Veckans ridning och lite träningsupplägg

Veckans ridning har mest gått i dressyrens tecken. Vi har en tävling kvar denna säsong och satsar på att ha henne så mjuk och spänstig som möjligt då. Jag brukar ofta analysera hur ridupplägget har fungerat och vad jag har fått för respons/resultat utifrån det. Ett upplägg kan ju tex fungera bra under en period men efter ett tag behöver jag göra ett nytt.

Under senaste veckorna har hon iaf blivit väldigt mycket mjukare och jag funderar lite på om även tillskottet av seloE kan ha bidragit till det. Ett tag var hon väldigt stel när jag började passet och jag fick ägna en stund åt att bara jogga henne i trav och sen galopp innan det kändes som hon kom igång mer i kroppen. Detta försvann faktiskt nästa helt i samband med att jag började ge henne ett extra tillskott av seloE så jag misstänker att hon har haft lite brist på detta. Visserligen börjar jag fortfarande varje pass med lite "shit trot" och har även liten joggingtänk i första galoppen. Där rider jag både rättvänd och förvänd. Den förvända tycker jag är väldigt lösgörande och hon brukar komma loss fint av den. När jag har värmt upp henne lagom skrittar vi en stund och sen börjar jag galopparbetet. Först är det fokus på övergångar och fattningar och efter det tempoväxlingar och sist byten och seriebyten. Seriebyten börjar hon bli väldigt duktig på och det har gått snabbt framåt med dem senaste veckorna. Vansinnigt roligt att rida när man kommer in i rätt rytm och det bara flyter på!
Men något som jag måste ta tag i igen är galoppslutorna. Hon är lite rolig på det viset. Har vi inte tränat något på ett tag så är oftast hennes första reaktion att det där är något som hon ALDRIG har hört talas om tidigare. Det upptäckte jag igår när vi skulle prova att rida galoppslutorna i msvB5 och Hedwigs reaktion var att mycket belåtet fortsätta galoppera rakt fram på medellinjen...

Min tränare underade om stackars Hedwig eventuellt var trött eller vad som egentligen hände. -Nejdå..bara det att vi inte har ridit galoppslutor på ett tag och jag har inte lämnat in någon uppdaterad ansökan om att börja rida dessa igen..

Sånt slarvar man inte med hursom helst och jag insåg snabbt igår att vi måste börja rida galoppslutor flera gånger i veckan nu fram tills tävlingen.

Traven just nu känns som hennes paradgren och i synnerhet öppnorna utmed långsidorna är riktigt fina. De har fått en helt annan höjd och lätthet och det känns mest som att hon bara dansar fram. Igår red vi travskolorna ur både msvA och PSG och hon gjorde båda väldigt bra.

Det blir sällan så väldigt långa pass eftersom jag hör till kategorin som inte är helt övertygad av nyttan att sitta och nöta samma sak om och om igen. Visst gör jag flera galoppfattningar efter varandra om jag tränar på det men har jag fått tre-fyra riktigt bra så slutar jag med den övningen och byter varv eller skrittar lite och går över till en annan övning. Möjligen bidrar detta till att vår utveckling går långsamt men o andra sidan kan jag vara ganska säker på att jag aldrig sitter och rider på en alltför trött häst som börjar belasta sina leder eftersom den inte längre orkar bära upp sig.

Hedwig är ju inte en slit och slängvara för mig som jag utan problem skulle byta bort om den gick sönder. Och även om jag har tävlingsambitioner och faktiskt ganska höga mål så är hennes välbefinnande och hälsa viktigare för mig. Först och främst är hon min vän och betyder väldigt mycket för mig och får jag välja har jag henne hellre tills hon är 25 än en kortare sejour och ett skåp fullt med tygrosetter.

Ett pass i veckan försöker vi få in lite hoppträning och här är hennes paradgren studs. Hon är verkligen en fena på det och verkar tycka att det är det roligaste som finns. . 

 Jag behöver ofta bara se till att hon har bra galopp in sen är det bara att följa med i sprången. 

Idag tänkte vi ta en tur ut i den fantastiska höstsolen och samtidigt rida förbi Maggan på Ekdal och säga hej om hon är hemma. 

Efter det är det bara att inse att det är dags att plocka fram klippmaskinen igen och ansa raggsockslooken samt eventuellt korta ner hennes långa, tjocka man.

Hennes man är något som folk ofta kommenterar eftersom de flesta inte kan begripa hur en dressyrhäst kan tillåtas gå med såpass lång och tjock man. Enda anledningen är faktiskt att jag syr så grymt snygga tävlingsknoppar när manen är sådär lång och tjock.

Nytt träns

Jag rider oftast Hedwig på remontträns eftersom hon trivs bäst på det. Dock är jag ganska missnöjd med läderkvaliten på det jag har. Stelt och plastigt trots att jag ofta  smörjt in det. Har nu hittat ett riktigt snyggt, rundsytt Gold medalträns som jag tänker köpa. Gold medaltränsen görs på samma fabrik som Otto Schumacher och har riktigt fin läderkvalitet men kostar en bråkdel. (Man undrar om de använder samma läder men os-märket gör det mycket dyrare..)

Snyggt eller hur! Har ett svängt OS-pannand med svarowskikristaller som jag sätter på i stället så kommer det bli så fint!

Lite hederlig dressyrträning

Just nu jobbar vi på att fatta galopp sluten. Hedwig är inte glad över sådant trams utan tycker att galoppfattning alltid måste innehålla en rejäl portion skjutkraft och enbart en mindre dos bärkraft. När jag nu inte släpper iväg henne i fattningen utan kräver att hon ska vinkla bakbenen ordentligt och sätta sig mer i fattningen surar hon emellanåt en hel långsida och låtsas helt oförstående till vad jag vill innan hon ger med sig och tar hjälpen.

Denna vecka har vi fått se en hel del sura miner när vi tränat men idag var hon faktiskt riktigt duktig och motståndet betydligt mindre. Hon gjorde flera fina fattningar och förvånansvärt nog så verkar det inte heller vara så jättesvårt som hon gärna har velat påskina tidigare i veckan.

Igår jobbade vi mycket med seriebyten och det känns verkligen lite halvhysteriskt i emellanåt samt att hon blir till en slingrande ål när det blir för jobbigt. Den elaka tränaren krävde både byten i vart tredje och vartannat. Resultatet blev lite blandat kan jag säga. Idag fungerade dock serierna mycket bättre. Hon var mer avspänd och jag kunde rida galoppen på ett helt annat sätt innan varje byte.

Jag red passet idag ute i den underbara höstsolen och hon kunde koncentrera sig jättefint men valde sen att skritta av i ridhuset. Anledningen är att det pågår orienteringsskytte på gärdet bredvid och så fort jag släppte tyglarna åkte teleskophalsen fram o Hedwig såg det som sin plikt att spänna upp sig och glo på inkräktarna som invaderat hennes domäner. Kändes inte som bästa formen att skritta av i..:-))

Terrängträning på Runsten

Idag roade vi oss åter med att galoppera runt på Runstens terrängbana och hoppa över diverse hinder. Heddan tyckte det var härligt med lite friare form och att få galoppera på lite mer framåt. Hon är cool och tämligen okomplicerad. Klok ooch ser sig ordentligt för. Tränaren, som förutom ganska bestämt hävdade att nu fick jag faktiskt lov att ta o korta lädrena, tycker att vi ska hoppa lite högre eftersom hon skärper till sig lite mer då och att jag ska lita mer på min häst. Om jag bara ger henne ett bra stöd så sköter hon hoppningen utan problem.

Film Runsten

Nu blir det inga fler träningar i år men vi får väl se hur det blir nästa år.

Annars har jag faktiskt, för ovanlighetens skull ridit tre dressyrpass på raken den här veckan och det gav jättebra utdelning igår då hon gick riktigt bra. Mjuk och avspänd och fin i formen. Red riktigt bra skolor och seriebytena kändes mer avspända, även om det blev någon räknemiss. Jag måste nog skärpa till mig och börja rida lite fler dressyrpass i veckan om det ska bli någon ordning på torpet.

Den här veckan är planen:
Måndag: Jogging
Tisdag: Tömkörning
Onsdag: Hoppning
Torsdag:  Dressyrträning
Fredag: Dressyr
Lördag: Dressyr
Söndag: Skogen
Måndag: Förmodligen skritten och i övrigt vila

Förra gången vi var iväg hade hon träningsvärk i några dagar och då är det svårt att göra något vettigt förutom att försöka rida så lösgörande som möjligt. Tanken är att joggingen imorgon och tömkörningen på tisdag förhoppningsvis ska hjälpa mot detta.

I övrigt har jag beslutat mig för att åter igen låta henne gå i stora fälttävlanshagen. Hon verkade mycket belåten över att få återförenas med väninnan Unita samt få gå tillsammans med lilla minishettisen Trollet som hon länge suktat efter på avstånd.

Tävlat idag

Väldigt nöjd med duktig Hedda som fick ihop 64.56% idag i en msvB4.
Vi har ju som jag nämnt tidigare inte fått till skolorna på tävling, framför allt inte öppnorna. Vänsteröppnan har jag även haft svårt att få till hemma. Efter träningen med Liane som gav goda råd har jag ändrat lite hur jag rider den o ser man på..idag belönades den med en 7:a på tävlingen! Dessutom fick vi en 8:a på andra mellantraven och det är första gången. Det som krånglade lite var som vanligt skrittpiruetterna och ryggningen. Dessa är svåra att träna eftersom hon alltid gör dem nästintill perfekt hemma och på framridningen men inte fasen på tävling..Svårt att veta hur jag ska knäcka den nöten...

Alltid lika mysigt att får sällskap av Mona som dessutom var snäll och filmade. Dock var hennes hundar lite vilda så det blev lite ridhusväggar/tak och golv också..:-))

Film

Wallstanäs

Dressyrhästen blir terränghäst en stund

Igår stod det terrängträning på Årsta Runsten på schemat. Vi har inte varit iväg på ett tag och innan träningen ångrade jag mig nästan, övertygad om att vi förmodligen gick en mer eller mindre säker död till mötes.

Inte nog med att jag led av lätt ångest, jag blev dessutom försenad när jag slogs med osamarbetsvilliga broddar. Noterat är att det snarast ska inhandlas ordentliga broddningsverktyg så man slipper stå med sönderskrapade knogar. Svettig, lite småförbannad och lätt illamående lastade jag Heddan och vi begav oss till Runsten som ligger en knapp timmes bilfärd från stallet. Vi skulle börja träningen kl fyra och när jag satte mig i bilen visade den på fyra minuter över tre. Men bara att andas djupt och köra lugnt och fint. Med mattes prinsessa i släpet tar man inga onödiga risker.

Väl framme vid Runsten visade det sig att det pågick filminspelning inne i ridhuset. Uppenbarligen någonslags actionfilm med tanke på att de verkade skjutas hej vilt där inne med skarpladdade vapen. Tur att Heddan är tämligen skottfast..

När vi kom ut på terrängbanan blev hon först lite spänd, Det har ju faktiskt gått ett år sedan vi var där sist. Men efter bara några minuter släppte spänningen och jag upplevde mer att hon kändes väldigt förväntansfull.

Och vad kan jag säga mer än jag älskar min underbara häst. Hon skötte sig så otroligt bra och hoppade så fint och med stor entusiasm. All min egen ångest/irritation/stress bara försvann och vi hade båda så otroligt roligt tillsammans.
Eftersom hon inte är direkt rutinerad i terrängen så vill hon först gärna titta på de hinder vi ska hoppa. Om jag inte visar henne så blir det ett stopp först men sen hoppar hon utan att blinka. Bästa resultat får vi om jag först skrittar fram och låter henne titta på hindret och sen hoppar det. Eventuellt beror det på att hon är dressyravlad men hon blir verkligen överraskad om jag bara galopperar fram mot ett för henne okänt hinder.
-VA?!
-Det är ett hinder..du ska hoppa.
-Jaha!

Igår provade vi både hinder vi hoppat förrut men även helt nya.
Det blev bank, häck, picknickbord, coffin, dike,vatten, smalhinder och upp och ner hopp (vad det nu kallas)
Banken hoppade hon helt lysande och utan minsta tvekan. Sen skulle vi galoppera upp för en kulle, hoppa en häck och galoppera nerför. Även detta gjorde hon skitbra. Coffin hoppade hon utan att blinka men däremot blev det tvärnit när vi skulle hoppa ett dike. (Vi hade inte tittat på det först..) Inga problem sen när hon försäkrat sig om att det inte låg några krokodiler på lur.
Vattnet ville hon först trava igenom men efter första försöket galopperade hon i full fart utan tvekan och hoppade picknickbordet som följde jättebra. Tränaren tyckte att hon var så cool att vi kunde prova smalhindret.Vi tittade på det, hoppade över infångaren först men rakt över på andra försöket och galopp ner i vattnet efter.
Tränaren blev också extra nöjd med att  dressyrgaloppen försvann efter en stund och Hedwig galopperade på i riktigt fräsig stil. :-)

Efter träningen var både Hedwig och jag sådär härligt bubbligt glada och vi ser fram emot nästa träning om två veckor.

Supernöjd med träningen idag.

Heddan kändes väldigt mjuk och samarbetsvillig till största delen av passet idag. Enda hon hade invändningar mot var att trampa. Idag var tydligen ingen dag för sådant och de få steg hon visade var ganska matta och utan energi. Så kan det vara ibland och om det beror på fällning eller blistringen av bakknäna ska jag låta vara osagt. Heddan meddelade iallafall ganska kraftfullt att nej, idag vill jag inte trampa!

Liane, som inte sett oss på ganska länge tyckte annars att vi hade utvecklats  fint och det blev jag väldigt glad över såklart och även min ordinarie tränare tror jag. Det är ju faktiskt hon som hjälper oss större delen av tiden.

Det som måste förbättras, förutom den eviga eftergiften, är skolorna. Bla envisas jag med att tvära alldeles för mycket i vänsteröppnan vilket gör det nästan omöjligt för stackars Heddan att ens trava...Men jag fick väldigt bra råd hur jag ska lösa problemet och få vänsteröppnan lika fin som höger.
Sen tyckte hon att jag hade en tendens att bara kasta in Heddan i ett nytt moment utan att faktiskt förbereda henne ordentligt så det blir till att skärpa sig med sådana detaljer.

Beröm fick vi över bytena som är riktigt fina och har potential att få hög kvalitet.

Film på nästan hela träningen (Lång, drygt 18 minuter)

Både bra och dåliga moment i träningen är alltså med på filmen. :-)