7:00 Frukost- det bästa jag vet!
8:00 Ut i hagen-det bästa jag vet!
9:00 Beta med kompisar-det bästa jag vet!
10:00 Luktade på ett sto-det bästa jag vet!
11:00 Min människa kom-det bästa jag vet!
12:00 Blev riden- det bästa jag vet!
13:00 Blev duschad-det bästa jag vet!
14:00 Rullade mig-det bästa jag vet!
15:00 Fick gå in i min box-det bästa jag vet!
16:00 Mat-det bästa jag vet!
Stoets dagbok:
Kära dagbok
Människorna fortsätter att reta och nedvärdera mig samt håna mig medan jag är fast på det här hemska stället. Jag matas enbart med torrt hö och hårda, smaklösa pellets gjorda av något slags grovt spannmål. Även om jag låter dem få veta mitt missnöje genom att släpa iväg dem till ställen med frodigt gräs säger de bara att jag är stygg och tvingar tillbaka mig till mitt fängelse. Jag måste dock äta för att behålla min styrka även om jag bara får några snåla portioner om dagen, knappt tillräckligt för att hålla mig vid liv.
Dessa människor förnedrar mig ständigt, speciellt framför andra hästar.
De verkar ha hjärntvättat valackerna på nått sätt då de bara stirrar och luktar lite på mig. Jag är väldigt tydlig med att låta dem veta att jag inte tänker bli en av dem genom att hota med en spark eller vråla skräckinjagande. Människorna skrattar bara åt detta och påstår att jag är förälskad?!
Och för att göra saker än värre sätter det sig gränsle på min rygg med sporrar och piska för att få mig att hoppa hinder. Ibland är detta lite kul ända tills jag inser att det bara är ytterligare ett sätt för människorna att visa sin makt över mig. Då slutar jag tycka att det är roligt och gör några rejäla bocksprång eller vägrar hoppa över de där små hindren. Detta gör dem frustrerade och de påstår att jag är grinig.
Imorgon ska jag ta reda på vad "att vara halt" betyder och hur jag kan använda det till min fördel.
Fritt översatt från
Gelding's diary vs a mare's
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar