Ut i naturen

Ut och skritta är det som gäller nu. Så tjatade till mig trevligt sällskap i form av Poppe och husse Niklas. Heddan börjar kännas mycket mer hemtam nu och går inte med riktigt lika stora ögon längre i den nya miljön så det skulle säkert inte vara något problem att rida ut själv med henne. Men det är ju faktiskt lite roligare med sällskap. :-) Allra helst skulle jag vilja ta med Platina som handhäst så hon får lära sig så tidigt som möjligt att det är toppen att vara ute i skogen. Men det känns lite förenat med livsfara plus att jag tror Hedwig skulle få ett lättare nervsammanbrott av att ha snorungen hängande i arslet. Det får bli promenad till fots istället med lilla damen och jag kommer tigga till mig sällskap av de hästar som är klippor i skogen. Heddan är ju supersnäll men jag är inte helt säker på heller om jag vill att hon ska överföra sin älgfobi till den alltför mottagliga unghästen...

Som syns på bilden har vi tillgång till sådana här fina skogsvägar att rida på och just denna tur tar ca en timma när man bara skrittar. Dessutom finns det några rejäla klätterbackar i skogen parallellt med denna väg som jag tänkte introducera om några veckor. Förhoppningsvis ska jag få till en lugn men stärkande igångsättning. 

Hon verkar må helt förträffligt och den lågstämdhet som jag upplevde från henne i slutet av året och tidigare i vintras är som bortblåst. Hästar påverkas kanske mer än man tror av den mörkare årstiden. Idag hade båda hon och Platina kommit galopperande i hagen med diverse krumsprång och sprittandes av liv när det trodde att Jonna eventuellt skulle komma och ta in dem. Till min stora belåtenhet fick jag också reda på idag att de snart kommer köra ner en maskin som plattar marken i hagarna. Det blir som en nysladdad ridbana. Helt underbart och skönt för mattes nerver då hagen såklart blir knölig i samband med frost,tö,regn,snö,frost, tö etc. Gick igenom deras hage idag och visserligen kom det ett bakslag idag med obehaglig snö (på tvären) men jag kunde konstatera att den torkat upp i princip helt. Väderprognosen verkade lovande och förhoppningsvis kan de börja sladda hagarna snart.

Mitt muntra men slarviga sällskap hade inte borstat benen på sin häst innan vi red ut. Den hade lera på benen och jag var i djup chock en stund. Fick plocka upp en papperspåse och andas i en stund för att återhämta mig. Här krävs en uppryckning! Heddan hade båda frambenen lindade som det anstår en dressyrhäst och jag tror att även hon sneglade lite på Poppes ben och undrade om det där verkligen var tillåtet??

Heddan får Biolight efter ridturen och Platina undrar om vi verkligen inte ska stå ihoptrycktaoch nära allihopa istället för så här tråkigt långt ifrån varandra..  " Jag elskar ju er mest i hela verlden!"

Återbesök hos veterinär

Min finaste. Ingen kan ha en vänligare blick än hon.

Lastade in Heddan i släpet i morse och åkte till min veterinär. Sträcksenan (tåsträckaren) har läkt väldigt fint kunde man se på ultraljudet. Gallan hon har i karpalsenskidan kunde vi inte säga så mycket om. Vi ultraljudade och  det syns inget annat än att det är vätskefyllt men fint runt om. Hon är inte varm, öm eller halt så nu ville han att jag skulle börja skritta igång henne mer seriöst. Så nu blir det två veckors skritt i skogen och sen ska jag öka på belastningen med klättring. Åker och gör en koll igen om en månad för att se att det fortsätter gå åt rätt håll.

Hon blev överlycklig när jag satte på transportskydden och halvpassagerade bort till transporten och sprang in. Hoppades nog på att vi skulle åka iväg på något rolig tävling eller träning. Hon tyckte det var sådär med besök hos veterinären. Att bara bli longerad och sen stå i undersökningsrummet klassas inte som superskoj i hennes värld.

Men härligt att få komma hem sen och gå ut i hagen utan täcke och en ordentlig hög med mat. (Till den INTE magra hästen..) Det är ett mysterium hur hon kan omvandla detta hösilage till fett men det går tydligen alldeles utmärkt. 

Platina har jag jobbat en del med att få hull på och jag tycker det börjar ge resultat. Hon äter bra nu tycker jag och jag får i henne ca 10 kg hösilage och 4-5 kg av mitt hö. Förutom det får hon två kilo lusern, ett halvt kilo betfiber elit, ett kilo kraftfoder och två dl olja. 

Hon har ett helt fantastiskt vackert huvud. 

Lite rundare nu även om hon kan lägga på sig mer. Vacker som en dag är hon iallafall.

Gullfejset med buslugg. :-)

Longering med bett

Det oledade bettet med fasta ringar kom som utlovat igår i brevlådan. Så idag var det dags att prova samt även longera med bett. Så på med sadel och träns. Grimma över och så ner på stora ridbanan. Den har vi inte varit på förrut så bara det var ju riktigt spännande.

Bettet verkar vara en fullträff då hon bara gapade lite i boxen precis när jag satte på tränset men så fort vi kom ut var munnen helt stängd och lugn. Hon brydde sig ingenting om vare sig sadel eller bett när vi longerade utan travade på utan problem. Känns ju helt absurt. Tredje gången med sadel och första gången med bettet. 

Hon är en väldigt vaken häst och kan titta på saker och sprätta till men hon verkar ändå himla bra i skallen. Vi gick några varv runt stora ridbanan och där finns ju mycket att titta på. Första varvet skyggade hon lite för bommar och hinderstöd som ligger utanför ridbanan. Andra varvet tittade hon inte alls utan gick snällt bredvid mig. 

Ska longera henne några gånger till med sadel utan stigbyglar men sen hänger jag på dem också. Då kommer det säkert en reaktion men om hon avreagerar lika snabbt som med allt annat så är det ju toppen. 

Förhoppningsvis har hon ärvt något av sin fars ridbarhet också. Här är han riden endast tio gånger, tre år gammal. 

Sezuan tre år

När vi longerat med tränset fick hon ha på det en stund till under grimman och även i spolspiltan. Inget gapande alls i princip utan hon stod snällt och tuggade bara lite på bettet.

Heddan hade lite synpunkter på att jag försvann ut med Platina och inte höll mig på den övre, lilla ridbanan där hon kan se oss genom fönstret. Platina gnäggade en gång när vi kommit ner på stora ridbanan och direkt hör man ett flertal kommenderande gnäggvrål från Heddan...

Imorgon tänkte jag skritta ut en sväng på henne med några trevliga damer. Benet och tåsträckaren ser fint ut men jag är lite fundersam över en galla i karpalsenskidan som jag tycker känns lite hård. Hon har haft den länge. Ända sedan hon hade någon akrobatisk övning i fälttävlans hagen för flera år sedan och kom in halt med svullet ben. Den har alltid varit mjuk förrut men nu har den flyttat lite på sig och känns hårdare. Ja inte vet jag. Hon är ju fortfarande inte halt för fem öre eller verkar ha ont på något sätt. Hon är mest lite småfet och jäkligt nöjd med tillvaron medan matte oroar halvt ihjäl sig. Får fråga veterinären när jag åker dit för nästa ultraljud. 

Med en lätt släng av adhd

Platina har nog det iallafall. Hon är verkligen otroligt snäll och vill absolut inte vara dum. Trots detta får hon hyfsat med skäll varje dag. Det är mycket man ska lära sig och det absolut tråkigaste måste vara att stå uppställd i stallgången utan att någon håller på med en..Om man anstränger sig tillräckligt  borde det gå att linda den där kedjan man sitter fast i några varv runt huvudet och eventuellt strypa sig själv på kuppen. Tråkmatte ryter och håller på att man ska stå still..men Oooh vad trååååkigt det är!

Vad händer där ute??

Däremot är det så mysigt att stå där om matte håller på och borstar och grejar. Då går det bra att stå helt still och bara mysa. Det är tom lite roligt att lyfta på hovarna och låta matte knacka på dem med en rotborste.

Jag tror hon kommer må väldigt bra av att bli inriden och mer aktiverad. Känslan som jag får från henne är att hon verkligen bara vill göra något hela tiden helst. Går jag in i boxen till henne är hon som klistrad på en och försöker åka med ut genom boxdörren. Man får trycka in henne igen.
Idag longerade jag igen med sadel och även om den flappade brydde hon sig inget alls om det. Travade på med stora steg och ögon. (Var en annan häst på stora ridbanan som man var tvungen att glo på samt att det stod en utanför ridbanan.) Allt är ju så vansinnigt spännande i livet när man är liten.

Ringde även till Bett och sadlar för att få lite råd om vilken typ av bett som är lämpligt när man introducerar det. Jag har fått låna ett tredelat med fasta ringar men hon gillar absolut inte det och ser ut som hon ska kräkas mest hela tiden. Fick iallafall en massa förklaringar på varför hon reagerar som hon gör och egentligen inget konstigt med det. De rekommenderade ett rakt bett med fasta ringar som första bett och jag får ett i brevlådan från dem imorgon. Kan verkligen rekommendera dem om man behöver hjälp! Så himla serviceminded, kunniga och hjälpsamma. Tummen upp för det!
Ska prova ha tränset och bettet under grimman i helgen när jag longerar så får jag se vad hon tycker om det.

Heddans min säger en del.."vad jag ska behöva stå uut med!"

Två hästar börjar kännas normalt

Nu har jag ägt Platina i en månad och det börjar kännas normalt att ha två hästar. Hon känns också mer och mer som min häst istället för någon annans som jag tar hand om under en period. :-)) Det verkar också som att det är helt lugnt i hagen. Kikade på dem när jag åkte förbi i morse och de stod och tuggade fridfullt ur varsin hög med hö. 

Nu när våren verkar ha anlänt och banorna är fina har jag börjat mer seriöst att förbereda Platina för inridning. Hon har fått ha på sadel i boxen utan att hon brytt sig ett smack om den samt att jag har promenerat med henne på ridbanan. Det brydde hon sig inget om alls. 

Igår provade jag att longera med sadel och hon undrade vad i hela friden det var som flaxade på ryggen. Blev några stiliga språng men hon sansade sig väldigt fort och började trava igen. 

Tänkte prova att ha tränset med bett under grimman när jag longerar nästa gång. Hon gillar inte bettet jättemycket och står och gapar mellan sockerbitarna.. Får hon röra lite på sig så blir hon förhoppningsvis mindre fokuserad på själva bettet.

Heddan får vila några veckor till. Jag började skritta ut henne eftersom veterinären tyckte jag kunde göra det men jag tyckte hon blev lite varmare precis under knäet och därför bestämde jag mig för att backa av lite ett tag till.  Får se vad nästa ul visar. Lite trist eftersom hon var helt överlycklig över att få komma ut och upptäcka nya, roliga skogsturer men bättre att skynda långsamt. 

Hon verkar iofs rätt nöjd med att bara gå i hagen och att äta samt lite pyssel. Enda gångerna hon protesterar är när jag går iväg med Platina och hon måste stå kvar i sin box. Då får man höra upprepade gnäggvrål som uppenbarligen betyder att man gjort något jättefel..

Vad menas med detta?

P

Heddan: Ska jag bli ridskolechef nu? 

Matte: Öh nej! Varför tror du det??

Heddan: Är inte detta en ridskola?

Matte: Jo..men varför skulle du bli chef här?

Heddan: Ja men käääre tiid! Som jag behöver instruera personalen här när de börjar gå

in och ut med alla hästar!

Matte: Kan du inte bara vara tyst och vänta på din tur? Ut kommer du ju och mat

får du...nästa hela tiden faktiskt.

Heddan: Ooh..vad är detta! Vilken utomordentligt liten människa! Inte alls lika tjock o stor som dig! en sån kan jag ha på ryggen!

Matte: Men allvarligt! 

Heddan: Oooh en till sån där liten människa!

Matte: Nä du min kära..glöm och dröm..några år till ska du vara min tävlingshäst.

Heddan: Kan du inte rida på den där fuxen istället?

Matte: Men hon är ju inte inriden!

Heddan: Ska det verkligen ha så stor betydelse? Tror aldrig jag blev inriden om jag tänker tillbaka..

Matte: Jo Hedwig, du blev också inriden en gång i tiden.Det blir alla ridhästar.

Platina: Va e detta?

Matte: Socker

Platina: Ska vi gosa nu?

Matte: Nej, prova en socker till.

Platina: Koonstigt!

Matte: Jag har min skäl.

Platina: Vet Hedwig?

Matte: Hedwig vet det mesta men du behöver inte prata om sockret med henne. Hon gillar inte det.

Platina: Ja tenker säja till Heddan sen.

Matte: Trevligt..en liten skvallerbytta..

Det enkla ger avkoppling

När man som jag har ett jobb som kräver otroligt mycket mentalt av en är det faktiskt otroligt avkopplande att göra så enkla grejer som att mocka. När man jobbar som lärare blir man aldrig "klar" och det är sällan som man känner att man gjort tillräckligt. Den svaga eleven får i princip alltid mycket stöd men nästan aldrig tillräckligt mycket och den starka eleven ges utmaningar men egentligen sällan tillräckliga utmaningar. Alla undervisande lärare känner igen sig skulle jag tro och de allra flesta upplever mer eller mindre en konstant känsla av otillräcklighet. Oavsett hur duktig man är så kan man alltid göra det " bättre".

Att då som omväxling mocka två boxar som efter en stund ser släta och prydliga ut ger faktiskt en behaglig känsla av tillfredsställelse. Lika så att efter en stunds jobb ha färdigpackade höpåsar och fixade foderhinkar och påfyllda vattenhinkar. Det handlar nog om att man ser ett konkret resultat av det jobb man har lagt ner.
Hedwigs box just nu är dessutom nästan löjligt lättmockad. Jag hade sån tur att det låg en perfekt bädd i bestående av vad jag tror är en mix av spånpellets och torv. Den är som en fyra cm tjock, jämn gummimatta. Jag har bara lagt på en spånbal ovan på och den blandar sig inte med bädden. Jag behöver bara skrapa ihop bajset och lyfta ut och sen jämna till ytan som är torr och fräsch. Går på tio minuter i princip. Platina är också lättmockad på det viset att hon lägger allt i ett hörn. Däremot har hon en tendens att dra runt hösilaget och trampa ner det vilket gör att det tar lite mer tid. Heddan skulle aldrig lämna en smula utan dammsuger alltid sin box på allt ätligt..

Men för att spara tid har jag lejt bort mockningen på veckodagarna. Jag vill ägna tiden åt att förbereda Platina så mycket som möjligt inför inridningen. Hon är väldigt obekymrad över det mesta och brydde sig ingenting om att jag la på en sadel och spände gjorden. Det var tydligen inget konstigt med det. Tänkte låta henne stå en stund nu med sadel varje dag i boxen och även prova att sätta på ett träns med bett.

Heddan får fortsätta sin ledighet en vecka till och sen tänkte jag hänga på några nästa helg ut i skogen en sväng. Det finns en skogsväg (bland flera) som jag vet är ca fyra-fem km lång. Där tänker jag mig att vi ska ägna oss åt konditionsträning och lägga in riktigt långa galopper sen när hon är igång helt igen. Blir bra för mattes lårmuskler att få stå i lätt sits en längre sträcka också..Kommer bli bra för Platina att få bygga upp styrka och kondition där också så småningom.

Pratade med en tjej idag vars häst nästan hade slagit av hela tåsträckaren. Den hängde bara på en tråd i princip. Läkte ihop helt och hästen blev helt återställd. Alltid skönt att höra sådana historier då skadan på Hedwigs tåsträckare inte alls var lika allvarlig. Bådar ju gott för att hon ska bli helt återställd. :-)

I hagen verkar det funka utan problem så här långt. Båda får en rejäl högiva ute och står vid varsin hög och tuggar i lugn och ro. Platina förstår och respekterar fint att Heddan inte vill ha en snorunge fastklistrad vid sin sida och håller sig på behörigt avstånd. Båda är ju uppvuxna på lösdrift tillsammans med flera andra hästar och har fått lära sig ett tydligt och bra hästspråk. Heddan varnar tydligt men håller inte på och jagar eller dummar sig. Platina fladdrar runt lite men förstår att hon ska hålla sig en bit ifrån. Jag är absolut väl medveten om att det alltid finns en risk med hästar som går ihop men jag vill också att mina hästar ska få vara hästar så det känns himla bra att de får gå ute hela dagen och ha sällskap av varandra. För Platina, som är unghäst, är det extra viktigt såklart men även Hedwig verkar nöjd med arrangemanget. Hon har iofs alltid varit väldigt enkel och alltid anpassat sig efter det som gäller när det gäller hagtid utan att bli dum eller knäpp.
Eftersom det är så nära hem för mig tänker jag mig sen fram i maj när det har torkat upp ordentligt att de kan få vara ute till sju-åtta på kvällen om jag inte ska rida. Är ju lätt för mig att åka dit och ta in dem själv. Får de bara sin mat så kommer de vara helnöjda med det.

Alla är otroligt gulliga i stallet och jag trivs väldigt bra redan. Det enda denna årstid är den vidriga leran som jag, tillsammans med de flesta andra bara vill spränga bort och såklart är ridhus oslagbart på vintern men man kan inte få allt. Men, det kommer en vår och rider gör jag helst utomhus när det är möjligt.
Undrar dessutom om inte kommunen borde satsa på ett ridhus till denna ridskola då de har en ganska omfattande handikappsverksamhet.
Man kanske ska börja jaga lite kommunpolitiker. :-)