Kände jag mig idag när jag fixade två hästar och stall på tre timmar.
Platina longerade jag och Hedwig red jag. Jag är inte något större fan av longering egentligen men en dag i veckan kan inte göra någon större skada. Visserligen kan man göra några dödsrace och nästan gå omkull för att få matte att sätta hjärtat i halsgropen. Men efter att hon fått sprattla runt lite spände jag in henne lite lätt och lät henne jogga en stund i båda varven. Hon slappnade av riktigt fint och sänkte nacken som jag önskade.
Hedwig red jag lite lösgörande igår och samma idag. Idag var hon väldigt mjuk och fin i princip på en gång.
Imorgon är det dags för ny tur i skogen för båda. Ylva rider Hedwig och jag Platina. Tänkte vi skulle klättra två backar och sen trava och galoppera en kort sträcka. Sen blir det en lång skritt hem.
Egentligen ska jag tävla med Hedwig om ett par veckor men det känns väldigt avlägset. Får se om jag gör ett ryck i helgen och klipper henne. Ett steg i rätt riktning iallafall. Det är faktiskt både roligt och avkopplande att hålla på med hästarna och tänka ut vettiga träningsupplägg utan att fixera vid tävling. Jag ska förbereda henne lite mer ordentligt veckan innan start såklart men hon är själv rätt nöjd med att jag inte helt maniskt måste rida dressyr var och varannan dag.
Just nu är jag ju även väldigt fokuserad på att stärka Platina utan att paja henne. Tanken är att rida lite LB klasser till våren för att vänja henne vid tävlingsatmosfären. Jag bryr ju mig inte ett smack om att hon är fem nästa år och då egentligen borde gå LA. Utbildningsmässigt ligger hon efter ett år eftersom hon är inriden i år som fyraåring. Nu är det absolut viktigast att hon får bygga upp styrka successivt utan att forcera för mycket.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar