Dyrast är inte alltid bäst

Hedwig verkar må alldeles utmärkt och tycker nog att det är lite tråkigt att inte aktiveras som hon är van vid. Märktes att hon tyckte det var skönt med en halvtimmes promenad i den fina vårkvällen. 

Min matte tycker att jag är världens sötaste..hon måste helt klart ha rätt i det.

Har haft kontakt med support från biolight för att få råd om vilka program som är mest gynnsamma att använda vid misstänkt vrickning. Fick ett utförligt svar om vilka program jag skulle använda och även rekommendationen att behandla i samråd med veterinär. Som jag skrev igår kommer jag självklart åka och böja igenom henne även om hon nu inte visar någon hälta och är helt sval och torr i båda benen. Skulle kännas idiotiskt att inte göra det om det finns någon liten överansträngning plus att jag inte skulle kunna slappna av om jag var det minsta tveksam.


Av oförklarliga skäl tycker Hedwig att mitt gamla renskinn är supermysigt. Hon gillar att gnugga nosen mot det och pratar med det när det trillar i backen. Ungefär som.."oj hur gick det för dig lilla renskinn!" Hmm

Gjorde en intressant jämförelse idag då jag köpte ny lusern. Den märkeslösa som säljs av Järnia har mycket högre näringsinnehåll än Kraffts. Plus att den är billigare. Dyraste kanske inte alltid är bäst.


Krafft

Energi ME	8,5MJ
Vatten	12%
Råprotein	15%
Smältbart Rp	105g
Råfett	3%
Växttråd	27%
Kalcium	1,3%
Fosfor	0,3%
Magnesium	0,2%

Ibland kan man hålla sig för skratt

Det kunde jag göra i lördags helt klart då Hedwig bestämde sig för att det var hög tid att bli lite lagom halt. Hade precis stämt av och sagt att jag kunde hoppa in och rida i laget dagen efter då det saknades ryttare. Var ju bara att stryka sig.
När jag ändå var inne på TDB tog jag bort alla anmälningar, Åkte hem och grinade en stund samt funderade vilken hingst jag nu skulle betäcka henne med.

Denna är ju fin..o har en vääääldigt känd son. :-))

Igår behandlade jag benet grundligt med biolight och idag syns ingen hälta över huvud taget. Vi böjde henne även men hon blinkade inte ens. Jag har en veterinärtid på torsdag och åker och böjer igenom henne ordentligt för säkerhet skull. Fortsätter även behandla med biolighten fram tills dess.

Gissar att det rör sig om en lättare vrickning men jag har redan målat upp hela scenariot hur hon blir utdömd osv.. Tror inte att det är hälsosamt att vara så fäst vid en häst men när hon blir dålig på något sätt tappar jag nästan all livsglädje.

Nu verkar det inte vara så allvarligt och förhoppningsvis ska hon vara på banan igen inom en inte alltför avlägsen framtid. 

Tror inte jag har ridit henne halt eftersom hon mest gick i hagen under förra veckan då jag drabbats av en förkylning som förmodligen var släkt med svininfluensan eller nått liknande. Har hostat så mycket att jag knappt fått luft och haft lagom med feber mest hela tiden.

Men inte vet jag..de illvilliga tungorna vill sannolikt få det till det och man vet ju aldrig. Hästar är egentligen inte gjorda för att ridas på. Får se vad veterinären säger på torsdag.

På fredag får jag nästa lass med hö. Marie, som har sin häst i samma stall, ville också ha hö till sin häst så hon har köpt av mig. Därför räckte det inte så länge som jag hade tänkt mig. Men det gick rätt snabbt att få upp det på logen. Ska satsa på lite prydligare högar denna gång. Blir en hög till Marie och en till mig. :-) Jag har inte fått iväg någon analys men nu är vi tre stycken i stallet som ger samma hö så vi tänkte dela på kostnaden och skicka in. Hedwig är rund och fin och jag har kunnat ta bort nästan all lusern. Hon får bara några dl om dagen, mest för att jag även ska få i henne ledpulvret som hon får.

Idag när jag kom hem från stallet gick jag ner till sjön med hundarna och njöt av en helt ljuvlig, ljum vårkväll. Denna årstid är så underbar och man vill försöka njuta så mycket som möjligt av den. Beroende på vad veterinären säger på torsdag tänker jag  nog satsa på att ge Hedwig en vecka med mycket uteritter nästa vecka. Tror hon skulle uppskatta det mycket, långt från ridbanor och galoppiruetter..:-))

Tandläkarcheck

Kollar Hedwigs tänder en gång om året ungefär och igår var det dags. 

Hela munnen kontrolleras noga och eventuella vassa hakar slipas ner.

Jag är väldigt trött sa en nerdrogad Hedwig. Behöver nog ledigt i minst en månad efter detta..



Behandlande veterinär med specialisering på tänder var Mikael Warrenstein. Han var extremt noggrann och gick i princip igenom varenda tand. Hedwig såg överlag fin ut i munnen och jag kunde själv se att det mesta såg bra ut. Några småsår fanns men de hakar som orsakat dessa slipades ner.

För ca fem år sedan bet Hedwig nästan av sig tungan. Det var Maarit som då jobbade hos Johan där Hedwig stod uppstallad som upptäckte detta på morgonen. Vi har ingen aning om hur det gick till men jobbigt var det för stackars Heddan.  Ärret syns fortfarande tydligt.

Idag får Heddan helt ledigt från matte då jag är förkyld som attan och är hemma från jobbet för att försöka bli frisk så snart som möjligt. Gillar verkligen inte att vara sjuk och hemma. Speciellt som jag blev tvungen att avboka utvecklingssamtal som jag då måste ta senare istället. Suck! Men väldigt få människor är sugna på att umgås med en extremt snorig människa som nyser och hostar om vartannat.

Inkompetenta återförsäljare och generösa hovslagare

När jag åker på tävling följer ofta snälla Mona med och hjälper mig men då och då får jag åka själv. Detta är egentligen inget större problem eftersom Heddan är himla snäll och jag har mitt lilla system som funkar helt ok. Dock skulle jag vilja ha möjlighet att sadla henne inne i släpet istället för som nu då jag håller henne i ena handen i en longerlina samtidigt som jag lyfter ut sadeln med den andra.

Fick tipset att helt enkelt slänga ut mellanväggen och skaffa en lång bom. Dels så åker hästen tydligen bättre, dels så får jag då lätt plats att gör i ordningen henne inne i släpet på tävlingsplatsen. 

Tog därför kontakt med återförsäljaren jag en gång köpte släpet av och frågade om de hade en lång bom. Jodå, det fanns en hemma som jag kunde hämta samma helg. Så jag och en kompis åkte dit på lördagen och kom till ett tomt stall. (?) De hade flyttat som det verkade sen jag köpte släpet eftersom adressen var annorlunda. Efter en stund lyckades jag få tag på människan som då befann sig på väg hem från någon tävling och skulle vara hemma om ca 40 minuter. Lite irriterande tyckte vi då men åkte iallafall och åt medan vi väntade.

Efter någon timme ringde människan upp och sa att hon var tillbaka och jag nu kunde komma och hämta bommen. Hon ville dock att jag skulle ta ut kontanter eftersom kortmaskinen tydligen befann sig någon annanstans? Tog iallafall ut pengar och åkte tillbaka. 

Väl där plockar människan fram en begagnad, ej komplett bom. När jag påtalar detta så börjar hon yra om att jag kanske kan svetsa något fäste i mitt släp. Hmm nej tack, här ska inte svetsas något!

Jag tackade för mig och åkte därifrån. I bilen hem diskuterade jag och Andrea, som följde med, hur bommen egentligen skulle fästas och att det självklart måste finnas en lösning även till lång bom.

Efter en del googlande och lite frågor på ett hästforum fick jag dessa bilder som tydligt visar lösningen som hör till.

 Hur i hela friden kan man vara återförsäljare och inte känna till detta? Suck säger jag bara. Ska ta tag i det där igen men från någon annan, mer kompetent återförsäljare.

Sen finns det andra yrkesverksamma människor som överraskar en positivt. Hedwig plockade av sig en sko i tisdags och min egen hovslagare hade inte möjlighet att komma förrän nästa vecka. Jag hade ju en tävling inplanerad på torsdagen och med bara en framsko hade den inte varit helt lätt att genomföra.. Lite svettigt att snabbt få tag på en hovslagare så jag ringde till Mälarkliniken för att kolla om de hade hovslagare där på onsdagen. Inga problem, vi fick komma redan klockan tio på förmiddagen. 

På kliniken upptäckte Hedwig att en av hennes gamla vänner Bambi befann sig där och det blev ett våldsamt gnäggande och ropande..ÄR DU HÄR OCKSÅ !!!! VAR HAR DU VARIT SENASTE ÅREN???
Fredrik Forsberg, som jobbade där slog iallafall snabbt på en ny, fin sko och dessutom behövde jag inte betala för den. Inget jag hade förväntat mig men man blir både förvånad och glad över generositeten,

Vi kunde tack vare att skon snabbt kom på plats genomföra ett bra träningspass på eftermiddagen för Pia och sen en riktigt bra tävlingsrunda på torsdagen. :-)

I dessa ljuva vårtider kan man dessutom skritta av ute på galoppbanan efter träningen. Tindra, Eros och Pias schäfer Zelda gjorde oss sällskap. :-)

Trevlig eftermiddagstävling

Åkte till Enköping idag och red en msvB4. Även om procenten inte blev så imponerande är jag supernöjd med Hedwig på nästan alla plan. Hon har aldrig gjort en så bra runda på tävling förut. Enda egentliga missen var i fattningen från skritt där hon plötsligt drabbades av istadighet och kastade sig bakåt samt sprang lite krabbaktigt på snedden. Var tvungen att lägga en volt för att för att få ihop kroppsdelarna igen och kunna göra en fattning överhuvudtaget.

Jag vet precis varför hon tjurade ur så totalt. Vi har nämligen börjat använda oss av en liten gymnastikövning som lossar bogarna effektivt och får henne att lägga mer vikt bak. Till Hedwigs förtret använde jag mig en del av den på framridningen där hon omväxlande var helt underbar att rida till att vara istadig som en åsna. När jag kortade tyglarna och skulle samla upp henne för en fattning misstolkade hon förmodligen mina intentioner och trodde att jag skulle tvinga henne genomlida denna förfärliga övning som gör att vi kommer åt hennes spjärntendenser=försvar mot allt vad samling och bärighet heter.

Mest nöjd idag är jag med galopprogrammet där jag för första gången verkligen upplevde att jag kunde påverka henne på ett sätt inne på tävlingsbanan som verkligen inte gått tidigare. Tex kunde jag samla upp henne och sen aktivera henne i första bytet på ett fint sätt.
 Mona som var med som sällskap sa att hon har aldrig sett henne se så mjuk och lösgjord ut inne på banan så jag var väldigt glad över att även hon såg skillnaden som jag så tydligt kände.

Hon var ungefär likadan att rida där som hemma. :-)

Domarens enda invändning var att hon tyckte formen blev lite låg emellanåt. I övrigt en trevlig häst med bra engagemang samt välvisad. Jag upplevde själv inte att hon blev låg i formen men eftersom jag vet av erfarenhet att man kan missta sig på den fronten (!) visade jag travfilmen från programträningen med Gustav Svalling för Mona och frågade om hon var lägre i formen än på den. Men enligt Mona var siluetten i princip samma förutom att hon hade benlindor på programridningen. :-))  Jag tycker själv att hon är fin i formen där men domaren idag ville ha henne ännu högre och det får man ta när man valt att tävla i en bedömningssport. Sen förstår jag också att hon inte kunde få något högt betyg på lösgjordheten med tanke på attacken hon fick mitt i programmet.

Njuter trots allt fortfarande av den fina känslan och mjukheten hon bjöd på idag i större delen av programmet.

Tyvärr ingen film då kameran låg i tryggt förvar hemma i skåpet.

Magic boots

Eller inte riktigt men några av mina favoriter denna årstid, eller all annan årstid också som innefattar lera är  equi-chaps.

 Liten filmdemonstration Equi-chaps

Hedwig går i en gräshage som visserligen innehåller mest gräs men vid grinden är det ganska lerigt. Hon har lätt för att få mugg på sina vita bakkotor och under åren har jag lärt mig att det som skyddar och fungerar absolut bäst är att försöka hålla benen så torra som möjligt. Helst slippa att spola av dem om hon börjat få små krustor.
Jag vet att om man läser om hur man ska behandla mugg så innefattar det ett evigt tvättande högt och lågt men för vår del har det alltid förvärrat allting.

Första gången hon drabbades av mugg var för 7 år sedan då hon råkade sparka sig själv i hagen och fick ett litet sår. Sen var det kört. Vet inte hur länge jag höll på men hon sprutades tom med pencillin varje dag i fem dagar. I ren desperation sökte jag överallt på nätet och hittade tillslut dessa i England. Mud boots kallas de där för enkelhetens skull.
Man kanske tror att fukten ska krypa upp under dem men det gör den inte. När Hedwig kommer in från hagen och man tar av skydden är hon lerig på hovarna och någon centimeter ovanför, resten är helt rent och torrt. När jag hade fått tag på dessa läkte muggen på en vecka och krustor och svullnaden försvann.

Jag har inte haft dem på ett tag men såg nu att hon hade lite krustor så jag bad stalltjejen sätta på dem runt om på alla fyra tills det torkat upp i hagen. Servicen på detta ställe är dessutom så outstanding så istället för att det ligger fyra lerklumpar när jag kommer dit hänger de ordentligt avspolade i torkrummet så de är redo att användas dagen efter.

Om man vill köpa ett par sådana här rekommenderar jag att man väljer ovannämnda. De finns att köpa i Sverige men man kan hitta dem något billigare i England om man orkar med att leta lite.

Tydligen finns något liknande på Hööks för en mycket billigare peng men dessa ska tydligen vara helt värdelösa och inte alls fylla samma funktion.

En riktigt rolig dag med programridning på Hästhuset :-)

Idag har jag tillbringat nästan hela dagen i stallet. Åkte ut redan vid halv tio för att kunna titta på de som red på förmiddagen och då i första hand på min tränare Pia. Jag har inte sett så mycket av dem eftersom hon oftast rider på fm när jag vanligtvis jobbar. :-) Iallafall så måste jag säga att jag gillar hennes häst otroligt mycket. Dels rider hon den väldigt trevligt men sen är den verkligen fin. Om inget oförutsett inträffar så kommer de garanterat gå hela vägen. Härligt inspirerande att se!

Även Sussi som rider Hedwigs boxgranne Ipanema visade upp en flott ritt där speciellt galoppdelen imponerar. Ett riktigt fint ekipage som ger fin inspiration.

Tycker det är väldigt lärorikt och intressant att sitta och titta på andra ryttare och lyssna till domarens kommentarer. 

När det var dags för lunch for vi över till Gnesta strand och åt en god lunch i väldigt trevligt sällskap. Ca tio ryttare och hästägare  från stallet samlades och jag slogs återigen av den oerhört sympatiska stämningen som råder bland alla. Det finns inte en tillstymmelse av grinighet eller missunnsamhet utan stämningen är hela tiden hjärtligt skämtsam. Min personliga åsikt är att detta i mångt och mycket beror på Pia som driver fullservicestallet och Bissi som är ansvarig för kollektivstallet. De lägger liksom ribban. 

Efter lunchen hämtade jag in Heddan och dagen till ära fick hon på sig ett vitt schabrak och vita lindor. Jag har valt att rida msvA på programridningarna även om jag tävlar msvB iallafall april ut. Svårighetsgraden är fortfarande lite för hög i galoppdelen. Hon har kommit såpass långt i piruettarbetet att jag kan rida kvartsvändningar på en fyrkant och även göra ok vändningar om jag fattar ur skritt och vänder. Men när jag rider ett helt program och ska samla upp henne för en vändning blir det fortfarande lite för mycket "volt tillbaka". 

Jag bekymrar mig inte så mycket för det utan det är ju bara att träna vidare. Idag såg hon inte heller något direkt skäl till att rygga eller göra någon serie heller för den delen vilket är onödigt eftersom hon både kan rygga väldigt bra och även göra fina serier. Men jag ska verkligen inte lasta henne för det eftersom jag nog måste konstatera att jag mest fokuserat på msvB4 sista tiden samt att hon inte gjort så mycket sedan i torsdags. 

Mats, equiterapeuten, som behandlade henne i fredags rekommenderar alltid några dagars skritt efter behandling så hon var inte helt igång. Jag satte även på en annan stång som hon funkat bra på förut men nu var hon inte så imponerad av den så jag bytte tillbaka till den vanliga efter att jag hade ridit.

Galoppslutorna blev lite för raka men jag var ändå väldigt nöjd eftersom hon galopperade lätt åt sidan idag istället för alla märkligheter hon har ägnat sig åt senaste programridningarna. Nu ska jag bara böja till henne lite mer också. :-)

Hon samlade iallafall på sig totalt tretton sjuor i programmet så det går framåt tycker jag nog. Det har alltid tagit långt tid att utbilda Hedwig, Inte för att hon egentligen har så svårt för sig utan mer för att hon inte ser något direkt skäl att plåga sin kropp mer än nödvändigt. Hon är alltid pigg och energisk men inte helt lättpåverkad... 

Ligger nog ett uns av sanning i detta..:-))

Gjorde om travdelen eftersom Gustav,som dömde, tyckte att jag mesade lite väl mycket där i programmet och har mer att hämta om jag rider lite bättre. :-)

https://www.youtube.com/watch?v=3fb8RDgQ0yM