda någon gång i våras sa hon att jag skulle växla mellan höger och vänsterställning i alla gångarterna. Gick väl ok i skritten och traven men i galoppen bytte hon varje gång jag gjorde en omställning..

Under hela våren och sommaren har jag jobbat med detta och det är inte alls lika chockartat för henne  längre även om det självklart går bättre och lättare vissa dagar än andra. Iallafall så länge jag håller mig till trav och skritt. Om jag är ofin nog att göra samma sak sådär lite okontrollerat i galopp slutar det med att hon galopperar med ansiktet rakt upp i den fasta övertygelsen att matte har förlorat all vett och förnuft. Jag måste hela tiden ge henne möjlighet att upptäcka att hon kan utan att förlora balansen. Att rida henne med någonslags föreställning om att hon helt ska överlämna kontrollen till mig är meningslöst och det kommer aldrig ske. Tror det överhuvudtaget är svårare med ston och kanske ett skäl till att de flesta dressyrryttare väljer en valack istället. De verkar inte alls ha lika mycket egna synpunkter utan krånglar de verkar det mest bero på harighet som förhoppningsvis ger med sig med ålder och träning.

För att ändå komma åt samma sak utan att överrumpla henne eller sätta henne på pottan rider jag en 10-metersvolt i trav, vänder över ridbanan och rider en 10-metersvolt i andra varvet och sen vända över ridbanan igen, byta varv och 10-metersvolt etc. I galopp rider jag två 20-metersvolter som en åtta. Ett varv rättvänd och ett varv förvänd. Tanken är att jag allteftersom ska kunna minska volterna ju bärigare och mjukare hon hon blir i sidorna men det får ta lite tid. Red de här övningarna i morse och hon var verkligen duktig. Vill spjärna lite mer till vänster men med lite tålamod samt viktigt att jag inte blir brysk så spänner hon av mer och mer. Kan också säga att i skritten jobbar jag henne en bra stund med omställningar innan jag börjar trava och galoppera. Hon kan ju mycket "trix" men utan avspändhet och lösgjordhet blir det ingen direkt kvalitet på grejerna. Fuskade ju med kandaret i många år men har helt tappat intresset för att lösa problemen med skarpare betsling. Numera rids hon enbart på träns. Varierar bara genom att växla mellan två bett från Neue Schule-turtle top flex och turtle tactio samt att jag skiftar nosgrimma då och då. Har ju inga tävlingar inplanerade och det känns skönt att bara fokusera på enkla basics. Heddan känns helt klart mer tillfreds nu igen och jag längtar till nästa ridpass. :-)

Lite uppdateringar

Egentligen har det inte hänt så mycket förutom att jag tappade lite motivation i somras. Blev lite att det stod mig upp i halsen med att det aldrig är tillräckligt bra och alltid tjatas om mer av det ena o mindre av det andra. Tror även att jag överförde den känslan på Heddan för även hon har känts lite less på dressyrträningar och tävlingar. Att hålla på att träna och tävla dressyr kan ofta mest kännetecknas av en bekräftelse på att man misslyckas 99 gånger av 100. Det vet de flesta som är aktiva i sporten även om man kanske försöker ge sken av något annat.

För egen del började jag tvivla på min egen häst och kände som att hon egentligen inte dög som dressyrhäst. Att det som gör henne till den hon är gör henne till en dålig dressyrhäst. Hon är ett självklart ledarsto med alla de egenskaper som krävs till det. Det innebär att hon är modig, har stor integritet, vill ha kontroll och gärna tar egna initiativ. Egenskaper som gör henne helt fantastisk i den roll hon föddes till men som ställer till problem när vi människor vill pressa in henne i en annan mall. En mall som bättre passar våra syften. Därför tillskriver vi henne egenskaper som är mer negativa när vi misslyckas med att nå hela vägen fram. Tror det har gjort att jag nästan blev lite äcklad av hela dressyrgrejen. Så lätt att man glömmer hur mycket hon har ställt upp på. Utan tvekan går hon först i skogen, åkt på terrängträningar och hoppat allt vi presenterat för henne, hoppat lättare hoppbanor utan knussel, jag har kunnat åka på allt möjligt med henne inklusive tävlingar helt själv utan att hon krånglat. Hon är så helt otroligt bussig och okomplicerad i allt sånt. Håller aldrig på och larvar sig på tävlingsplatser eller tävlingsbanor.

Vet när jag köpte henne att jag hade någonslags vision om att kanske kunna tävla msvB. Ja herregud, det har hon ju verkligen uppfyllt med råge. Blir lätt att man glömmer bort att hästen faktiskt har ställt upp på alla de mål som jag en gång satte upp.

Jag kommer såklart fortsätta träna och tävla henne och se om vi kan komma längre. Gör vi det så är det roligt såklart men jag känner mig tveksam till hur mycket man ska forcera bara för att förverkliga sig själv och sitt ego. Det är många som har sagt att hon egentligen inte har några begränsningar. Kanske inte fysiskt men om det verkligen ligger i hennes natur att släppa så mycket på sin egenkontroll är tveksamt.

För en stund glömde jag bort att hon är en av det vänligaste själar jag mött och en helt fantastisk individ som delat så många år med mig. Hon kommer förmodligen fortsätta ställa upp för mig, om jag gör mig förtjänt av det.

Smarta lösningar

Ett skäl till att jag gillar PS-tränsen är att det är väldigt enkelt att byta delar. 

Köpte ett youngster revolution förra hösten med remontnosgrimma.

Därefter tillkom en high jumpnosgrimma

Och senaste är en high jump med aachen.

Den sista köpte jag eftersom hon fått lite fukteksem efter grimman och då kliat upp fula sår. Hon hade precis samma sak för två år sedan och det är lite pyssel för att få det att läka. Först och främst får inget ligga emot så då var denna nosgrimma perfekt. Sen är det på med zinkpasta för att få det att torka ut.

Nosgrimman fick jag tag i helt obetydligt använd och i princip i nyskick!

Så med dessa tre nosgrimmorna samt mina fyra olika pannband kan jag lätt variera tränset efter behov.:-) Det är extremt lätt att byta grejorna och man behöver aldrig plocka isär hela tränset. Jag älskar smarta lösningar och Heddan verkar trivas lika bra på alla tre! Tummen upp säger jag bara för smarta lösningar.:-)

Lösgjordhet

Försöker att uppdatera en tredje gång..vet inte riktigt varför bloggen inte vill samarbeta med mig idag..

Lösgjordhet är iallafall ledordet just nu och i princip det enda vi jobbar med.

Per S var ut till oss och hade träningar förra veckan och kära nån..han ser direkt vad grundproblemet ligger och ingen idé att tro att man ska slippa undan. Men bra, konkreta råd och övningar hur jag ska arbeta henne för att komma tillrätta med problemet fick jag.

Även gårdagens ordinarie träning ägnades åt detta och hon har blivit mycket bättre bara under denna vecka. Hon är duktig och kämpar på (jag med så svetten rinner) och blir inte sur eller upprörd. Svårast är vänster varv och jag får henne inte riktigt lika rund och fin där som i höger varv ännu men klart mycket bättre än för en vecka sedan. 

Planerar att ta mer hjälp av Per några gånger under sommaren för att komma vidare. Det är tufft och slitigt och inte jättekul men alldeles förfärligt nyttigt. :-))

Men Heddan plågas inte enbart på dressyrbanan utan det blir även lite klättring och skrittrundor

Fin och ganska brant skogsbacke har vi som vi brukar klättra uppför fyra gånger.

Mysigt med lite skogsmiljö

Bästa sällskapet i form av Eros och Tindra. :-)

Nästa helg tänker jag dock roa mig med att åka till Falsterbo tillsammans med min mamma. Då blir det även några dagar helledigt för Heddan som alldeles säkert inte kommer deppa i sin gräshage. :-)

Fakta om min häst

Att träna och tävla med häst innebär att man utsätter sig för en mängd olika åsikter och synpunkter från andra människor.

Det jag anser vara fakta om min häst är att hon är mörkbrun, född 2002, är ett sto, kan skritta, trava, galoppera och hoppa över hinder. Man kan rida på henne i alla gångarter och man kan hoppa över små hinder, oftast utan att trilla av. Hon har startat upp till msvA dressyr och har placeringar upp till msvB5.

Genom åren har dock folk uttalat än mängd åsikter om henne:
Bästa gångarten är galoppen
Sämsta gångarten är galoppen
Hon kan trava för en 8-9
Hon har en ordinär trav
Hon har en bra skritt
Hon har en dålig skritt
Hon är så vacker
Hon är sådär alldagligt söt
Hon är gammaldags i typen
Hon har ju inga direkta gångarter
Hon har tre fina gångarter
Hon har så trevlig ridbarhet
Hon har så dålig ridbarhet
Hon är så ambitiös 
Hon har så fin mentalitet
Hon är så svårpåverkbar
Vilken fin häst du har
Som hon är byggd och rör sig ser jag inte att hon har några begränsningar.
Du borde ha en annan häst
Hon kan lära sig allt
Hon är verkligen rolig att rida
Din häst är den sötaste häst jag vet
Hon är väldigt svår att rida
Hon är för tjock
Hon är för smal
Hon är fin i kroppen
Du har en riktigt fin häst
Jag vet inte om det verkligen var helt rätt (när hon placerat sig)
Hon har beteendestörningar (när hon kliat svansen)
Hon är en av de snällaste hästar jag vet
Hon kissar för mycket
Jag gillar verkligen din häst
Hon är precis min typ

Listan kan nog göras ännu längre utan problem. Tror också att de allra flesta kan känna igen sig i detta och att man då och då förvånas över att folk förmedlar sina åsikter som om de vore fakta istället för personliga åsikter. Självklart har jag också åsikter om andras hästar men brukar tänka på innan jag säger något: Är det sant? Är det snällt? Är det nödvändigt? 
Kan man svara ja på två av dessa frågor kan det kanske vara läge att säga något annars kan man lika gärna vara tyst.

Så vad är då egentligen sant om just min häst? Hon är en häst, ett sto, född 2002 och mörkbrun. :-) 

Uppdaterade bett till Heddan

Har fått hjälp av Ingela Reinholdsson på Bett och Sadlar att prova ut bett till Heddan. Efter att ha provat att hyra lite olika från dem som inte funkat lastade jag in henne i släpet och körde dit.

Visserligen hade jag inte tänkt på att det kanske hade varit begåvat att ta med sadeln men det löste sig genom att jag fick låna en tjusig prestige D1 så jag kunde rida med de bett jag ville prova.

Efter en del diskussion och provridning kom vi fram till ett tvådelat bombers med lock up funktion och ett NS turtle top.

Då kan jag variera mig mellan dessa två samt även växla mellan mina två nosgrimmor från PS. En remont och en high jump,

Lite sammanfattning av våren

Totalt i vår har vi gjort nio starter, Sex i msvB och tre i msvA. I msvB har hon fyra placeringar där hon nu känns stabil. MsvA är fortfarande lite skör och det spricker i de svårare delarna. Inget jag bekymrar mig för. Även om % blivit ungefär densamma så har hon känts säkrare för varje start. Tex så blev hon stressad i serien i de första två starterna och bytte lite hur som hela vägen in i mål..Igår jagade hon inte alls upp sig utan bytte ganska lugnt men hade lite svårt att vänta på matte och räknade lite själv. Men det blev fem ganska fina byten och inga på medellinjen.. Framsteg! :-))

När jag tittar på tävlingsfilmen så känner jag mig väldigt glad eftersom det på det stora hela flyter på ganska fint. Hon behöver bli ännu mer bärig såklart och hemma kommer den fina formen allt oftare men på tävling lyckas vi inte riktigt ännu och det hänger nog ihop med styrkan. Jag tänker mig att vi nu ska vänta med nästa start i msvA till mitten på augusti då Gripen har sitt meeting. Har anmält till en msvB4 i mitten på juli när vi har hemmatävling men i övrigt ingenting.

Hon kommer få ta det lite lugnt nu några dagar och sen har vi en träning för Per Sandgaard på torsdag och förhoppningsvis en till träningshelg för Paulinda Friberg i juli. Vi får se. I övrigt kommer vi plåga vår vanliga tränare som nu känt oss i 10 år faktiskt. Heddan var bara fyra första gången vi åkte till Pia för att träna och alla som befann sig i ridhuset fick ställa sig i något hörn när vi skulle galoppera..Hon var inte helt lättmanövrerad i sin stora unghästgalopp..:-))

Som unghäst på Visbohammar. :-)

Tipptoppkul träning för Paulinda

Himla roligt och nyttigt att åka iväg på tvådagarskurs med Heddan. Extra roligt var att min bästa lagkompis Helena och Rolle också var med. Tror vi mest har legat dubbelvikta av skratt förutom när vi red. (Som tur var)

Med mig på träningen hade jag även fått en av nosgrimmorna från PS som jag varit himla nyfiken på. High jump nosgrimman som vunnit pris för bästa ridsportsprodukt. Jag har hittills varit supernöjd med remonten som jag har av samma märke men wow säger jag om denna nosgrimma. Heddan var så nöjd och det är tveksamt om jag någonsin kommer sätta något annat på hennes huvud. Paulinda kommenterade också och tyckte absolut att jag bara skulle rida med den i fortsättningen eftersom Heddan verkligen var nöjd och fin i munnen med den på plus att den verkligen satt perfekt.

Träningen är jag jättenöjd med. Igår jobbade vi med piruetterna och idag med serierna. Heddan jagar lätt upp sig när det kommer till serier och antingen byter hon hela tiden eller så byter hon inte alls. Idag stämde vi av lite mer med formen först och jag red klart bättre än igår. Fick upp henne i väldigt bra form med manken upp och rund och fin. Vi jobbade med serierna längs kvartslinjen och testade sen en serie på diagonalen där hon gjorde fem raka, fina byten i vart fjärde. Duktig tjej! Sen red vi travskolorna ur St Georg och hon behöll samma fina form. Paulindas kommentar var att hon gillar verkligen den här hästen och hennes positiva, ambitiösa inställning till jobb. :-)

Nu har vi en tävling kvar och sen planerar jag ett lite längre tävlingsuppehåll för att fortsätta jobba med styrkan och formen,

Min åsikt om PS-träns

Det skrivs just nu en hel del om dessa träns och att en liten detalj i tränsen nu ska anses vara otillåten utrustning på dressyrtävling.
Personligen blir jag rätt trött på att det finns så lite utrymme för innovativt tänkande inom dressyren och just detta känns tämligen stelbent och reaktionärt. Tränsen är anatomiska och har framställts för att ge en så stor tryckfördelning som möjligt och man har tittat på var det största trycken oftast uppstår, nämligen nacke och mun.

Motståndarna hetsar nu om att om folk ska få tillåtas rida med de små, elastiska vaggorna i sidostyckena och i tygelfästena kommer de aldrig lära sig rida ordentligt och det kommer fortsätta ridas med hård hand och rycka i tygeln.
Jag fattar inte alls kopplingen eftersom sidostyckena och tygelfästets lilla resår är gjord för att fånga upp den lilla rörelse som alltid blir hur stilla och mjuk ryttarens hand än är när hästen travar eller galopperar och på det sättet minska belastning i mun och nacke. Hur man kan få det till något annat fattar jag inte och det säger sig självt att ingen utrustning i världen kan kompensera dålig ridning. Det finns inte heller något som indikerar att PS skulle påstå något sådant.

Lite märkligt är att det tydligen för många är superviktigt med väl utprovad sadel men på hästens huvud som faktiskt är väldigt känsligt kan man klämma på i princip vad, bara man har en lätt och mjuk hand.

Jag har själv haft en hel del olika träns och kandar, både dyra OS och billigare från Hööks. På nästan vartenda en av dem har jag stört mig på att det har så dålig passform och att det klämmer som tusan, framförallt i nacken. Spelar ingen roll hur man än spänner och lättar på sidostycken så har trycket var för högt i mitt tycke. Det enda som jag tyckte satt ganska bra var ett Albionträns där Klaus Balkenhol tydligen hade varit med och utformat nackstycket för att försöka få ett träns med mindre tryck där. Tyvärr fanns bara aachengrimman och den gillar inte min häst alls.

Köpte i alla fall ett PS-träns i höstas och jag har bara positivt att säga om det, Spänningarna som Heddan lätt får i nacken är i princip borta och jag har helt slutat rida och tävla på kandar. Sålde det fina, rundsydda OS-kandaret som jag trånat efter i många år då det ändå bara blev hängande efter att jag börjat rida på PS-tränset.

Hemma kommer jag absolut fortsätta rida med vaggor i både sidostycken och i tyglarna men som det ser ut nu tyvärr inte på tävling.

Heddan gjorde iallafall bra ifrån sig i gårdagens msvB5 och vi fick med en fin andra placering hem. Jag var faktiskt lite nervös innan eftersom hon i princip vägrade gå förra helgen och tom la tungan över bettet. Det hör inte till vanligheterna så jag blev lite fundersam. Har provat ett nytt bett som kan ha bidragit till att hon sa upp sig. Bett och Sadlar har ju möjligheten att man få hyra för att prova hur hästen trivs med bettet och jag var först väldigt nöjd med det men fick acceptera att madam inte var helt nöjd med det. Det var ett sk turtle top från Neue Schule. Satte tillbaka det vanliga och hon verkar nöjd med det och ingen tunga visade sig igår. Bettet från NS har jag skickat tillbaka.

Totalseger i div I

Vilket lag vi har varit i division I  i år. Helt otippat lyckades vi knippa första platsen i alla tre omgångarna och blev därmed totala vinnare i Sörmland.  Vår klubb är bara drygt ett halvår och skramlade ihop ett lag utan att ha jättemånga ryttare att välja på. Vi har naturligtvis haft tur som sluppit skador så alla har hängt med hela säsongen. Tror att vår styrka framför allt har bestått i att vi alla är seriösa och målinriktade med vår ridning. Självklart går det lite upp och ner och hästarna har presterat lite olika men vi har ändå varit väldigt jämna totalt sett. Dessutom tror jag aldrig att jag har upplevt en sådan laganda där vi verkligen har stöttat och supportat varandra för att samtliga ska kunna prestera så bra som möjligt. Helt underbart och verkligen kul.

Hedwig fick stoltsera med rosetter idag också tack vare lagvinsten även om hennes insats idag inte var den bästa. Hon var visserligen grymt fin på framridningen. Lätt och mjuk med fin energi och riktigt fin i formen. I vanliga fall när jag går in på banan brukar hon tagga till ganska ordentligt men idag var det tvärtom.  Iofs tyckte jag hon gjorde ett ganska fint galopprogram i b4 men det blev ändå inte så höga poäng där. Totalt 63.8%. Inför msvB5 var hon återigen helt underbar på framridningen och gjorde alla rörelser hur lätt och fint som helst, Men inne på banan la hon av efter första öppnan och la tungan över bettet. Det gick inte att fortsätta rida även om jag försökte en bit till in i programmet så jag valde att utgå. Vet att hon la tungan över bettet ett tag som unghäst men nu var det väldigt länge sedan det hände. Hon var definitivt missnöjd med något och i detta läget ville jag inte pressa henne.

Nästa vecka kommer bli lugn med ett besök av min toppenequiterapet Mats och sen kanske lite skogsturer. Nästa start har vi 6 juni så blir bra med lite kortvila nu.

Supernöjd även om slutsumman inte blev så hög.:)

Hur kan man vara det kanske en del tänker men det är jag. Vi har varit och ridit en msvA idag igen och det är tredje gången som jag sätter ihop programmet i sin helhet. 

På framridningen red jag alla delar ur programmet med små skrittpauser mellan för att hon inte skulle dra på sig mjölksyra. Hon gjorde allt och var verkligen duktig. Jag blev lite överraskad över att hon jaha då gör vi en galoppsluta..jaha då gör vi en piruett..jaha då gör vi en serie..osv. Det har nog aldrig hänt förut i detta program att hon plötsligt börjar kännas så pass säker på grejerna på framridningen. Det gav mig iallafall lite självförtroende och jag tänkte att vi får se hur mycket jag får med mig in på banan. Och till min stora glädje flöt det på väldigt fint nästan hela vägen fram till bytet efter sista galoppslutan. Om hon då eventuellt fick mjölksyra eller om det bara kokade över lite i huvudet kan jag inte säga men nu var det tydligen dags att lägga in byten högt och lågt eller inte alls..Här blev det plötsligt tre byten istället för ett, i serien blev det först trav..hoppsan! och sen hann vi inte få in tillräckligt med byten så därför fortsatte hon byta upp på medellinjen..helt på eget initiativ..

Nåväl jag bekymrar mig inte så mycket över det. Innan det sprack i slutet så hade hon så fina poäng av domarna och jag räknade ut att hon låg på 67.9, 64.3 och 67.1. Men självklart kan inte domarna sätta några poäng när hon körde sin egen agenda på slutet och det drog såklart ner mycket även under allmänna omdömet. 

Det gör verkligen ingenting eftersom jag upplever att vi tagit ett ganska stort kliv framåt och att det inte alls är långt borta när alla bitarna är på plats även i denna klass. :-)

Mona som var med,slapp filma eftersom kameran var glömd hemma och kunde för en gång skull se ritten i sin helhet. Hon tyckte Heddan såg väldigt fin ut tills det sprack och vi var helt överens om att vi var väldigt nöjda med hennes insats idag. :-)) Bara att fortsätta slipa på detaljerna nu!

Hemma igen är det härligt att få mumsa lite mat och njuta av solen en stund innan det är dags att gå in för kvällen.

I övrigt hade vi en himla bra träning för Per Sandgaard igår där jag fick med bra verktyg att fortsätta jobba med bärighet och lösgjordhet. Helt perfekt! :-)

Nu är det några tävlingsfria veckor för Heddan och mig innan vi laddar om för sista omgången i div I. Blir nog några mysiga skogsturer kan jag tänka mig. :-)

Rätt men fel

På tävlingen i Mariefred lyckades jag lägga ifrån mig mina favoritsporrar. Självklart ett par svindyra sprenger Balkenhol. Insåg tillslut att jag aldrig någonsin mer kommer få se dem igen och beställde ett par nya för 700:- Idag kom de och de var FEL sort!! Ingen trissa! Men jag har inspekterat dem och tror iofs att de kommer fungera fint. De ser mjuka ut eftersom de är rundade och borde accepteras av prinsessan.

Idag red jag med kandaret för första gången på  över ett halvår. Visserligen provade jag ett PS-kandar för några månader sen  men hon var lika gräslig på det som hon var idag på sitt eget kandar. Jag tror det är lika bra att jag säljer det. Synd eftersom det är ett superfint, rundsytt Münchenkandar från OS men hon hatar verkligen att gå med två bett. Det enda som duger är PS-tränset och ett vanlig tredelat tränsbett. Hon var bitvis fin idag på träningen men hennes missnöje kände jag påtagligt och det blev en hel del krigande. Nu har jag lite dåligt samvete eftersom hon har varit otroligt mjuk och fin i veckan och det nästan kändes som jag förstörde det fina jobb som hon har presterat denna vecka med det där skitkandaret.

Nåväl, nu blir det bara träns i fortsättningen. Anledningen till att jag provade med kandaret är att jag ville se om jag kunde få henne lite mer sluten men med tanke på obehaget som hon uppenbarligen upplever är det lika bra att lägga ner det projektet kandar.

Förutom dagens dipp då så verkar hon vara i fin form och skulle utan att skämmas kunna göra reklam för vilket hästfoder som helst. Blank och superfin i hullet. Fullt med måbra prickar som hon gärna solar när tillfälle ges. Hon är även väldigt mjuk i ridningen i vanliga fall och jag har under senaste halvåret riktat in mig på att hålla framförallt muskulaturen mjuk och elastisk. Hon får massage flera gånger i veckan med två olika maskiner från Thumper som förmodligen gör den största skillnaden. Plus att jag då och då toppar jag med lite biolight. Sen kommer även min superduktiga equiterapeut ut en gång i månaden.

Fodermässigt då. Egentligen tycker jag att foderstaten ska vara så simple som möjligt och hon äter såklart mest hö, ca 13-14 kg. Men jag har upptäckt Pavo och hon är så grymt fin i kroppen av det lilla hon får av det. 

Tre olika sorter verkar kanske hysteriskt men av GoldE äter hon ca 3 dl om dagen, muscle care 100 gr och tripleP får hon bara innan ett tuffare arbetspass. 

Hon äter även några dl lusern och krafft groov (som jag fortfarande har kvar sen jag köpte biolighten!)

Hon är så fin i kroppen att jag bara njuter av att titta på henne och väldigt mjuk och fin i ridningen. Verkar som konceptet funkar fint. Tre placeringar av fyra starter i msvB är ju inte så tokigt heller.

Nu ska vi prova en msvA igen nästa start och det ska bli jättekul. Denna gång blir det Årsta-Runsten. Där har vi bara varit och hoppat terräng men jag har varit otroligt sugen på att rida i deras fina ridhus länge nu så det ser jag fram emot. :-D

Sen har vi finalen i div I som går av stapeln på hemmaplan. Priserna är så otroligt fina att jag helst inte vill ha några konkurrenter och vinna allt själv men jag måste verkligen få rekommendera denna tävling. Lite skillnad på vit plasthink och ponnyskydd kan jag säga..:-)

Andra lagomgången div I

Tror vi har ett superlag faktiskt. :-) Så fin sammanhållning och pep samt att alla går in för att göra så bra prestationer som möjligt. Alla red bra igår men Jennifer och Wille toppade laget med en superritt i msvC2 på 70% .Det gjorde att tillsammans med att vi andra också gjorde bra insatser vann andra omgången i allsvenskan. :-) Nu är det bara finalen kvar 22 maj! Har varit superkul att åka och tävla tillsammans! 

Heddan gjorde en jättefin insats i msvB4. Det blev en väldigt lång dag för henne eftersom vi startade först i klassen och låg på placering hela tiden. Vi startade kvart över tolv och sista ekipaget startade vid fem..

Medan man väntar på att klassen ska bli klar kan man ju försöka tugga i sig lite gräs..

Men det haglade på Heddans ansikte så lika bra att gå in i tråksläpet igen.

Dagen gav iallafall utdelning och förutom lagvinst blev det en individuell 4:e plats på 64.5% Vi hade några missförstånd som drog ner lite men överlag var hon verkligen jättefin idag igen i programmet. Vilken fin tävlingshäst hon är nu! Min underbara älskade prinsessa!

Tävlingsritt Gripen

Priserna är sådär lagom imponerande dock..En vit plasthink och en påse hästgodis för lagvinst och ett par bruna luddskydd i ponnystorlek för 4:e platsen? Dessa skänkte jag direkt bort till Wille som de kommer passa perfekt på. Jag vill inte verka otacksam men föredrar nog att få tillbaka startavgiften istället för ponnyskydd när jag tävlar stor häst..

Annars ser ju rosettskörden rätt bra ut nu för de senaste starterna. :-))

Provar på MsvA

Mitt mål i år om Heddan får fortsätta vara skadefri är att hon ska bli stadig i msvA. Nu har vi provat programmet två gånger. (Tror jag kan vägarna nu o att första travökningen börjar vi S!!)
I lördags hade hemmaklubben ordnat en pay&ride och jag tyckte det var ett bra tillfälle att sätta ihop programmet under tävlingsliknande former.
Hon skötte sig riktigt bra och jag red även ganska anständigt. Tänkte att nu måste jag vara noggrann och verkligen se till att rida all delar. Även om det blev lite missar och hon behöver blir både säkrare och starkare i piruetterna och serien tycker jag hon är riktigt fin i formen större delen av programmet. Uppe och framme med nosen utan att se ihopdragen ut.
Film från P&R
I söndags åkte vi till Enköping och tävlade. Heddan kändes väldigt mjuk och fin men jag red för mesigt. Vågade inte samla henne tillräckligt eller kanske rättare sagt "nöjde mig"med att hon kändes lätt och mjuk. Hon behöver mycket mer stöd från mig för att hålla ihop bättre i den klassen och klara bla piruetterna. Sen blir det uppenbart att vi inte tränat diagonalslutor på ett tag..nästan helt raka..:-))
Jag är inte heller helt säker på varför hon tyckte det var en fin idé att lägga in en massa byten på båda uppridningarna? Intressant att hon kränger en del i bytesserien på diagonalen men är nästan spikrak när hon byter lite i varje och vartannat på medellinjen. Vore ju trevligt om vi kunde komma överens om att det även går bra att vara rak i serien på diagonalen samt skippa bytena på medellinjen..:-))
Tävling Enköping

Funderar också lite på om jag får rikta in mig på en klass i taget. Hon har helt klart en lättare variant av Asberger och blir lite konfunderad/stressad när jag byter klass. Har bla en tendens att gissa sig till vad som ska komma härnäst och är dessutom blixtsnabb att agera utifrån sin gissning. Har hon däremot lärt sig ett program och känner sig trygg i vad som ska komma väntar hon bättre på mig och vi blir mer samspelta. Så frågan är om jag inte bara ska rida msvA när allsvenskan är klar. Tror definitivt inte på att blanda in St Georg eftersom hon då kommer bli upprörd över att jag hela tiden "rider fel". När jag tycker hon är stabil i msvA får vi byta och bara rida St Georg. Självklart ska man kunna byta och rida olika program två dagar på raken men jag känner min häst väl och för mig är det inga problem att anpassa mig efter hur hon funkar. :-)

Men det blir inte bara dressyr. Idag roade vi oss med en uppfriskande galopp tillsammans med kompisen Leva. Både Heddan och Leva fick för sig att de båda var unghästar igen och hade gärna rejsat på lite mer än vad tanterna på ryggen tillät..Imorgon blir det hoppträning och det gillas extra mycket av mattes lilla prinsessa!

Tredje starten

Igår var första omgången av allsvenskan div I. Trots att vår klubb är väldigt ny lyckades vi vinna första omgången. Verkligen superkul att åka iväg och tävla tillsammans och känna supporten från lagkompisarna!

Nöjd matte och Hedda efter första prisutdelningen. :-)

Heddan var verkligen så himla fin att rida i programmet igår och jag satt mest och njöt. Har ägnat veckan åt att reflektera lite hur jag rider på tävling och kommit fram till att jag allt som oftast "rider programmet" istället för hästen. Inte konstigt att Heddan undrat lite vad i hela friden det har tagit åt människan på ryggen. Igår tänkte jag inte så mycket på programmet utan fokuserade på att försöka lotsa henne så bra som möjligt genom alla delar. Självklart blev det lite småmissar ändå men överlag så gick det väldigt lätt och hon kändes med mig igenom princip hela programmet. Härlig känsla! Resultatet blev 66.3% och en individuell 6:e plats.
Film på ritten


Idag kom min equiterapeut ut och han tyckte hon var väldigt fräsch och fin. Bara lite smågrejer som han hjälpte henne med. Helt uppenbart att i synnerhet  massagen  hjälper att hålla henne mjuk i muskulaturen.

När man varit så duktig på tävling och dessutom fått laser och akupunktur får man helledigt förutom tjugo minuter i skritten. Gäller att passa på att sola sa Heddan.


Även om man såklar gärna kommer fram o säger hej till matte. :-) Kan ju finnas nått gottis i fickan..

Andra starten för i år

Heddan går bara bättre och bättre just nu. Hon är helnöjd med att jag kan ha tränset hela tiden, både på träning och tävling nu för tiden. Vet inte om jag kommer använda kandaret igen.

Förhoppningsvis håller den positiva trenden i sig och vi slipper skador denna vår. Det känns ibland som att det går troll i vissa saker och varje vår de senaste tre säsongerna har hon ju lyckats med både det ena och det andra i skadeväg. Men peppar,peppar än så länge känns hon fin och fräsch.

Idag åkte vi till Enskede och red en msvB4. Väldigt fin anläggning och verkligen supertrevligt bemötande från arrangörerna. :-)

Heddan kändes överlag bra. Vi började framridningen i deras gamla ridhus där vi var helt ensamma men gick ut till utebanan en kvart innan start eftersom den låg direkt i anslutning till själva ridhuset där själva tävlingen var. Hon tappade lite bjudning när jag kom till utebanan men kanske inte så konstigt eftersom det nästan känns som man är mitt inne i Stockholm med trafik intill och trafikljus och annat man kan spana lite på. Vi bor ju på landet och är mer vana vid skog och fält. :-) 

Det som dock var väldigt positivt var att så fort vi kom in i ridhuset försvann mycket av hennes spänning och hela hon kom upp framför mig. Hon visste exakt vad som gällde och var med på noterna. Överlag är jag nöjd men måste komma underfund med hur jag ska få till skolorna bättre på tävling. Hon gör verkligen så fina hemma men på tävling spänner hon emot lite för mycket. Galoppdelen är jag himla nöjd med förutom att hon fick ett orent byte på ena korta diagonalen, Jag måste ha aktiverat henne för dåligt eller nått för det är verkligen sällsynt att hon byter orent men där fick jag en knäpp på näsan. Lite snopet men förhoppningsvis skärper jag till mig lite mer till nästa start.

Jag har funderat lite hur jag ska förhålla mig till tävlandet. Det blir lätt att man får lite prestationsångest och tycker att man är dåligt om man inte får en placering. Men att tävla i en bedömningssport är så otroligt svårt och det kan skifta en hel del beroende på vad domaren föredrar. För min del tänker jag att jag måste i första hand fokusera på att ha min häst  lösgjord samt hela tiden se till att hon är så bärig som möjligt genom programmet och inte tänka på att det är tävling. Det blir mycket roligare att rida då också och inte så forcerat som det kan kännas ibland.

Eftersom jag startade i mitten av startfältet kunde jag sitta och titta på nästan alla resterande ekipage. Det är faktiskt ganska nyttigt och även bra för självförtroendet. Ibland får jag för mig att min häst inte är tillräckligt "fin" eller "räcker till" men efter att ha tittat på klassen så känner jag absolut att hon har kvaliteter som räcker till och blir över. Bara att träna vidare och jobba för att hålla henne så mjuk och smidig som möjligt.

Resultatet idag blev 64.45% och en 7:e placering. :-)

Givande träning

Det var verkligen hemskt roligt och givande att få träna för Paulinda Friberg. Hon är en sympatisk och kompetent människa med bra tips och råd om smådetaljer. 

Hedwig skötte sig fint båda dagarna tycker jag och jobbade på utan krångel. Dag ett fick jag rida en del skänkelvikningar i galopp och det är en övning som jag gillar mycket och upplever som lösgörande. Sen jobbade vi en del med piruettgaloppen och vi fick göra en övning som vi inte gjort tidigare men som jag nog tror att vi kan ha bra nytta av.

Första dagen hade jag med Jenny och Klara som snällt filmade och plockade upp bajs efter Heddan  (tack!) Jätteroligt att ha lite film eftersom det är bra att kunna titta själv och lyssna på instruktionerna flera gånger.

Lite trav och sen skänkelvikningar i galopp

Galoppjobb på volt

Dag två låg fokus på en del linjer ur msvB4 som jag tycker är svåra att få till riktigt bra. Har några starter i den klassen nu i vår då tanken är att vi ska vara med i div I laget. Den förfärliga linjen är mellangalopp på diagonalen följt av förvänd, byte på kortsidan och sen ett enkelt byte på den korta diagonalen. Känns oftast som att man ligger i framstupa sidoläge när man kommer till det enkla bytet...Gjorde om den vägen några gånger och fick till det riktigt bra. Det flygande bytet som jag sen gjorde på den andra korta diagonalen blev så bra att det var värt 8.5 sa hon. Det kan man ju leva på en stund. :-)) 

Jag åker gärna och tränar för henne igen. Var helt klart två inspirerande och givande dagar. :-)

Nöjd Hedda efter träningen

Idag fick Hedda spadag med massage och biolight samt en trevlig liten promenad med matte. Nöjd så och gav inte något intryck av att vara trött utan taktade glatt bredvid mig och spanade upp mot skogen efter en massa spännande saker. :-)