fredag 13 juli 2018

Lite ridning på banan

För omväxlings skull red jag faktiskt Platina på banan idag. Ville passa på när den stora ridbanan var ledig. Jag har knappt ridit henne där och hon tyckte det var oerhört spännande.
Någon lömsk människa hade dragit en vattenslang utmed ena långsidan och det krävdes lite övertalning att kunna skritta utmed hela långsidan ända ner till hörnet. Det finns lite egna åsikter hos den lilla damen och hon tyckte att det var säkrast att sprätta iväg åt andra hållet. Men eftersom jag tyckte att vi skulle rida på fyrkantspåret i båda varven och påpekade att jag var helt ointresserad av trams kom vi till slut överens om att det var lika bra att trava fint och prydligt på tygeln i båda varven. Det gick även bra att rida lite serpentinbågar utan större drama.  Hon älskar beröm och när hon skärpte sig och travade på fint fick hon såklart massor och klappar. Då vet hon knappt till sig hur fint och framåt hon ska trava.." Åh..visst är jag väldans duktig nu!"
Vi tränade även lite på galoppfattningar och hon är inte helt säker på dessa ännu och det blir lite felfattningar emellanåt. Men hon är ju väldigt ambitiös och gör sitt bästa när vi väl kommit fram till att det kanske är lika bra att matte fick bestämma idag också.

Heddan red jag ut som vanligt och förutom klättring och en kort galopp jobbade jag igenom henne ordentligt. När hon är lite stark och har sina egna åsikter om vilken form som gäller fungerar det oftast väldigt bra att sätta sig och jobba lösgörande i skritt. Framförallt öppna brukar få henne att bli mjuk och fin. Hon var rätt sur i början och backade och sprätte runt. Men matte är tyvärr inte så lättskrämd och efter diverse diskussioner var hon verkligen jättefin. Ska jobba henne så här lite oftare.
Hon vilade igår efter att vi hade varit ute och galopperat i mängder dagen innan. Var på ridvägar som vi vanligtvis inte rider på. Det är inte jättelångt från oss men trafikerad väg med många kurvor gjorde att jag valde att köra ner henne i släpet. Tar bara tre minuter. Träffade en kompis där som vi red ut med. Dessa ridvägar är helt fantastiska. Tror nästan vi bara galopperade samt hoppade några små naturhinder. Det var så roligt och mysigt! Tror vi var ute minst en och en halv timme.




Mitt tillfälliga hagdilemna löste sig snabbt och smidigt så nu får de vara ute ett tag till. Känns skönt och de mår ju väldigt bra helt klart av att få vara ute i dessa jättestora hagar. 








Nästa vecka ska jag hämta mitt nya släp. Äntligen!

Beslutsångest och tacksamhetslista

Läste Ponnymammans inlägg om tacksamhetslistan. Jag behövde verkligen göra det. 
Stressar ihjäl mig över vädret och torkan.
Har tyckt det har varit väldigt bra för mina hästar att kunna gå ute på bete i snart 1.5 månad. Men nu är hagen i princip helt nerbetad. 
Det finns fler hagar men de ligger så långt bort att ens inbilla sig att försöka hålla igång två hästar med någon slags tävlingsambition är idiotiskt. Jag hade tänkt det men tror inte jag mäktar med det riktigt. Jag går bara runt och oroar mig hela tiden hur jag ska få dem till stallet med en halvtimmes promenad på bilväg där de många kör helt hänsynslöst och jag är livrädd varje dag att någon av dem ska bli påkörda.
Efter att jag hade läste Ponnymammans blogg tänkte jag att de måste ju inte gå på bete. Jag kan lika gärna låta de komma in igen och vara ute på natten och inne på dagen. Så hade jag Heddan förra året och det fungerade väldigt bra.
En stor anledning till att jag har haft mina ute på bete är att det är ett sätt att spara grovfoder inför vintern. Nu finns det foder hos oss så jag behöver inte oroa mig för den biten men man försöker ju ändå tänka att det är klokt att vara sparsam om det går. Det är flera hästar som inte går på bete så det är inte så att mina blir ensamma i stallet.
I övrigt kan jag ju också skriva en tacksamhetslista:
Tak över huvudet
Vatten i kranen
Mat varje dag
Snäll man 
Snäll familj
Frisk
Friska hästar
Snälla hästar
Bra vänner
Bil
Snart nytt släp
Fast jobb
Lön varje månad

onsdag 27 juni 2018

Sommarledighet

Den känslan är helt obetalbar. Den där första dagen, när allt ligger framför en. Även om jag vet att tiden swishar förbi i raketfart så känns det alltid som om man har en ocean av tid framför sig. Plötsligt finns det tid till alla de där smågrejerna i vardagen. Fika med fina vänner, en liten tur till Ikea där man bara kan strosa runt och handla grejer som man tänkt vore trevligt men som det aldrig riktigt finns tid till, rida på förmiddagen, äta lunch med en kär vän och prata om allt mellan himmel och gjord.

Denna skolavslutning innebar också en del blandade känslor. Till hösten börjar jag en ny tjänst och man vet ju aldrig förrän det är " för sent" om det blev till det bättre. Visserligen tycker jag att det är väldigt utvecklande att byta arbetsplats då och då och en av det bästa grejerna jag har gjort i livet var att börja på Frejaskolan för fem år sedan. Det som varit roligast är att jag, tillsammans med min kollega lyckades vända trenden helt när det gällde tyska. När jag började där för fem år sedan hade bara ett tiotal elever i åk 6 valt det som modernt språk. När jag slutar nu hade över femtio elever i åk 6 valt det som sitt förstahandsval. Totalt kommer 120-130 elever läsa tyska på Freja i höst. Det som gnager i mig är att det verkar otroligt svårt att tillsätta tjänsten med en utbildad och behörig lärare. På något sätt känner man att man sviker både de elever som man har undervisat och de nya elever som valt att läsa tyska.

Jag vet att det inte är mitt ansvar utan det fakto att läraryrket på många plan blivit ohållbart och trots att politiker hela tiden påtalar att de ska satsa på skolan så är det många gånger bara tomt prat och luftslott. Lärarna flyr yrket och våra barn och ungdomar står utan utbildade pedagoger i allt för många fall. Man undrar ju hur det ska bli.

När det gäller Platina denna sommar ligger fokus på att i första hand bygga upp styrka och kondition. Det gör man enligt mig bäst ute i naturen. Därför ser jag till att rida ut med henne så ofta det går. En helt ovärderlig hjälp är dels min kära stallkompis Ylva som jag brukar kunna rida ut med samt min vän Malin som rider Hedwig så fort hon har möjlighet. Platina är verkligen en stjärna när man rider ut men jag upplever att hon fortfarande behöver det där extra stödet från en vuxen häst. För mig är det jätteviktigt att hon ska fungera ute och känna sig trygg överallt. Idag red vi faktiskt först hela den första sträckan där vi travar och galopperar. Visserligen småskyggar hon lite då och då men idag vågade hon fortsätta fram själv trots lite obehagliga stenar, vajande gräs i diket och en slingrande orm över vägen. 




Efter en del övervägande bestämde jag mig också för att byta släp. Jag vet inte hur lång tid det hade tagit att inte få henne att kasta sig ur mitt nuvarande och hur mycket skador jag hade riskerat på henne och på mig. Hon går ju direkt in men slänger sig ur bakåt. Det blir helt ohållbart då jag absolut måste kunna klara att lasta och åka med henne själv. Nu blev det ett Fautras provan premium med sadelkammare samt fyra dubbade vinterdäck på fälg och som har ett oslagbart säkerhetssystem. Då det är två dörrar bak istället för en bakläm behöver jag aldrig riskera att få lämmen över mig tex. Den har också ett aidsystem som är oslagbart när man ska lasta själv. Insteget gör också att hästarna inte alls blir lika sugna på att slänga sig ur bakåt. Jag hoppas att min kommer till Sverige nästa vecka så jag kan hämta den så snart som möjligt!
Jag ska därför sälja min kanonfina Ringo Star -04. Stor som tusan med sadelkammare och stort förvaringsutrymme framför hästarna. Hedwig åker hur bra som helst i den. Öppningsbara fönster fram samt taklucka. Totalvikt 1450kg och besiktigad till juni/juli 2019. Pris 37000:-



För Heddans del väntar träning för Per nästa vecka samt tävling i Mariefred. Hon är lite lagom sommarrund och kanske inte i sitt livs form. Men lite jobb och tävling ska hon allt klara av. 
Testade förresten att lägga på Platina Hedwigs dressyrsadel. Till min förvåning såg den ut att ligga bättre på henne än på Hedwig. Ska sadla ordentligt med schabrak och gjord och longera henne lite med den för att se om det ser ut att funka. Hoppsadeln kan ju båda ha utan problem och det är samma märke. Vore ju en välsignelse att slippa den utgiften.

I övrigt verkar de må hur bra som helst i sin sommarhage. Det är en obetalbar känsla av tillfredsställelse att släppa ut dem igen efter ett ridpass. Se hur de strosar iväg, nappar åt sig lite gräs, rullar sig och bara mår bra. Förrut kändes det otänkbart att de inte skulle stå i sina boxar på natten. Nu är det tvärtom. Känns helt absurt att stänga in dem i en trång box när de kan njuta av friheten i sommarhagen större delen av dygnet. 





söndag 10 juni 2018

Sommartider

 

Det är helt klart vad mina hästar har nu.
Jag lät dem gå några timmar om dagen på gräs i knappt två veckor. Började med en timme och ökade sen på successivt. I onsdags bestämde jag mig för att de kunde få vara kvar där istället för att jag släpar dem fram och tillbaka. Det är också något visst med att se hur bra de mår över att få vara i en riktigt stor hage. De kan äta när de vill, dricka när de vill, ströva tillsammans, klia varandra när de vill. Bara få vara häst.
Jag tänker att de tillbringar så otroligt många timmar instängda i sina boxar resterande tid av året så kan de få den här möjligheten några få månader per år, att få vara ute dygnet runt i stor, härlig hage så måste de få det. 

Ingen av dem kommer ställas av utan Heddan rids som vanligt och Platina rids fyra dagar i veckan. Två på banan och två i skogen. 
Hon utvecklas så fint och har en grym ridbarhet och framåtbjudning. Bara vill hela tiden. Skogsturerna har vi förlängt och de innefattar oftast både trav och galopp på skogsvägar samt ridning i kuperad terräng i skogen. Hon gillar det mycket och är stencool. Passen på banan är fortfarande korta, max 25-30 minuter. 

Inget fel på galoppen..😄😍

Jag behöver inte longera längre innan jag hoppar upp och det är skönt. Ibland tar jag henne något varv på lina om hon verkar lite extra piggelin men det behövs sällan nu. 

Heddan var jag iväg med och red en msvb5 på i onsdags och hon var  fin större delen av programmet. Jag hade bara ridit igenom det i sin helhet en gång vilket så klart var för lite. Eventuellt fick hon lite mjölksyra när vi kom till bytesserien eller så blev hon frustrerad över att det inte kom en travökning som hon var inställd på.







 Jag hade anmält till en msvb5 nu i helgen men ville byta till msvb4 istället. Dock såg jag att det var efter sista anmälningdagen med efteranmälningsavgift. Kändes inte helt motiverat att betala 560:- för en b4 så jag avstod helt. 
Heddan och Platina var väldigt nöjda med en skogstur istället kan jag säga.😊
Jag har anmält till Mariefred och tänkte rida en msvb5 där. Då har vi lite tid att slipa på detaljerna. 

Har dessutom insett att jag måste byta släp. Platina går inte att lasta i det jag har nu. Ska kontakta återförsäljaren för Fautras nästa vecka. Ett provan premium står högst på önskelistan.🙈😊



fredag 25 maj 2018

Ute i natt

Eftersom det tydligen ska vara högsommar nu med stekheta dagar är i princip alla hästar i stallet ute på nätterna istället. Även mina är ute i natt och visst känner jag en liten oro samtidigt som jag vet att de mår tio gånger bättre att få vara ute på natten som är sval och skön och sen gå in imorgon för att slippa stå ute i värmen med alla flugor och bromsar.

Platinas vecka har bestått av löshoppning, ridning på banan och idag blev det en timmes promenad i skogen med klättring. 
Det var första gången vi löshoppade henne och hon var verkligen jätteduktig. Lite undrande över grejen men väldigt lydig och lyhörd. Hon tyckte nog det var lite roligt också. 😊



Jaha..här ska man tydligen springa..


Oh..det ligger grejer på backen!





Får väl ta ett lite större galoppsprång då..😄



Ska jag stå still också?!

Igår red jag henne ungefär en halvtimme på banan. Måste säga att jag är så imponerad av hennes psyke. Samtidigt som jag red hade de löshoppningslektion på banan nedanför oss. Hon reagerade bara vi ett tillfälle på hästen som löshoppades annars hade hon jättefint fokus på mig. Jag har börjat fokusera lite mer på formen nu och vill att hon ska jogga mer avspänt i en rundare form. Efter en stund slappnade hon faktiskt av jättefint och kunde jogga riktigt avspänt. 



Idag blev det skogspromenad med klättring. Vi var ute en timme ungefär. Hon är väldigt snäll att gå med men tycker att det är rätt tråkigt. Mycket roligare när matte sitter på och man kan trava och galoppera!
Mitt veckoupplägg just nu är att rida två pass på banan, en tur i skogen och två promenader med klättring. När hon blir starkare tänkte jag byta promenad mot ytterligare uteritt.
Imorgon ska det iallafall bli skogstur om alla har överlevt natten..

Heddan har bara ridits ut som vanligt men på söndag ska vi åka och träna. 
Hon sköter sig oftast helt perfekt men för att jag inte ska slappna av för mycket bestämde hon sig för att trava ur sin box i ett obevakat ögonblick förra helgen och ner på vägen.😱 Hon hade inga planer på att bli infångad utan travade bortåt i lite långsam balanstrav..🙈 Som tur var kom Pernilla skramlande med en godishink och rymlingen kunde fångas in. 
Men matte var lagom skakig efter det.😳

måndag 14 maj 2018

Vinnandets pris

Denna ville jag dela idag. 

Författaren George Orwell skrev en gång:

"The only way to end a war quickly is to lose it."

Översätter vi det till relationer och kommunikation så blir det så tydligt att om man alltid ska vinna alla diskussioner så kommer det att kosta både tid och energi. Och om du bråkar med en person som heller aldrig ger sig, så kan det bli bådas fall till slut. 

Alla jag känner som alltid ska ha rätt, är ständigt i konflikt med någon. Och det tar liksom aldrig slut. Det kan vara småsaker som dras i långbänk av den enda anledningen att de inte har förmågan att ge sig, eller kunna välja sina strider.

Jag tänker att många av oss kan ha nytta av det som Orwell menade. 

Om du märker att det som det tvistas om inte leder någonstans, så finns det ett snabbt sätt att få slut på det: backa, se ditt eget ansvar, säg förlåt om det är befogat, och sedan kan man gå vidare. Risken finns annars att du vinner striden, men förlorar kriget. Du kanske gick segrande nu, men tappade en vän för livet.

Du behöver inte nödvändigtvis känna att du gör våld på dig själv för att du väljer att avsluta en strid genom att ta ett steg tillbaka. Det är inte svaghet att ge upp om du vet varför du gör det. Snarare tvärtom.

Om du har en konflikt eller liknande framför dig: hur viktigt är det att vinna? Kanske det är värt att backa och säga förlåt för att frigöra tid till något viktigare.
Olof  Röhlander

När jag var yngre var jag klart mer stridslysten än jag är nu och om någon stackare råkade falla i onåd för vad det nu än månde vara, så var det verkligen kört för den kraken och det fanns definitivt ingen väg tillbaka till mitt hjärta.
Nuförtiden bråkar jag sällan med folk men står ibland fast vid att jag kan ha en annan uppfattning eller åsikt om något. Tyvärr innebär det att folk verkligen kan bli jättearga och ibland tom sårade tror jag. 
Det är inte min intention att göra någon ledsen eller arg men att inte hålla med i en fråga kan verkligen göra människor otroligt upprörda.
För mig är det inte så komplicerat. Bara för att jag inte håller med så betyder det inte att jag tycker att den andra har fel. Jag tänker bara att vi ser på det på olika sätt.

Tex finns det såklart folk som verkligen inte alls delar min uppfattning om hur man bygger upp och underhåller en häst. Eventuellt kräks man lite i munnen när man ser ännu en jävla naturskön bild..😂 
Förmodligen kan det tolkas som att jag tycker att alla ska minsann rida i skogen sju dagar i veckan. Det gör jag verkligen inte. Men för Hedwigs del passar det bra plus att jag verkligen gillar att rida ut. Eventuellt beror det på att jag är lite lat och gillar att jag får så mycket gratis ute. Platina tänker jag inte att hon ska ridas ut varje pass nu eftersom hon också måste lära sig vissa grundläggande saker men visst, för att hon ska bli starkare och få bättre kondition så tänker jag såklart ut. Sen tycker jag inte att det är lika njutbart på henne ännu eftersom det fortfarande är ganska mycket "passagerar på ryggen medan jag är ute med min kompis Hedwig".

Förmodligen kommer jag då och då även i fortsättningen ha en avvikande åsikt eller säga emot och folk kommer bli arga på mig för det. Alla får ha sin uppfattning och jag känner inget behov av att få någon att ändra åsikt. Däremot vill jag också ha tillåtelse att ha min personliga åsikt om något. 


onsdag 9 maj 2018

Försöka ha en vettig plan



I helgen sålde jag min Dalavagn som jag haft sedan Hedwig var fyra år. Den försvann på nolltid efter att jag la ut annonsen. Skönt när det går snabbt och smidigt och förhoppningsvis kommer de nya ägarna trivas med den.



En sak som jag tycker är superintressant och vill lära mig så mycket som möjligt om är hur man bygger upp en häst så den blir hållbar. 
Det är lite klurigt att ha en bra balans mellan att stärka samtidigt som man inte vill överanstränga. Pratade även med min tränare om ett bra upplägg för Platina och hon rekommenderade att klättra utan ryttare på ryggen samt börja galoppera på uteritterna för att förbättra konditionen. Passen på ridbanan måste jag än så länge hålla väldigt korta, max femton minuter. Hon har så extremt lätt för att samla sig men har egentligen inte styrkan till det ännu. 
I söndags när jag red på banan blev hon jättetrött i bakknäna efter bara en liten stund. Tror det är viktigt att ta det jättelugnt med en häst som har så lätt för sig. Hon har ju en fantastisk inställning och vill hur mycket som helst så det skulle vara plättlätt att rida sönder henne.






Igår var vi tre stycken som red ut. Ylva red Hedwig och hennes gulliga dotter deras ponny och jag på Platina. Vi var ute ca en timme och platina skötte sig hur bra som helst. Så länge hon inte är trött känns hon nästan vuxen, eller iallafall ganska stabil. Men när hon börjar bli trött blir det lite sladdrigt och skuttigt.😊
Idag gick vi en härlig promenad där vi klättrade uppför en rejäl backe. Platina passade även på att trampa på min högra fot vilket balanserade upp det hela bra då hon trampade på min vänstra för några dagar sedan..🙄 Min lilltå känns ganska mosad.

Hedwig fick ett riktigt bra pass ute idag och hon kändes jättefin. För att få henne lite mjukare och lite mer över bakbenen lägger jag in några pass i veckan där jag rider mycket tempoväxlingar. I galoppen får hon gå ordentligt samlad några språng sen rider jag framåt en bit och sen tillbaka. Byter galopp och sen samma sak. Jobbar galoppen så hela galoppsträckan. 

Igår tog jag hjälp av dessa när jag skulle hoppa upp på Platina. Hon blev lite väl uppspelt hemmavid av olika anledningar så jag gick med henne till granngården och satte upp där istället. 
Naturlig cavaletti 😊 Vi rider alltid över dessa och även Platina kliver över dem utan att blinka.

För att få lite mer elasticitet i traven på Hedwig utnyttjar jag att hon har så lätt för att trampa. Låter henne trampa några steg och rider sen fram i större steg och sen tillbaka till kortare steg ända ner till skritt. Inte så att hon måste trampa på stället utan hon får röra sig lite framåt för att inte tappa framåtbjudningen. I skogen finns inga speglar men vi hade en fin skugga där jag kunde se att hon lyfte fint och taktmässigt.💕

I nedförsbackar rider jag henne i samlad skritt. Gör halt och ryggar några steg. Tycker det hjälper till bra att få henne att trampa in mer under sig och få bort henne från handen.
Hela ridturen innefattar såklart inte samlande jobb utan flera sträckor innebär skritt i friare form och vi njuter av underbar natur och strålande väder.
Dessutom rids hon inte så här varje dag. Igår tex var det enbart skritt i skogen i friare form.

Båda hästarna känns fina och fräscha iallafall. På fredag och lördag ska Hedwig och jag träna för Per. Det ska bli superkul och jag ser fram emot det mycket!😃