Två steg fram

Känner att jag måste hänge mig åt ett lättare skrytinlägg. Det är inte så att Spjärn-Heddan har sagt upp sig helt o hållet men hon verkar mer eller mindre lysa helt med sin frånvaro i både skritten och traven. Känns som att jag fått en helt annan häst i dessa gångarter. Så mjuk och spänstig att jag har svårt att fatta hur det är möjligt.
Förhoppningsvis ska även galoppen komma ikapp men här har vi fortfarande massor kvar att jobba med. I synnerhet när det handlar om vilket tempo som gäller..Halvhalter tills jag blir blå i synen och förhoppningsvis så går iallafall vart tredje igenom..
Förändringen har kommit under de sista två månader och jag är helt säker på att det är kombinationen av skrittjobbet och biolighten som har gjort det.

På lördag är det tänkt att jag ska rida årets sista tävling. Domaren är av den strängare sorten och jag verkar få en ganska tidig start. Känner mig kanske inte så jättehågad men som Maggan sa, ta det som en programridning. Jag får göra det och satsa på att göra ett så bra travprogram som möjligt och sen förhoppningsvis inte skena genom galopprogramet.. :-))

Jag planerar att ta vintern på mig att få galoppen lika fin som traven och förhoppningsvis ska jag kunna äntra tävlingsbanorna iförd min snygga frack till våren.

Men tanke på att det är Halloween och  med förra helgens fladdrande plastband i  färskt minne har jag förbjudit Hedwig att gå på denna film.

Tror inte det skulle vara bra för vare sig hennes eller mina nerver..