Tillbakablickar på året som gått och lite planer för det nya året.

Det känns faktiskt rätt skönt att ett nytt år står för dörren. Inte så att jag har haft ett dåligt år men det har inneburit en hel del förändringar och varit ganska jobbigt i perioder.
Den största förändringen var såklart att jag köpte Platina.
Henne köpte jag i slutet av februari och tanken då var att hon skulle iväg på inridning i april. Tyvärr var det fullt på alla de alternativ som jag hittade och fick inte plats förrän i maj. Tiden fram tills hon skulle iväg ägnade jag åt att göra henne van vid sadel och träns, longering och en hel del skogspromenader.
Två dagar innan hon skulle iväg kom hon in med en sårskada som var tvungen att sys plus att det blev infekterat med penicillinbehandling som följd. Inridningen flyttades fram ytterligare tre veckor. Ett par dagar innan hon skulle iväg hörde de av sig och meddelade att de tyvärr fått ringorm. Nu var vi nästan inne i juni och jag kan erkänna att jag började misströsta.
Men då dök hjälp upp från oväntat håll. Katarina, som jobbar hos min tränare hade sorgligt nog varit tvungen att ta bort sin fantastiskt fina häst. Förfärligt ledsamt men det innebar att hon hade plats och möjlighet att ta emot Platina och hjälpa mig att rida in henne.
Så Platina åkte dit en månad och inridningen gick verkligen hur smidigt som helst. När jag tog hem henne var hon riden i alla gångarter samt riden ut i skogen.
Resten av sommaren gick hon sen på bete. Totalt nästan åtta veckor.
När hon skulle igång igen fick hon åka tillbaka till Katarina men då hamnade hon i en växtperiod efter några veckor och blev väldigt trött i kroppen så det var bara att hämta hem henne igen.
Hon fick vila några veckor efter hemkomst och sen började jag rida henne själv. Det fungerade väldigt bra och vi kunde både rida ut i alla gångarter, rida på banan och ett par gånger i ridhus.


Nu är Platina visserligen en otroligt snäll häst men ganska beroende av att rutiner inte rubbas för mycket och har svårt att klara av att jag blir stressad. När hon kommer in från hagen behöver hon få äta ca en timme i lugn och ro och när jag förbereder henne innan transport måste jag vara lugn. Nu blev det tyvärr så att när jag skulle iväg sista gången var jag superstressad eftersom jag kom från jobbet och hade en tid att passa hos min tränare. Så istället för att få äta sitt eftermiddagshö kastade jag in henne i spolspiltan för att försöka få bort den värsta leran, på med transportskydd och täcke o sen in i släpet. När jag kom bort till Borgs var hon så superstressad att hon kastade sig så fort lämmen kom ner och fastnade under bakbommen.
Självklart blev det en väldigt obehaglig upplevelse för henne och dessutom var hon ganska öm bakom manken så det innebar två veckors vila. Lite promenader men ingen ridning såklart.


När det var lagom att sätta igång henne igen var det även dags för min planerade operation som innebar fyra veckors sjukskrivning och absolut ingen ridning.
Det känns lite som att så fort jag tänkt att Platinas ridning kommit igång så händer något som innebär ett ofrivilligt avbrott.  Min förhoppning nu inför det nya året är att vi ska bli mer stabila under våren och kunna komma till mer ridning. Att jag ska kunna börja mer seriöst med hennes utbildning.


Hedwigs år har varit väldigt bra för henne på många sätt även om jag knappt tävlat henne alls. Jag hittade också ett sätt att jobba henne till vardags som passade henne mycket bättre. Hon har varit otroligt fin och mjuk och ett rent nöje att rida. Tyvärr  skadade hon sig i mitten på november och har nu vilat i ca sex veckor.
Hon har fått börja med skritturer nu och det kommer jag fortsätta med i flera veckor. Finns ingen anledning att forcera utan förhoppningsvis ska hon bli helt återställd om jag inte har för bråttom. Varför hon blev halt kan jag inte svara på eftersom hon inte ens gick speciellt hårt innan utan i princip bara lättare pass ute i skogen. Hagarna är ju såklart vidrigt leriga som hos de flesta andra och att hon gjort något där är ju inte alls omöjligt.


Igår och idag fick i alla fall båda tjejerna komma ut tillsammans. Jag fick hjälp med uppsutten ridning av Hedwig medan jag promenerade med Platina. Igår var Platina helt till sig och det var uppvisning av allt från bockning, studs, skritt, passageskritt, taktande, kasta sig runt, bli låtsasrädd för lite olika grejer etc. Idag gick vi en annan väg för omväxling och hon skötte sig helt exemplariskt. Lite spänd när fem-sex hästar for i väg i full galopp i en hage vi passerade och när någon bilist hade svårt att visa hänsyn. Annars helt perfekt i uppförande. Jag köpte en bok i höstas om hur man kan använda sig av naturen i ridningen och de rekommenderar att när man börjar rida ut med unghästar kan man växla mellan att gå bredvid och att rida delar av turen. Jag tror inte alls att det är en dum ide när det gäller Platina att jag kanske börjar med att gå med henne i ca 20 minuter och hoppar upp när vi kommit bort till skogen. Då hinner hon komma igång lite i kroppen och dessutom hinner hon spänna av vilket hon alltid brukar göra efter att hon har fått gå ett tag ute i naturen. Sen måste jag börja lastträna henne så jag kan börja utnyttja ridhuskortet som jag köpte för ett par tusenlappar i oktober.
Hedwig var som vanligt helt briljant både idag och igår och min kärlek till den hästen bara svämmar över. Hon är verkligen en på miljonen.

Ett förbannat mysande

Ja, det gäller inte mig. Just nu svämmar facebook över av bilder och uppdateringar på nystädade, julpyntade hem. Folk har fejat sina hem och klätt granen, kokat julgodis, bakat julkakor och handlat julklappar etc.

Så ser inte mitt liv ut.

Eftersom jag opererades för lite drygt två veckor sedan består mitt (vårt) julpynt av några elljusstakar. Jag inser också att det får stanna där. Med tre stycken åtta veckor gamla sibiriska kattungar inser man att julstjärnor, julgrupper, dekorationstomtar, klädd julgran är lika med dödsfällor, för dessa tre vildingar. De skulle utan tvekan knapra i sig julstjärnorna och julgrupperna, en och annan garntomte och sedan garanterat dö ganska omgående. En gran skulle enbart ses som ett klätterträd fullt med himla skojiga leksaker som de skulle putta ner och ha sönder, förmodligen tugga i sig en del samt välta granen och därefter förmodligen dö.

Så jag skippar nog allt det där.

Städning då? Nä..det är inte nystädat här eftersom jag fortfarande inte får dra, bära, lyfta etc tyngre grejer.

Hästarna då. Jo, i stallet har jag en helt frisk och pigg unghäst som håller på att förgås av leda eftersom henne enda aktivering är att få komma ut på någonslags aktivering två gånger i veckan av en snäll människa.

Jag skulle kunna klara av att longera henne utan problem men eftersom hela världen är täckt av is kan jag inte riskera att hon bryter benen av sig på det stenhårda, hala underlaget.

Hedwig som visserligen plockade av sig en sko igår behöver börja skrittas igång. Som en bonus har båda hästarna fått mugg och Hedwigs ena bakben har svullnat upp av den och hon behöver få skritta längre turer för att få bättre cirkulation. Platina verkar peppar, peppar bara krustor på benen som jag förhoppningsvis fått bukt på. Hon är inte alls svullen i något ben heller. 

Hedwig har en historia bakom sig där hon haft hemsk mugg som jag tillslut har fått behandla med penicillin så jag har efter det alltid varit supernoga med att se till att hon aldrig står för länge med leriga ben. Nu har jag inte haft möjlighet att sköta om henne som jag brukar så hon hade fått mugg på alla fyra benen och krustor till och med på framsidan av benen. 

Man blir ju galen. Åkte iallafall och köpte hexocilschampo och har tvättat benen noga varje dag sen i tisdags och låtit det verka i ca tjugo minuter innan jag spolat av benen. Tre ben är ok men det fjärde är fortfarande tjockt. 

Jag får börja rida om två veckor och tänkte då att jag kommer börja skritta ut på Hedwig. Platina behöver jag lastträna så jag kan börja köra henne till Borgs. Där kan jag longera henne samt få ridhjälp av bästa Katarina som red in henne. Platina är en supersnäll unghäst men eftersom hon är unghäst är hon så klart oberäknelig och jag tänkte försöka få tillbaka lite mer kroppskontroll innan jag sätter mig på henne. 

Att jag dråsat av Hedwig några gånger är inget som bekymrat henne speciellt utan hon har antingen ställt sig och betat eller bara stått still. Platina blev lite mer förskräckt när matte plötsligt kastade sig av och ägnade ca tio minuter åt lösgalopp innan hon tyckte det var ok att bli infångad. Just därför känns det bra om jag fått tillbaka lite mer balans och bålstyrka innan jag rider henne. Förhoppningsvis ska jag åtminstone kunna börja ta ut henne på promenader nästa vecka. Det är något hon gillar väldigt mycket och brukar alltid sköta sig exemplariskt.

Jag beställde faktiskt en säkerhetsväst (efter uppmaning av mina elever) som jag tänkte ha när jag rider Platina. Framför allt när jag rider ut. Fick hem den igår och skickade tillbaka den idag. Helt vidrig sak. Obekväm, tung och otymplig. Jag har en racesafeväst som är aningen för liten. Den var ändå som en behaglig tröja i jämförelse med den andra. Ska nog åka och prova en likadan fast en storlek större.

Julklappar då..nej jag har inte köpt en enda julklapp förutom till min man. Jag har ändå extra utgifter på hästarna på ca 6000-7000  (förutom stallhyran) som vanligt så jag bidrar inte med konsumtionshysterin så värst mycket i år när det gäller julhandeln.

Men jag lider inte så jättemycket utan känner mest frustration just nu över att jag är tillfälligt begränsad. Men det är övergående dessutom har det vänt nu och vi går mot ljusare tider. Bara det är så otroligt skönt att veta. Vår, långa uteritter, roliga träningar och förhoppningsvis en och annan tävling gör att livet förhoppningsvis kommer kännas fantastiskt om en inte allt för avlägsen framtid.

Fantastiska unghäst

Det roligaste med unghäst är att se hur de plötsligt tar ett skutt fram i sin utveckling. Nu ska jag verkligen inte påstå att jag tränat mängder med Platina under hösten utan det har varit lite blandat promenader, skogsridning, några ridhusturer samt några ridpass på banan.

Longering har jag undvikit eftersom jag tyckt att hon varit så obalanserad i framför allt galoppen och mest sladdat runt lite halvhysterisk. 

Longerade ju i torsdags efter att hon sprattlat lite väl mycket och tänkte då på hur väldigt mycket mer balanserad hon såg ut. Provade därför att longera idag för att se om det stämde. Hade bara grimma och kedja på samt skydd på benen. Väldigt stor skillnad måste jag säga. Hon hade i princip inga problem alls att balansera sig i galoppen utan det flöt på fint i båda varven. 

Tidigare har hon velat falla inåt i höger varv men det fanns knappt några sådana tendenser nu. Hon var så duktig och gjorde fina trav och galoppövergångar. Blev helt lycklig inombords när jag tittade på den fantastiska hästen som faktiskt bara är min. 

Minns faktiskt att Sigrid Bergåkra sa vid något tillfälle när jag hade Hedwig på Tullgarn som unghäst. " Less is more" Ligger nog mycket i det. :-) Platina har verkligen fått en helt annan balans och styrka i kroppen utan att jag egentligen gjort annat än gett henne tid.  Väldigt glad och pussig när man fick lite tid med matte. Ser fram emot våren väldigt mycket med denna fina prinsessa.

Hedwig verkar också må väldigt bra och hon var helt ren idag när vi sprang med henne. Sval och fin i båda fram. Hon får ändå fortsätta sin vila nu minst två veckor till. Ser hon fortfarande helt fräsch ut så får jag se om jag kan få hjälp att börja skritta igång henne lite lätt. Sen blir det lagom för mig att börja skritta lite uppsuttet om ca fyra veckor förhoppningsvis. :-)

Mobil med värmekamera

Jörgen har en caterpilartelefon med inbyggd värmekamera. Han använder den vanligtvis i jobbet när han tex vill se hur värmeslingor går.

Jag såg ett inlägg där en hovslagare använt telefonen för att visa skillnade i värmen på en häst med tappskor. Tyckte det var intressant att kolla mina hästar. Hedwig är/ var halt på höger fram och därför fotade jag henne och vid första tillfället var höger hov tydligt varmare än vänster. Detta kunde jag också känna när jag la handen på hovarna. I övrigt kändes benen tämligen lika så jag var osäker på om det bara rörde sig om genomblödning eller om något pågår i hoven. Mockade hennes box och fotade en gång till. Nu var båda hovarna lika varma och jag gissar på genomblödning. Ska se om jag kan ta henne något varv på lina imorgon eftermiddag för att se om hon fortfarande markerar. Idag var banan knölig och hård så det kändes inte helt meningsfullt att försöka se något idag.

Eftersom jag själv ska genomgå en operation nästa vecka ( som jag inte har lust med) kommer hon oavsett ställas av i ytterligare en månad. Hon har inga problem med att vila och brukar aldrig bli stökig för det.

Hedwig

Hedwig efter 20-30 minuter


Platina


Platina



Platina

Jag fotade även Platinas rygg för att se om det fanns någon värme i den men det syntes inget. Hon har ju inte heller visat några ömheter när man klämt på henne men tyckte det var intressant att titta med värmekameran också.

Platina kommer jag få hjälp med ridning, promenader och longering under tiden som jag är invalidiserad. Det är väldigt skönt då det känns viktigt att hon ändå hålls igång även om arbetet blir enkelt. Hon behöver bli riden mer så att hon förstår att personen på ryggen inte bara är en tillfällig medpassagerare utan faktiskt någon hon lämpligtvis även ska samarbeta med. Om jag kan hålla igång henne lite lätt under vintern tänker jag att det blir bra att börja lite mer seriöst med utbildning i vår. Hedwig gjorde inte så mycket första året jag hade henne i utbildningsväg utan det var först i maj det året som hon blev fyra som jag började ta regelbundna lektioner på henne. Visserligen är Platina fyra nu men hon är som jag sagt tidigare mest som en treåring ridmässigt.
Det känns inte heller som någon idé att försöka sig på någon avancerad träning nu när vintern står för dörren.
Får bli lite sporadiskt nu så ska vi förhoppningsvis kunna satsa mer seriöst utbildningsmässigt i vår när även jag borde återgått till normal status.

Olika möjligheter, olika val

Hedwig som jag nu ägt i över tolv år har jag flyttat totalt sex gånger. Då har visserligen tre av dessa varit på samma anläggning så jag vet inte riktigt hur man kan räkna det. Orsakerna till att jag har flyttat henne har varit lite olika men det har alltid funnits goda grunder till att göra det. Det har i princip aldrig handlat om att jag har varit missnöjd med själva stallplatsen eller hur Hedwig skötts eftersom hon alltid haft det väldigt bra oavsett var hon stått.

Att som stallägare/stallansvarig ha hand om inackorderingar kan jag tänka mig är många gånger påfrestande speciellt med tanke på att en sak man kan vara säker på så fort man ställer in en häst i ett stall är att de förstör. De sparkar och gnager på inredning. Dessutom tror jag många hästägare kan jämställas med de mest tröttsamma föräldrarna i skolan eller på dagis. Jag förundras emellanåt över hur fantastiskt tillmötesgående många har varit och hur de i princip vänder ut och in på sig själva för att folk ska vara nöjda.

Sen är det ju så att de allra flesta stall har ett visst utbud de kan erbjuda men nästan inget stall kan erbjuda allt. Det blir absurt om man vill att hästen ska vara ute 12 timmar per dygn att stalla upp den där det bara erbjuds rastfållor tex ett par timmar per dygn. Vill man mest rida i ridhus är det kanske inte optimalt att ha hästen där det inte finns något.

Sen är det ju också så att beroende på vad man har för ambition kan uppstallningen förenkla eller försvåra. Vill man träna och tävla blir det klart enklare med ridhus och tränare på samma anläggning. Att vara tvungen att lasta och åka iväg kräver mer tidsplanering och är klart mer omständigt. Jag antar att det kräver lite mer "grit" hos hästägaren/ryttaren än om allt redan finns på plats. 

I samband med att jag planerade/bestämde mig för att köpa Platina fick jag även se över uppstallningen för två hästar. Visserligen blev jag mer eller mindre indirekt uppmanad att sälja/göra mig av med Hedwig och istället satsa fullt ut på Platina för att kunna ha henne på en anläggning med mer faciliteter men det var aldrig aktuellt för mig. Vi har ju häst av lite olika anledningar och jag fattar att om det absolut viktigaste är att hästen egentligen mest är ett medel för att förverkliga sig själv och i första hand ska användas till tävling så gör man sig av med den man anser vara otillräcklig och satsar på den nya förmågan istället. Något som kanske för många ter sig märkligt är att om jag skulle ställas inför valet mellan mina två hästar skulle jag sälja Platina och inte Hedwig. Nu hoppas jag såklart inte att jag ska behöva göra det valet men Hedwig är inte min väg till framgång och självförverkligande utan hon är min vän och något av det käraste jag har. Att rida henne oavsett om det är i skogen eller på dressyrbanan gör mig alltid lycklig och glad. Vi känner varandra så otroligt väl och relationen efter så många år blir väldigt speciell.

Att vi har olika behov och möjligheter när det gäller hur, var eller varför vi väljer typ av stallplats tror jag ingen anser konstigt men det är ju lite lustigt att man blir lite lätt idiotförklarad när man gör som jag. Väljer bort en massa bekvämligheter för möjligheten att kunna ha två hästar. Kanske beror det på att man utgår från sig själv och vilka behov man själv har istället för att inse att vi kanske tänker olika och prioriterar olika. 

Det är inte så att jag saknar ambitioner med någon av hästarna utan jag hoppas att jag ska kunna tävla båda två nästa år. Sen kommer jag inte satsa på att starta Hedwig i några högre klasser utan det räcker bra med msvB. Att utbilda Platina kommer garanterat ta mycket längre tid än om jag hade tillgång till ridhus, speciellt den här årstiden men det får vara så. 

Eventuellt kan det uppfattas som provocerande att göra som jag gjorde. Jag ska tex inte inbilla mig att jag ska kunna köpa en fin unghäst och kunna förvalta den på bästa sätt utan att det kommer kosta mig väldigt mycket pengar. Det gör jag inte heller och därför är ambitionsnivån betydligt lägre och väldigt mycket mer långsiktig än den varit annars. Jag kommer ha ungefär samma upplägg som jag har haft med Hedwig. Hon stod på Tullgarn tills hon var sju år och där var det främst stora hagar, fint stall och fantastiska ridvägar som var fördelen. 

Nu tror jag ändå att det kommer gå ganska bra för Platina och mig. Min tränare är otroligt stöttande och hjälpsam och vi brukar oftast få till någon tid i veckan när jag kan komma med någon av hästarna. Det är bara att jag måste lasta och köra en tur på femton minuter. 

Vänta ut det

Jag antar att det är det enda man kan göra denna årstid.Vänta ut mörkret, vänta ut regnet. För egen del tror jag framför allt mörkret är jobbigast. Främst eftersom jag känner mig så begränsad av det. Denna årstid kan jag verkligen avundas de som inte behöver jobba dagtid utan kan utnyttja de få timmar av dagsljus som erbjuds.

Jag längtar otroligt mycket efter att få rida ut i skogen eller bort till galoppvägen. Har inte varit ute på två veckor och jag kan nästan bli deprimerad av det.

Jag har inte sprungit något med Heddan så vet inte om hon är helt ren ännu. Upplever dock att det finns en aningens värme kvar i kotan. Speciellt om man jämför med det andra frambenet som är iskallt.

Platina verkar hur pigg som helst och visar inga ömheter någonstans efter sitt utbrott i trailern förra veckan. Imorgon ska hon få en ordentligt promenad och förhoppningsvis kan jag få lite hjälp att lastträna i helgen. 

Får se sen om jag inte provar att rida en sväng på henne. Hon tycker att det är urtrist att inte få göra något.

Skrämmer gärna halvt ihjäl matte

Det var iallafall vad Platina gjorde i fredags. Jag hade kört henne till Borgs för lite träning tillsammans med Pia.. Av någon anledning var hon helt i gasen när vi skulle lasta ur. Hon kastade sig bak när vi fällt ner lämmen och tryckte sig ut under bommen. Fastnade halvvägs och kastade sig fram igen så vi hann få bort bommen och hon kom ut. Fyfan säger jag bara. Kommer aldrig mer ha bom där bak. Hon tryckte så hårt att hela bommen är böjd. En helt idiotisk konstruktion som inte har panikutlösning. Fram har bommarna det men inte bak. Hon är var lite öm vid manken men verkar helt obekymrad idag. Jag kommer dock inte lägga någon sadel på henne innan jag är hel hundra på att det inte finns någon ömhet kvar alls.

Jag körde hem henne utan bom och lät henne stå ett tag i släpet när vi kom hem. Var inte riktigt lika hysterisk när vi kom hem och det gick bra att lasta ur. Tänkte lastträna ordentligt några gånger innan jag ger mig ut med henne igen. Samt köra ännu försiktigare än jag brukar.  Jag tycker att jag kör lugnt och är väldigt noga vid inbromsningar och svängar men man vet ju inte om hon tyckt att det varit obehagligt. Hon står väldigt lugnt när man kör men har varit stirrig vid urlastning sista gångerna.

Jag är iallafall otroligt tacksam att hon inte knäckte ryggen när hon försökte trycka sig ut. 

Hedwig som helt förskräckt insåg att hon plötsligt skulle ställa upp som mattes,för tillfället enda ridhäst, verkar ha vrickat till sig i hagen igår och visade en lätt hälta. Visserligen syntes det bara lite, lite idag men hon får såklart också en veckas vila och lite metacam. Sen får vi se hur det verkar. 

Platina fick iallafall en uppskattad promenad idag och hon var precis lika glad och munter som hon brukar vara. När Heddan blivit lite uppspelt när man gått med henne brukar hon visa någonslags travpassage. Platina visade dock upp en annan variant idag som bäst kan beskrivas som skrittpassage när hon blev lite exalterad över något. Jag vet inte..lite spansk skritt fast med höga knälyft istället..