Läsvärd artikel

http://www.hippson.se/blogs/HusbloggareIzabella/hur-far-man-topphastar-att-prestera.htm

Tycker att den tar upp både sånt jag var medveten om men även en del grejer som jag inte reflekterat så mycket över men som egentligen är ganska självklara.

Bland annat att hästen inte ska ridas hårt 72 timmar innan den ska prestera på tävling. Nu tror inte jag att det betyder att man ska låta hästen vila i hagen eller enbart hasa omkring i skogen men att dagarna innan tävling kanske mest lägga fokus på gymnastiserande och lösgörande pass där man inte rider hästen trött utan slutar när hästen känns mjuk och fräsch och supertaggad till jobb.

Jag gjorde själv misstaget för några år sedan och red en ganska tuff träning dagen innan tävling. På träningen var Heddan jättefin och härlig men med facit i handen höll vi på lite för länge. Dagen efter hade hon mått bäst av en skrittrunda i skogen men då stod det tävling på schemat. Helt gräsligt. Hon var stel och ovillig och måste uppenbarligen haft träningsvärk.

Jag har ju lagt om träningen en del senaste månaderna och ägnar mycket tid till arbete i skritt när jag är på dressyrbanan. Inte sagt att detta passar alla hästar men på Hedwig passar det väldigt bra. Hon är mycket mjukare och rundare numera från början när jag går över till trav och galopparbetet och senast idag sa min tränare att hon har fått en helt annan siluett. Och om det är någon som har sett Hedwigs siluett regelbundet de senaste 8 åren så är det min tränare.

Sen tror jag också att utfodringen spelar stor roll och tack och lov har jag henne uppstallad hos Maggan där jag själv bestämmer vad och hur mycket hon ska äta. Förutom att jag själv bestämmer hur mycket grov och kraftfoder hon ska äta är systemet med foderautomater oslagbart. Sammanlagt åtta utfodringstillfällen utspridda över dygnet måste vara optimalt för hästmagen och kan nog bara överträffas av fri tillgång på grovfoder. (Något som Heddan förövrigt skriver upp på listan över förslag på förbättringsområden varje vecka.)

Just nu känns det som vi är inne i en bra period utvecklingsmässigt. Det tar lång tid med Hedwig och jag tror inte på att försöka forcera alltför mycket utan det får helt enkelt ta den tid det behöver. Senast i somras sa en GP-domare att"jag ser inte att hon har några begränsningar" så med den inställningen jobbar vi vidare. Jag har slutat jämföra mig med de som har 7-8 åringar som går msvA-St George. Inte alltför sällan försvinner dessa hästar ändå efter att de avancerat snabbt upp i klasserna. Förslitningsskador orsakade av ensidigt arbete och för lite återhämtning gissar jag kan vara en anledning till det tyvärr.

Jag är även väldigt nöjd med biolighten som jag behandlar Hedwig med regelbundet. Det är uppenbart att hon verkligen njuter av behandlingen då hon står och tuggar och slickar sig om munnen väldigt mycket medans jag håller på.

Små saker som gör det värt mödan

Som jag nämnt några gånger tidigare tillhör det inte Hedwigs högsta prioritet att gå på tygeln. Tyvärr är ju flertalet domare petiga med denna petitess så efter att fått hasa runt ett varv i skogen igår fick hon idag gå ner på dressyrbanan för att jobba med denna detalj.
Jag tog med mig mycket av arbetssättet från träningen med Piaff-Ubbe men också en teknisk detalj som jag fick av min tränare för några veckor sedan.

Hon blev faktiskt rund och fin som en kanelbulle och jag kunde rida travskolor med både höjd och kadens. I sådana stunder känns hon som en miljon.

Apropå detta såg jag nyligen en kort intervju med Carl Hester om Nip Tuck från WEG. Flera har tydligen tidigare ifrågasatt om han verkligen skulle rida GP på den där då den varken rörde sig speciellt plus att den hade lite långsamma bakben. Hans svar har alltid varit.." Jo men den känns GP" även om det kanske inte har sett ut så alla gånger. Ungefär så känner jag de gånger hon bara blir sådär rund, mjuk och fjädrande.  Hon känns GP :-))

Dagens tävling

Idag var det alltså åter dags för tävling och denna gång i Skärlunda. Programmet var en msvB4 som vi ridit ett antal gånger vid det här laget. 

 Just denna dag måste jag ha varit mer förvirrad en vanligt då jag började med att åka hemifrån utan passet. Bara att vända hemåt igen för att hämta det. När jag sen väl kom till stallet insåg jag att tävlingsbyxorna hängde kvar hemma. Som tur var kunde Maggan bistå med ett par som passade perfekt. :-) 

Sen var det som vanligt bara att putsa alla grejer, packa bilen, bada Hedddan, knoppa manen, olja hovar, lasta och åka.

När jag kommit en bit på väg insåg jag att jag även hade glömt handskar och jag gillar verkligen inte att rida utan handskar! Men på tävlingen fanns en samling oerhört sympatiska funktionärer varav en snabbt ilade ner till stallet och återvände med två par vita handskar i olika storlekar så jag kunde välja ett par som passade.  Otroligt snällt!

Heddan kändes väldigt positiv och fin på framridningen och jag hade god koll på tiden. Men när det var tio minuter kvar innan min start och jag var mitt uppe i det förberedande galopparbetet kallade de in mig på tävlingsbanan. Jag var lite frågande men blev uppmanad att gå in i ridhuset. Där inne hann jag trava ett halvt varv  innan domaren påpekade att jag var väldigt tidig och ville jag verkligen rida runt där inne så lång tid innan start. -Jodå sa jag, om det är ok kan jag göra det.-Nä det är nog inte ok så du får gå ut igen. -Ääh okeeej?

Så det var bara att knata ut igen och försöka fortsätta med lite galopparbete de minuterna som var kvar innan jag skulle in i ridhuset igen.

Hedwig är ju en okomplicerad pålle och henne bekom det inte nämnvärt att vi fick gå in och ut och sen in igen men jag hade gärna fullföljt min plan på framridningen så jag hade fått ihop henne lite bättre.

Resultatet blev inte så lysande även om Hedwig själv var väldigt belåten med sin insats, Jag blir verkligen full i skratt över hur hela hon riktigt pöser malligt över sin briljanta insats efter den avslutande halten och marscherar ut med spetsade öron och stolta kliv.

Att domaren var en kinkig typ som ansåg att det är lämpligt att vara på tygeln hela programmet var uppenbarligen av mindre betydelse för Hedwig. Hennes, enligt henne själv, storslagna uppvisning spoileras dessvärre av bla skitmoment som skrittpiruetter, halt och ryggningar. Jag vet att hennes uppfödare sa att i denna familjen ägnar vi oss inte åt att gå baklänges eller för den delen andra aktiviter som hindrar fri fart framåt. Jotack..jag har märkt det..

Själv var jag mest lycklig över att jag äntligen fick till en riktigt bra höger öppna i just det här programmet. Den har verkligen varit ett aber på tävling och det har varit frustrerande att hon har gjort jättefina hemma medan hon har förvandlats till någon märklig ostbåge på tävling mer eller mindre omöjlig att påverka. 

På träningen i torsdags inledde vi varje högeröppna med en liten volt i hörnet och även Maggan tipsade om detta när jag beklagade mig över hur hopplös jag tycker denna rörelse är. Så idag tänkte jag och red precis som att jag tänkte lägga en volt men fortsatte istället längs spåret och äntligen satt den och gav nästan samma känsla som hemma. Jag var så nöjd med detta att jag tänkte skitsamma om resten inte blir så bra. Äntligen fick jag till den där förbannade högeröppnan! 

 Hade jag varit riktigt smart hade jag haft samma tänk med vänsteröppnan men dessa brukar hon alltid göra bra även på tävling så uppenbarligen blev jag för otydlig och ostbågehästen återuppstod istället i detta varv...

Vilket år som helst får vi förhoppningsvis även till skrittpiruetter och ryggning lika bra på tävling som hemma samt att hon kanske kan tänka sig att gå hela programmet på tygeln..

Idag blev hon lite öppen emellanåt och denna domare drog ner jättemycket på det. Bara att tugga i sig och fortsätta försöka knöla ihop henne lite mer. Nästa gång sitter det sannolikt en annan liten tant bakom bordet och då går det förhoppningsvis lite bättre. 

 Hon är oavsett väldigt rolig att rida på tävling nu  och jag blir bara så glad över hennes energi.

 

"Märkligt att alla inte kan se vilken enastående häst jag är!"

Lite biolight vid hemkomst gör gott tills...

"Vem har ställt skottkärran där???" 

Ibland undrar man..skottkärran står alltid där..

Imorgon ser jag fram emot en skön skogstur, något som både Heddan och jag gillar, sen blir det lite blandat arbete resten av veckan med dressyr, bomarbete och en träning på Borgs för Pia. En ledig dag ska hon också få. :-)

En dyr investering

Ja det kan man helt klart säga att jag har gjort.

Efter att ha provat Maggans biolight på Hedwig vid flera tillfällen och märkt hur mjuk och fin hon känts i ridning  efter behandling valde jag att införskaffa en egen.
Tanken för mig är att i första hand använda den för att förebygga skador på Hedwig men jag kan också tänka mig att behandla andra hästar mot viss ersättning och i mån av tid.

Mer information om biolight finns här http://www.biolight.se/

Den kom förra veckan och Sandra som har tagit hand om Hedwig medan min man och jag har varit i väg på ripjakt har behandlat henne varje dag samt skrittat ut i skogen. Tror det har varit en perfekt kombination av vila och friskvård för prinsessan :-))

Imorgon börjar allvaret igen och lilla damen måste återigen vinkla bakben och kröka nacken. På lördag är det tävlingsdags igen och förhoppningsvis kan vi prestera en hyfsat anständig runda.

Ännu ett bra tävlingsresultat

En fjärde placering i gårdagens msvb5 på 65.4% känns ju inte helt tokig. På sex starter i msvB i sommar har vi nu fyra placeringar.
För vissa är det förmodligen småpotatis men för mig känns det väldigt roligt och lite överraskande. Jag har ju haft Heddan i många år (9 nu) och det är inte precis så att priser och pokaler ha haglat över oss. Hon har allt som oftast gjort ganska bra rundor men nästan alltid hamnat några utanför placering,
Men små detaljer gör klart skillnad. Bättre framåtbjudning, lättare i fronten och lite mjukare i sidorna.

Men i ärlighetens namn kan jag absolut inte avgöra efter en ritt om den var tillräckligt bra. Igår missade hon dessutom andra bytet i serien så jag tippade själv på 59% när jag var klar. Men sen visade det sig att hon hade många 7:or och då på moment med kofficient.
Sen är det också en skön känsla att samma domare dömde oss i Mantorp där vi gjorde en mindre imponerande insats och helt rättvis kom sist. Roligt att vi nu kunde presentera en bättre ritt och att hon såg en klar förbättring! :-)

Tyckte också vi fick till en bra uppladdning inför denna start. Förra söndagen tränade jag för Pia Fälth som gav mig några värdefulla tips hur jag skulle rida bl a galoppbågarna och inleda galoppslutorna. Därefter körde jag varannandagsträning. Skrittade i skogen måndag, onsdag och fredag. Tisdag och torsdag tränade jag för min vanliga tränare. Tisdag fokuserade vi mest på att få henne lösgjord och mjuk och torsdag blev det både lösgörande arbete samt detaljer ur programmet.

På träning får jag oftare och oftare en väldigt bra känsla och hon känns riktigt häftig att rida. Lite av detta får jag antagligen med mig in på tävlingsbanan numera och kanske kan det förklara den positiva trenden resultatmässigt.  Övning ger som sagt färdighet och för somliga tar det lite längre tid bara. :-)

Dressyr på ett gärde?

Då och då ser man hur folk lägger ut bilder på välartade dressyrhästar som jobbar så fint och trevligt ute på någon grön äng. Eller varför inte cantrar lite avspänt och trevligt i fin form.

Eftersom också vi har tillgång till ett stort vackert gärde att rida på samt att jag inbillar mig att jag äger en dressyrhäst bestämde jag mig för att Hedwig kunde få jobba lite lösgörande nere på fältet idag.

För mig ligger dock sanningen närmare att jag äger en halvgalen märr som oftast verkar lite smått kränkt när man begär lite eftergift och inte på något sätt är införstådd med att man ska gå på tygeln när man har gräs under fötterna,. Då är det enbart fri fart och form som gäller.

Att försöka cantra i någon slags avspänd, rund form är slöseri på ett fint galopp/skengärde där man hellre försöker göra sig så platt mot backen som det är möjligt (förmodligen för att minska luftmotståndet) och låter benen gå som trumpinnar.

Eftersom vi båda är hyfsat envisa lyckades jag till slut övertyga henne om att hon åtminstone kunde gå något så när anständigt i skritt och trav. Galoppen däremot var klart mer tveksam eftersom hon bara inte kunde hejda sig utan var tvungen att susa på snabbare och snabbare hela tiden. För att liva upp det hela ännu lite mer kan man även låtsas att det lurar diverse faror bakom stenar och bakom träd uppe i skogsbrynet..

Imorgon blir det nog tyvärr, till Heddans förtret, åter igen dressyrbanan för ett mer disciplinerat pass.

Bra tävlingshelg!

Hedwig har skött sig finemang i helgen då vi deltog i Gripens meeting. Vi gjorde tre starter i msvB där vi tog en 4:e placering i msvB2 i fredags, en 7:e placering i msvB4 igår och en riktigt bra ritt idag som dock inte räckte till placering  men väldigt nöjd med Hedwigs positiva attityd och härliga energi! Allt som allt räckte det till en 5:e placering totalt i cupen så det var ju himla kul!
Man blir imponerad av sin häst som efter tre tävlingsdagar i tropisk hetta går in i ridhuset och inte visar tillstymmelse av att vara påverkad av värmen utan fräser på som vanligt.

Rosetter från klassplaceringarna

Cuprosetter plus en fin plastrongnål. :-)

Några saker behöver vi ta tag i igen då vi fick onödiga avdrag på skrittpiruetterna och ryggningen. Vi har lagt ner så mycket jobb på galoppen senaste tiden att vi visst glömt bort att även träna på dessa moment.
Sen måste jag verkligen skärpa mig och se till att placera bytena helt rätt. Hon gör så fina men blir det något sena blir det inte mer än 6.5 poäng ändå.
Tycker att domarna som dömt mig i helgen har gjort ett bra jobb och jag håller med dem i deras bedömning. Sen ser jag också att det egentligen inte behövs så mycket till för att jag ska kunna höja % ännu lite mer. Bara att trimma vidare!

Men jag är ändå så himla nöjd. Efter att ha vilat nästan hela våren har vi nu gjort fem starter i msvB i sommar och tagit tre placeringar.

Stolt över min fina, duktiga häst!

Vi åkte fram och tillbaka under dessa dagar så Heddan fick bo hemma, där hon trivs bäst. Mycket belåten var hon när hon fick gå ut i hagen på kvällen tillsammans med sin kompis Silver efter att ha behövt stå i transporten i flera timmar.

Silver var nog också glad över att få komma ut några timmar på kvällen eftersom han har fått vara ensam i stallet på dagarna  då Maggan och Bonsay varit på Öland och ridit LagSM.:-) Men Sandra har varit där och pysslat med honom varje eftermiddag så det har nog inte gått någon större nöd på honom.

Något som ha underlättat enormt dessa dagar är att Sandra även har mockat och fyllt på hö och kraftfoderautomaterna åt mig. Stort tack till dig! Jag blev lika glad varje dag!

Det gick åt lite dricka i helgen..:-))

Nu ska vi ta det lugnt några dagar sen har vi Eriksberg om två veckor där jag till slut har valt att rida en msvB5. Pia hjälper mig med att lära Hedwig piruetter nu så lite längre fram i höst så ska vi testa msvA igen om det dyker upp någon lämplig tävling. :-)