Dagens övning

Detta läsåret har jag kunnat lägga min arbetstid så att jag börjar senare på tisdagar. Helt otroligt skönt att kunna åka till stallet på morgonen innan jobbet.

Idag fokuserade vi på att kunna göra omställningar utan att bända upp ansiktet och ifrågasätta om jag hade svårt att bestämma mig åt vilket håll hon skulle ha ansiktet. Man gör inte saker i en hast med Heddan utan hon vill gärna se tre till fyra ansökningar först innan hon kan tänka sig att överväga någon form av förändring. Även om målet är att jag ska kunna göra omställningar utan problem i alla gångarter så har jag verkligen fått tagit det successivt. Första gången jag tränade för Paulinda någon gång i våras sa hon att jag skulle växla mellan höger och vänsterställning i alla gångarterna. Gick väl ok i skritten och traven men i galoppen bytte hon varje gång jag gjorde en omställning..

Under hela våren och sommaren har jag jobbat med detta och det är inte alls lika chockartat för henne  längre även om det självklart går bättre och lättare vissa dagar än andra. Iallafall så länge jag håller mig till trav och skritt. Om jag är ofin nog att göra samma sak sådär lite okontrollerat i galopp slutar det med att hon galopperar med ansiktet rakt upp i den fasta övertygelsen att matte har förlorat all vett och förnuft. Jag måste hela tiden ge henne möjlighet att upptäcka att hon kan utan att förlora balansen. Att rida henne med någonslags föreställning om att hon helt ska överlämna kontrollen till mig är meningslöst och det kommer aldrig ske. Tror det överhuvudtaget är svårare med ston och kanske ett skäl till att de flesta dressyrryttare väljer en valack istället. De verkar inte alls ha lika mycket egna synpunkter utan krånglar de verkar det mest bero på harighet som förhoppningsvis ger med sig med ålder och träning.

För att ändå komma åt samma sak utan att överrumpla henne eller sätta henne på pottan rider jag en 10-metersvolt i trav, vänder över ridbanan och rider en 10-metersvolt i andra varvet och sen vända över ridbanan igen, byta varv och 10-metersvolt etc. I galopp rider jag två 20-metersvolter som en åtta. Ett varv rättvänd och ett varv förvänd. Tanken är att jag allteftersom ska kunna minska volterna ju bärigare och mjukare hon hon blir i sidorna men det får ta lite tid. Red de här övningarna i morse och hon var verkligen duktig. Vill spjärna lite mer till vänster men med lite tålamod samt viktigt att jag inte blir brysk så spänner hon av mer och mer. Kan också säga att i skritten jobbar jag henne en bra stund med omställningar innan jag börjar trava och galoppera. Hon kan ju mycket "trix" men utan avspändhet och lösgjordhet blir det ingen direkt kvalitet på grejerna. Fuskade ju med kandaret i många år men har helt tappat intresset för att lösa problemen med skarpare betsling. Numera rids hon enbart på träns. Varierar bara genom att växla mellan två bett från Neue Schule-turtle top flex och turtle tactio samt att jag skiftar nosgrimma då och då. Har ju inga tävlingar inplanerade och det känns skönt att bara fokusera på enkla basics. Heddan känns helt klart mer tillfreds nu igen och jag längtar till nästa ridpass. :-)

Lite uppdateringar

Egentligen har det inte hänt så mycket förutom att jag tappade lite motivation i somras. Blev lite att det stod mig upp i halsen med att det aldrig är tillräckligt bra och alltid tjatas om mer av det ena o mindre av det andra. Tror även att jag överförde den känslan på Heddan för även hon har känts lite less på dressyrträningar och tävlingar. Att hålla på att träna och tävla dressyr kan ofta mest kännetecknas av en bekräftelse på att man misslyckas 99 gånger av 100. Det vet de flesta som är aktiva i sporten även om man kanske försöker ge sken av något annat.

För egen del började jag tvivla på min egen häst och kände som att hon egentligen inte dög som dressyrhäst. Att det som gör henne till den hon är gör henne till en dålig dressyrhäst. Hon är ett självklart ledarsto med alla de egenskaper som krävs till det. Det innebär att hon är modig, har stor integritet, vill ha kontroll och gärna tar egna initiativ. Egenskaper som gör henne helt fantastisk i den roll hon föddes till men som ställer till problem när vi människor vill pressa in henne i en annan mall. En mall som bättre passar våra syften. Därför tillskriver vi henne egenskaper som är mer negativa när vi misslyckas med att nå hela vägen fram. Tror det har gjort att jag nästan blev lite äcklad av hela dressyrgrejen. Så lätt att man glömmer hur mycket hon har ställt upp på. Utan tvekan går hon först i skogen, åkt på terrängträningar och hoppat allt vi presenterat för henne, hoppat lättare hoppbanor utan knussel, jag har kunnat åka på allt möjligt med henne inklusive tävlingar helt själv utan att hon krånglat. Hon är så helt otroligt bussig och okomplicerad i allt sånt. Håller aldrig på och larvar sig på tävlingsplatser eller tävlingsbanor.

Vet när jag köpte henne att jag hade någonslags vision om att kanske kunna tävla msvB. Ja herregud, det har hon ju verkligen uppfyllt med råge. Blir lätt att man glömmer bort att hästen faktiskt har ställt upp på alla de mål som jag en gång satte upp.

Jag kommer såklart fortsätta träna och tävla henne och se om vi kan komma längre. Gör vi det så är det roligt såklart men jag känner mig tveksam till hur mycket man ska forcera bara för att förverkliga sig själv och sitt ego. Det är många som har sagt att hon egentligen inte har några begränsningar. Kanske inte fysiskt men om det verkligen ligger i hennes natur att släppa så mycket på sin egenkontroll är tveksamt.

För en stund glömde jag bort att hon är en av det vänligaste själar jag mött och en helt fantastisk individ som delat så många år med mig. Hon kommer förmodligen fortsätta ställa upp för mig, om jag gör mig förtjänt av det.