Supernöjd med träningen idag.

Heddan kändes väldigt mjuk och samarbetsvillig till största delen av passet idag. Enda hon hade invändningar mot var att trampa. Idag var tydligen ingen dag för sådant och de få steg hon visade var ganska matta och utan energi. Så kan det vara ibland och om det beror på fällning eller blistringen av bakknäna ska jag låta vara osagt. Heddan meddelade iallafall ganska kraftfullt att nej, idag vill jag inte trampa!

Liane, som inte sett oss på ganska länge tyckte annars att vi hade utvecklats  fint och det blev jag väldigt glad över såklart och även min ordinarie tränare tror jag. Det är ju faktiskt hon som hjälper oss större delen av tiden.

Det som måste förbättras, förutom den eviga eftergiften, är skolorna. Bla envisas jag med att tvära alldeles för mycket i vänsteröppnan vilket gör det nästan omöjligt för stackars Heddan att ens trava...Men jag fick väldigt bra råd hur jag ska lösa problemet och få vänsteröppnan lika fin som höger.
Sen tyckte hon att jag hade en tendens att bara kasta in Heddan i ett nytt moment utan att faktiskt förbereda henne ordentligt så det blir till att skärpa sig med sådana detaljer.

Beröm fick vi över bytena som är riktigt fina och har potential att få hög kvalitet.

Film på nästan hela träningen (Lång, drygt 18 minuter)

Både bra och dåliga moment i träningen är alltså med på filmen. :-)

Lugn vecka

Efter en ganska intensiv tävlingsperiod, iallafall enligt mina mått mätt, har Hedwig tagit det lugnt den här veckan.
I samband med att hon ändå skulle ta det lugnt passade jag på att låta henne få bakknäna blistrade. Så det har inneburit en latvecka för Heddan. Hel vila måndag och tisdag och skogstur i onsdags. I torsdags hade jag egentligen tänkt ta ett lättare pass på galoppbanan men av någon anledning mådde jag väldigt illa så Hedwig fick ännu en dag helledigt och jag åkte hem och slappade i soffan istället.

Idag red vi ett lite lösgörande pass i ridhuset (pga ösregn) i både trav och galopp. Hon kändes väldigt fräsch och pigg och bjöd på fint i båda varven. Förhoppningsvis kommer det inte regna lika intensivt i helgen så vi kan fortsätta med det enkla jobbet på galoppbanan samt gärna en tur ut i skogen igen.
Veterinärens rekommendation för bästa effekt  efter blistring är att man rider lugnare pass, i alla gångarter förvisso, men bara rakt fram i 4-5 dagar.

Ska bli spännade att se om jag kommer märka av någon effekt av blistringen. Gjorde det för 1½ år sedan och då kändes hon klart piggare i bakbenen.

Nästa vecka återgår vi till vanliga jobbet med dressyrträning samt förhoppningsvis lite hoppträning/markarbete.

Sammanfattning av senaste tävlingarna

Förra helgen debuterade vi en ny, svårare klass. Vi åkte till Ericsberg och red en msvb5. Ett ganska trixigt men ändå himla roligt program. Hedwig skötte sig överlag bra men vi hade en del grova missar. Bla två omslag samt en räknemiss i serien. Tre domare som dömde och resultatet blev 58.16, 61.02, 59.38 vilket blev ett slutligt resultat på 59.5%.

Igår provade vi samma klass och denna gång genomförde vi programmet utan missar och det gav ett klart bättre resultat på 65%. Idag var det dags för en msvb4 och hon kändes lika positiv idag som igår. Eftersom det var DM så dömdes klassen av tre domare och resultatet blev 62.39,63.8, 65 vilket gav ett slutligt resultat på 63.73%. Extra roligt var att två av domarna även dömde förra helgen och båda höjde oss med 4% på denna ritten.

Både igår och idag fick jag riktigt bra snurr på henne på framridningen och jag börjar få henne nästan lika fin där som när jag rider hemma. Självklart kan jag inte bibehålla det hela vägen in på tävlingbanan ännu där hon fortfarande tappar lite energi och ibland blir lite för lång och låg. Hemma kan man alltid göra om momenten medan på tävlingsbanan har man bara en chans.
Lite glad är jag även över att ena domaren hade oss som 5:a i den faktiskt riktigt tuffa konkurrensen. :-)

Jag känner mig så här långt väldigt nöjd över de tävlingar vi har ridit i år efter att vi kommit igång efter skadan som hon drog på sig i våras. Nu blir det ett litet tävlingsuppehåll på tre veckor sen har vi en msvb4  den 21 september och därefter planerar jag även att anmäla till en msvb5 i november. Efter det får jag nog se säsongen som avslutad. Förhoppningsvis kan vi förbättra resultaten ytterligare lite mer på de två sista startena med lite mer bärighet och lätthet. :-)

Kommande vecka ska vi dock ta det ganska lugnt med lite skogsridning och förhoppningsvis även lite hoppning. Hon ska även få nya skor på onsdag och denna gång med broddhål. Tänkte försöka komma iväg på ytterligare en terrängträning mest bara för att vi tycker att det är himla kul plus att vi känner oss lite extra tuffa då också.. :-))

Senaste nytt

Här uppdateras det som vanligt alldeles för dåligt.

Vi har i allafall hunnit med lite av varje i sommar. Både dressyrträningar, hoppträningar och en terrängträning. Dessutom har vi äntligen kommit ut på tävlingsbanan efter ett tio månaders långt uppehåll.
Hedwig lyckades ju sparka sig själv i hagen i början av april vilket gav en, en och en halv månads konvalescens och sen ca två månaders igångsättning. Men nu känns det som att vi är ganska bra igång igen.

I slutet av juli åkte vi till Botkyrka och var med på en terrängträning. Riktigt livat tyckte Heddan som hivade sig över det mesta. Viss tveksamhet visade hon dock när vi skulle hoppa ett ganska massivt hinder i skogen och i kombination med mattes tveksamhet stannade hon två gånger på det- men med lite draghjälp lyckades vi även kravla oss över det.

Film från träningen

Den vanliga hoppträningen har också gått bra och hon var himla duktig senaste träningen. Tyvärr hade jag missat att kolla väderprognosen för eftermiddagen och lämnade henne ute till kvällsfodringen. Just den dagen sjönk temperaturen ganska rejält och det fullkomligt vräkte ner. Inte så kul för Heddan att stå ute i det i en av rasthagarna där hon inte hade möjlighet att söka skydd någonstans. Resultat blev naturligtvis en rejält nerkyld häst som blev både stel och väldigt öm i sin muskelatur flera dagar efteråt. Vi hade vår första tävlingsstart till den helgen, en msvB3, och den gick verkligen inte så lysande. Hon var stel och osamarbetsvillig både på framridningen och i programmet. Resultatet blev 61% (generöst) och ganska långt ner i resultatlistan.

Nåväl muskelömheten släppte och den här veckan har jag varit noga med att hålla henne varm och torr samt haft flera bra ridpass. Idag åkte vi iväg på vår andra start, en msvB4, och känslan på framridningen var helt annorlunda. Hon kändes mjuk och positiv och gav verkligen en härlig ridkänsla. Jag är också väldigt nöjd med programmet även om man lätt kan konstatera att man tappar en hel del när man väl kommer in på banan. Hedwig är ett ranghögt sto som gärna vill ha koll på läget och det märks tydligt att hon blir lite ofokuserad när hon kommer in på en ny okänd bana och inte hinner kolla av omgivningen som hon helst vill. Men detta var bara vår andra start i år och jag är glad för ett fint resultat på 63% och andra utanför placering. (10 av 30 startande)

Tävling

Nästa helg är det meningen att vi ska rida en msvB5. Hmm..det återstår att se hur det går..

Åter på banan

Nu känns det som att Hedwig är mer eller mindre fullt igång igen även om vi har en bit kvar till den fina formen hon var i innan skadan. Men det känns inte jättelångt borta det heller. Vi har nu äntligen även börjat hoppträna igen och idag var första gången sen början av april. Hedwig var helt med på noterna och det märktes tydligt att hon tyckte det var superkul. Hon for glatt mellan hindrena och hoppade allt utan att tveka ett ögonblick. Det är så roligt och jag är så glad att jag kan kombinera den vanliga dressyrträningen med hoppträningen eftersom att det är min fulla övertygelse att det var just kombinationen som gjorde henne så mjuk, stark och spänstig i vintras.

Det jag gillar speciellt med Madde, som hjälper oss med hoppningen, är att även om hon utmanar oss lite så gör hon det aldrig så svårt att man blir rädd för att misslyckas. Om tanken är att man ska utbilda en häst i hoppning så förstår jag att det måste se annorlunda ut men eftersom det i mitt fall enbart handlar om stärka min häst och gymnastisera henne så är det skönt att jag aldrig behöver känna obehag eller press att hoppa några direkta höjder. Vi får ofta göra både kluriga och lite mer tekniskt avancerade grejer samt hoppar banor men för min och Heddans del brukar höjden inte ligga på mer än 70-80 cm max.

Igår red vi ett dressyrpass för tränaren där hon ömsom var stark och inte tänkte vinkla några bakben till att vara riktigt´fin emellanåt. För tillfället gillar hon mest att styla runt i riktigt flott trav men tycker att det samlande arbetet i galoppen är piss och helt onödigt. Men med fortsatt träning så ska det nog lossna där också.

Tänkte ta ut equiteapeuten lite längre fram så att han får gå igenom henne ordentligt när hon var varit fullt igång ett tag och sedan någon gång i oktober/november göra en vetcheck på henne och se så att hon är fortsatt fräsch.

Första träningen och selektionssto

I onsdags tränade vi för första gången sen april. Hedwig var överlag fin och känns verkligen himla fräsch men lite stark i galoppen så de där fina bytena från i lördags gick inte att visa...naturligtvis. Det kanske var en engångsföreteelse..I onsdags var de återigen lite efter hjälpen och hon blev lite upprörd. Funderade efteråt och tänkte att jag ska börja räkna galoppsprången innan jag byter. Det gjorde jag i lördags och då flöt det ju på väldigt lätt. Har upplevt samma fenomen i hoppningen. Om jag räknar sprången fram till hindret kommer hon oftast mycket bättre an och sprången bli fina. Vet inte riktigt varför det blir så men kanske jag slappnar av lite mer i kroppen och sånt känner hon direkt.

 Hon har nu varit igång i en månad och jag kommer fortsätta att successivt trappa upp träningen två-tre veckor till. Då har igångsättningen motsvarat tiden som hon vilade och hon borde vara helt igång i slutet på juli.
Dagen efter träningen skrittade vi bara runt lite i omgivningarna och klättrade några vändor i skogsbacken intill anläggningen. Idag galopptränade på galoppbanan och jag la till ett varv till åt båda hållen. Visserligen lägger jag in ett skrittvarv mellan varje galoppvarv men nu blev det sammanlagt tre varv åt båda hållen. Banan är 640 meter så det blev 3.8 km galopp och 4.5 km skritt. Ingen trav alls. Efteråt kändes hon väldigt mjuk och lösgjord och NÖJD.
Som avslutning fick hon ledsaga min tränares fyraåriga dotter och hennes minishettis runt utebanan några varv. Dottern skrittade med mycket sträng och koncentrerad min där hon endast avbröt sin fokus när hon med ganska skarp röst frågade: " Varför har du piska på Heggan??" Hm..fann mig inte riktigt där..samt "Nu kan du svänga ut från ridbanan för jag ska rida i ridhuset!"

Har även varit inne på ASVHs hemsida och sett att hon uppfyller kriterierna för att bli selektionssto. Dels genom att hon blev klass I på 3-årstest samt har lägst 60% i msvB. (Hon har ju som bäst 71.16% i msvB och sammanlagt 14 resultat över 60%) Som jag förstod det berättigar det till att bli **selektionssto och skrivs in under hennes uppgifter i ASVH. Vet inte om jag kommer betäcka henne men om jag gör det så kan man få rabatter på vissa hingstar tror jag.

Tacksam för dig Hedwig

Förhoppningsvis har den ofrivilliga vilan gjort att en och annan polett har trillat ner hos Hedwig. Tex så har jag märkt att skrittpiruetterna och ryggningarna har blivit bättre. Hon trampar mycket bättre i piruetterna och dyker inte på samma sätt i ryggningarna. Men den största skillnaden var nog när jag härom dagen provade att lägga in flera byten efter varandra. Det kunde jag göra innan skadan också men då var de inte riktigt på hjälpen utan hon kunde förekomma eller vara sen plus att hon blev lite uppjagad (förmodligen lite kränkt). I lördags kunde jag lägga fyra byten på raken och hon gjorde dem perfekt på hjälpen och det kändes väldigt okomplicerat. Provade i båda varven och det gick lika enkelt åt båda hållen. Förhoppningsvis var detta inte en engångsföretelse utan att det kanske börjar falla på plats för henne nu.

Igår tog vi några varv i galopp på galoppbanan och idag skrittade vi ut en timme i skogen. Vi fick sällskap av två av hennes favoriter, kompisen Bambi och stallets snyggaste kille Corleone (iaf enligt Hedwig). Hon tog som vanligt täten och marscherade på lika malligt som hon brukar göra när hon får gå först. Att behöva gå bakom en annan häst i skogen är något bland det värsta hon vet och brukar då förvandlas från att gå med raska kliv och spetsade öron till att släpa sig fram med korta sura steg muttrandes om att hon minsann inte tänker ta något ansvar för om den där framme blir uppäten när hon nu inte har möjlighet att gå först o speja efter eventuella faror.

Varje dag tillsammans med Hedwig är en stor glädje för mig och jag känner en stor tacksamhet över att vi snart har fått vara tillsammans i åtta år. Hästar är på många sätt så sköra och idag har jag återigen fått läsa i en blogg om hur en ryttare som är lika ambitiös som jag är har fått ta farväl av sin unga, lovande häst pga allvarlig skada. Det känns alltid lika sorgligt och man vet med sig att varje dag med en frisk häst är en gåva.