Liten utvärdering av magnetpaddarna

Köpte dessa paddar, fast med tjugofem rutor och magneter, förra veckan. Heddan  har stått med dem varje natt nu i en vecka. Innan hade jag lindat henne med back on trackpaddar i lite drygt en vecka. Det hände inget speciellt med back on trackpaddarna utan hon fortsatte att vara rejält ifylld i benet på morgonen. Nu efter en vecka med magnetpaddarna är det jättestor skillnad och det finns bara kvar en liten ifyllnad precis där hon förmodligen slagit i.

Nu vet man ju inte om det är "tiden" som gett det goda resultatet i och för sig plus att hon rids mer och mer normalt nu. Rörelse gör absolut att svullnaden försvinner nästan helt. Tycker ändå att det är väldigt positivt att hon inte blir så ifylld över natten längre och jag tror att magnetpaddarna har hjälpt mycket med tanke på hur snabbt det vände när jag började använda dem.

Hon känns väldigt pigg och fräsch i ridningen om än lite stark. Idag red vi lite travbommar med galoppfattning efter på en volt samt två långsidor skänkelvikning i galopp åt båda hållen. Tycker hon var riktigt duktig och var fin speciellt över bommarna.
Imorgon ser vi fram emot en lång skogstur efter några dagar i ridhus.

Tävlingssäsongen börjar närma sig så sakteligen. Jag har inte haft något direkt tävlingssug men kanske att jag börjar längta lite nu. Får se var det kan tänkas dyka upp någon lämplig.

Annars är det bara två veckor kvar nu till första träningen med Per denna säsong och det längtar vi såklart mycket till! Blir första Tårtkalaset för 2017 och egentligen borde vi ha semmelkalas den gången. Helst en prinsessemla till mig!

Nästan vårkänsla

Hedwig har haft en vila på drygt en månad efter att hon skadade sig i skrittmaskinen. Visserligen en ganska aktiv vila då jag har rört på henne i princip varje dag. Antingen genom promenader eller skritturer i skogen.

Hon blir fortfarande ganska ifylld i benet över natten när hon står still i boxen men det mesta försvinner när hon rör sig. Både veterinär och equiterapeut har sagt att jag ska sätta igång henne nu mer successivt eftersom hon aldrig visat någon hälta. Jag har ridit varje dag nu sen i tisdags och både travat och galopperat. Visserligen bara korta sekvenser och det mesta arbetet gör jag fortfarande i skritt. Hon känns i princip som vanligt men klart fräschare och piggare än innan vilan så den har nog varit välbehövlig. Annars behandlar jag benet varje dag med biolight samt att jag köpte magnetpaddar från magnet-health som jag lindar med varje natt. 

Hon har även kunnat vara ute i stora hagen hela dagarna då det är tjäle i backen. Det är en stor lättnad då jag vet att hon mår bäst när hon får vara ute mycket. Totalt är hon nog ute 10-11 timmar nu. 

Idag tog vi en tur i lite härlig vintersol och med tanke på plusgrader gav det nästan lite vårkänslor. Heddan är som vanligt lika nöjd över att få komma ut i skogen. Jag var lite tveksam över hur underlaget skulle vara så jag gick först turen med mina hundar och såg att det faktiskt var barmark på flera ställen. Lite blött och geggigt på sina ställen men det gick bra att gå lite vid sidan om. En gran hade blåst ner över stigen på ett ställe och jag blev lite brydd över hur jag skulle komma förbi. Heddan är ju obekymrad och jag provade att låta henne kliva över där det inte var riktigt lika mycket grenar. Inga problem och hon klev över utan att vifta på ett öra.

Funderar lite på att justera hennes foderstat och ta bort kraftfodret. Eller inte köpa nytt när pavon är slut. Just nu får hon hö, lusern, mineraler, pavo goldE och lite havre. Tänkte prova att bara låta henne äta hö, lusern och mineraler. Finns ju studier som visar att de mår bättre på enbart grovfoder om den innehåller alla näringsämnen de behöver. 

Sagovärld

Att få uppleva magiska vinterdagar från hästryggen som jag har gjort den senaste veckan är ett privilegium. Min fantastiska,vänliga lilla häst tar mig vart jag vill utan tvekan. Många klagar på snö och kyla. Jag älskar dessa gnistrande vita dagar när frosten nyper i kinderna och man kan fylla lungorna med kall, frisk luft. 

Bilderna får tala för sig själv hur jag fått se vår underbara natur de senaste dagarna. :-)

Winter is coming

Dags att sätta igång Heddan igen. Visserligen har jag rört på henne varje dag genom promenader på galoppbanan och på slutet även skogspromenader men efter check hos veterinären igår var det dags att börja skritta igång henne.

För två veckor sedan såg hon ut så här i höger fram när jag kom ut till stallet och jag tänkte bara att jaha då är hon garanterat halt nu också. Som tur var fick jag tag på min veterinär som kom bara efter en halvtimme. Hon visade ingen hälta vare sig vid longering eller när hon sprang på hårt underlag. Det verkade som hon hade halkat eller snubblat i skrittmaskinen och fått en smäll på tåsträckaren då hon verkade ömma en aning när veterinären klämde på den. Det blev tio dagar med metacam, liten hage och skritt för hand tjugo-trettio minuter.  

Efter tio dagar med metacam var nästan hela svullnaden borta. Åkte och kollade henne igår och hon visade ingenting på vare sig böjprov eller longering. 

På morgonen efter många timmar i box är det fortfarande lite ifyllt men det går ner när hon rör sig. Jag tänker att jag skrittar henne bara tills den lilla ifyllnaden är helt borta. Veterinären tyckte att det var viktigt att hon fick röra på sig ordentligt varje dag. Rid gärna ut en timme så att cirkulationen kommer igång ordentligt. Nu verkar vintern ha kommit med snö och kyla och det gör att hon kan få gå ut heldag i en större hage vilket såklart är mer gynnsamt för skadan att läka ännu bättre. Då kan hon röra på sig fler timmar och det blir inte lika mycket stillastående. 

Det var någon som tyckte att hon skadat sig ofta och jag funderade lite på det. Eftersom jag haft henne sen hon var tre så vet jag ju exakt hur mycket skadad hon har varit och kan konstatera att fram tills hon var tolv år var hon i princip aldrig halt eller skadad förutom något enstaka undantag. Efter det har hon haft lite småskador som sårskada,lädersulsinflammation, sträckning eller spark efter full galopp i nedförsbacke med slidestopp i lera samt vrickat sig i samma hage, vridit av sig sko i hagen och därmed även vridit till knäet. Kanske blir de känsligare när de blir äldre men intressant är att de flesta skador har kommit i samband med att jag flyttat henne. Alltså bytt stall. Om det finns något samband ska jag låta vara osagt men ibland undrar man. 

Nu tänkte jag iallafall ta det lugnt med igångsättningen och vi börjar i skritt.

En sak som jag tänkte fortsätta med iallafall är en till två promenader i veckan för hand i skogen. Innan det blev allt för mörkt gjorde jag det under hösten och hon kändes alltid väldigt fin i ridningen dagen efter en promenad. Tror det är underskattat att låta hästen få promenader för hand i skogen även om den inte är skadad. Dessutom är det bra för mig också med en ordentlig promenad.:-)

Duktig fotograf

Vi har haft ute en superduktig tjej som fotograferade våra hästar. Emilia Svedlind heter hon och jag kan verkligen rekommendera henne.

De flesta bilder jag tar blir med telefonen och där är såklart kvalitén inte alltid den bästa. Men som de flesta andra hästmänniskor älskar jag min häst och vill såklart ha många fina bilder på henne.