Unghästridning

Jag undrar hur länge man känner ett lätt illamående innan man svingar sig upp på unghästen och när man är klar skänker en tacksamhetstanke att man överlevde även denna gång. Platina är verkligen ingen dum unghäst, snarare tvärtom. Dessutom tycker hon att det är himla skoj att bli riden. Däremot tycker hon att skritt är en helt meningslös gångart. Nu är det tyvärr så att när vi rider ut ingår faktiskt en längre skrittsträcka innan vi kan börja trava och galoppera. Det innebär att vi skrittar en bit, ruskar på huvudet, sprätter iväg några steg, kör upp huvudet under Hedwigs ländtäcke och försöker kasta upp det, kommer lite efter, måste skynda sig ikapp och lägga upp hela huvudet på Hedwigs rygg..etc.  Hittills har hon aldrig gjort mer än så men unghästar är ju oberäkneliga och rätt som det är kanske man får sig en åktur som man inte riktigt räknat med. Hedwig borde iallafall helt klart få medalj för störst tålamod i hela världen som härdar ut fuxens dunsande in i rumpan och under kjolen med ett stoiskt lugn. Platina uppför sig nästan som en fölunge och kanske därför Hedwig är så snäll.

Men när vi sen kan börja trava och galoppera är hon superduktig. Det blev en ganska lång galoppsträcka idag och hon fattade faktiskt vänster galopp från start och höll den hela vägen, ca 1-1,5 km. När vi varit i ridhus har höger varit den lättaste och den hon föredragit. Men eftersom hon hamnade i vänster nu och den är lite svagare fick hon fortsätta i den hela vägen. 

Jag vet att det finns olika system när det gäller inridning och utbildning av unghästar. Själv kan jag egentligen för lite för att uttala mig om vilket system som är bäst men med Platina har vi valt att inte hålla på med inspänningstyglar i någon större utsträckning eller rida henne med några hjälptyglar. Vi vill att hon först och främst ska få bra, egen bjudning och självmant börja söka stöd på bettet. Idag hade hon väldigt bra driv i steget och det är häftigt att se hur hon efter en stund faktiskt börjar söka stöd i handen och fler och fler steg blir i en fin unghästform. Jag håller inte på och meckar så mycket med handen utan erbjuder bara stöd när hon självmant söker efter det. I galoppen håller jag lite i fegsnöret för att försäkra mig om att jag inte sitter ich håller balansen i tyglarna utan att jag tänker på det. Tror det lätt blir så när man står i lätt sits. 

Idag övade vi även lite skritt och travövergångar. Hon svarade väldigt bra på skänkeln efter några gånger och började trava direkt när jag la till benen. 

Imorgon får hon vara och jag rider bara Hedwig. På tisdag blir det lite ridning på banan igen och Heddan får nog ledigt. Hon är ju helt obekymrad över vilodagar och de påverkar henne inget alls i ridningen. :-)