På söndag tänkte jag bege mig till årets näst sista tävling. Vi ska till Enköping som jag personligen tycker har en himla bra tävlingsanläggning. Två ridhus som ligger i anslutning till varandra så himla smidigt med framridning i det ena o tävlingsbana i det andra.
Hedwig har varit väldigt pigg och lite smått hysterisk sista dagarna denna vecka. Det gör att hon har en helt underbar energi när man rider men samtidigt kan det kännas som att det blir lite för mycket av det goda och hon fräser på lite väl häftigt.
Men vi får fokusera på halvhalter i vartannat steg i princip genom hela programmet så kan det nog funka ok. :-) Hon är jättefin nu tycker jag men tävling är alltid tävling.
Dessutom funderar jag på om jag eventuellt lider av lätt sinnesförvirring som utsätter mig för detta och om det verkligen är värt en eventuell kulört prisrosett..
På söndag har jag startnummer två i en klass som börjar kl 9:00. Det innebär att jag måste åka senast kl halv 7 från Gnesta. Det tar mig dessutom en halvtimme att ta mig till stallet hemifrån. Så helt ensam ska jag alltså meka ihop allt där på morgonen, köra 8 mil för att rida för c 7 minuter för en domare som med största sannolikhet kommer skriva. " Trevlig häst med god energi. Behöver lätta upp lite mer fram" . Detta väljer jag alltså framför en skön sovmorgon hemma o en härlig promenad med hundarna ner till sjön tillsammans med min man..
(Min snälla vän Mona som brukar följa med kunde inte följa med denna gång eftersom hon ska åka utomlands.)
Antar att den där eventuella,färgglada prosrosetten uppenbarligen kan få en människa som de flesta anser vara hyfsat vettig göra de mest obegripliga saker..
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar