Då och då ser man hur folk lägger ut bilder på välartade dressyrhästar som jobbar så fint och trevligt ute på någon grön äng. Eller varför inte cantrar lite avspänt och trevligt i fin form.
Eftersom också vi har tillgång till ett stort vackert gärde att rida på samt att jag inbillar mig att jag äger en dressyrhäst bestämde jag mig för att Hedwig kunde få jobba lite lösgörande nere på fältet idag.
För mig ligger dock sanningen närmare att jag äger en halvgalen märr som oftast verkar lite smått kränkt när man begär lite eftergift och inte på något sätt är införstådd med att man ska gå på tygeln när man har gräs under fötterna,. Då är det enbart fri fart och form som gäller.
Att försöka cantra i någon slags avspänd, rund form är slöseri på ett fint galopp/skengärde där man hellre försöker göra sig så platt mot backen som det är möjligt (förmodligen för att minska luftmotståndet) och låter benen gå som trumpinnar.
Eftersom vi båda är hyfsat envisa lyckades jag till slut övertyga henne om att hon åtminstone kunde gå något så när anständigt i skritt och trav. Galoppen däremot var klart mer tveksam eftersom hon bara inte kunde hejda sig utan var tvungen att susa på snabbare och snabbare hela tiden. För att liva upp det hela ännu lite mer kan man även låtsas att det lurar diverse faror bakom stenar och bakom träd uppe i skogsbrynet..
Imorgon blir det nog tyvärr, till Heddans förtret, åter igen dressyrbanan för ett mer disciplinerat pass.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar