torsdag 21 maj 2015

Friskförklarad

Idag åkte jag på återbesök med Hedwig till min duktiga veterinär Andreas Sandin. Hon var helt ren på både longering och böjprov. En stor lättnad! Var lite lätt illamående när jag åkte dit eftersom man aldrig vet om det blir någon reaktion när de ska böjas leder.
Nu ska hon skrittas uppsutten någon vecka och sedan kan jag börja lägga in lite trav och galopp på rakt spår.
Hon har verkligen vilat på ett bra sätt. Hållit sig lugn i grushagen och gått ett varv med mig runt galoppbanan samt ägnat 30-40 minuter åt att beta gräs. Även om hon är väldigt pigg och taktar en del när vi har gått vår lilla promenad så har hon ändå varit så snäll. Tror hon kommer uppskatta att få komma igång mer nu. Kommer bli en hel del skogsturer till att börja med.

fredag 15 maj 2015

Man blir lite tävlingssugen

Var med min tränare idag till Årsta Runstens tävlingar. Kan erkänna att det sög till i maggropen av längtan efter att få starta när jag såg den fina tävlingsbanan. Hedwig skulle älska det där underlaget, det är jag helt säker på. Så himla fint!

Dessutom överfölls jag av en enorm längtan efter att träna lite terräng. Jag har varit o tränat på deras fina terrängbana några gånger och Hedwig tyckte att det där var vansinnigt roligt men jag har inte varit iväg på snart två år eftersom dels höll hon på att gå omkull vid ett tillfälle där och dels hopptränar jag inte längre regelbundet. Det känns som nästan som ett krav att ska man åka iväg och hoppa terräng så ska man träna vanlig hoppning regelbundet också.
Roligt var det iallafall.
https://www.youtube.com/watch?v=JeO8YpQ9a7U

Nästa vecka ska jag väl bege mig på ett återbesök till veterinär Andreas för att se hur hennes knä mår. Hemma märker man inget direkt på henne utan hon taktar och marscherar på för fulla muggar när vi ska ut på promenad/äta gräs. Jag bryr mig inte om att hålla på och longera för att se om jag ser något utan det är lika bra att hon får vila helt en vecka till och så får vi se hur det ser ut då när jag är där.

Ska börja använda biolighten igen nu om några dagar. Kontaktade ju supporten och när de fick höra att hon var behandlad rekommenderade de att låta det gå 10 dagar innan jag behandlade med bioligth. Bättre att låta kroppen ta hand om en sak i taget ungefär.

Om lite drygt en vecka kommer vår efterlängtade kull med sibiriska kattungar. När hon ligger på sidan nu ser man att några har diverse gymnastikövningar där inne..Ska bli så spännande!

söndag 10 maj 2015

Alla dessa missunnsamma och avundsjuka människor som tycks florera lite här o där

Läser och hör då och då och får höra talas om denna kategori av människor som vissa tydligen omges/drabbas av.
Jag försöker rannsaka mitt minne för att se om jag själv har råkat ut för någon av dessa illvilliga typer. Det närmaste jag kan komma är nog några halvmärkliga kommentarer jag fått i samband med att jag placerat mig på någon tävling med Hedwig. Tex att det förmodligen inte var helt rätt eller det var verkligen klasskillnad på mig (som kom tvåa) och vinnaren (som är professionell beridare).
Om det rörde sig om missunnsamhet eller bara dålig social kompetens kan jag inte uttala mig om men jag gissar nog mer på lite brist på social kompetens. (Personligen hoppas jag verkligen att det var klasskillnad på mig, som är hobbyryttare, och den professionella ryttaren. Det skulle nästan vara pinsamt annars...
)

Sen tror jag aldrig jag har träffat någon som har missunnat mig mitt hus, min man, min häst, mina hundar, mitt jobb, min högskoleexamen, min bil, mitt hästsläp eller vad jag nu ska dra till med. 

Vad vi alla dock lider av lite till mans är förmodligen avundsjuka. Självklart kan jag vara avundsjuk på att någon har ett finare hästsläp än vad jag har i den bemärkelsen att jag också skulle vilja ha ett sådant fint släp. Men inte så att jag önskar att den andra personen inte skulle få ha sitt fina släp. 

Men om man nu upplever att folk i sin omgivning missunnar en det mesta här i livet kanske man ska fundera över om detta är någon person som är viktig för en och som man vill ha i sitt liv. Om inte så kan man ju bara skita i det och sluta umgås med personen/personerna i fråga. 
Om det nu ändå rör sig om personer som man kanske vill fortsätta ha kontakt och umgås med behöver man kanske även rannsaka sig själv.

Tillhör man kategorin av bredkäftade skrävlare som endast med viss svårighet kan hålla sig till vad som faktiskt är sant samt att man hela tiden måste framhålla sin egen förträfflighet får man nog räkna med att folk tröttnar på en och eventuellt serverar en obekväm sanning som kontring när man som bredkäftade liten groda en gång för mycket har kväkt ur sig någon halvsanning/lögn som ingen bryr sig om eller är intresserad av att höra.

lördag 9 maj 2015

Fortsatt vila


Är det iallafall som gäller för Hedwig.  Knäet var inte bra vid återbesöket i onsdags även om det hade blivit klart bättre. Hon behandlades en gång till och ska skrittas för hand tio minuter om dagen i 14 dagar till innan nästa återbesök.
Tråkigt att även denna tävlingssäsong i princip gick om intet men thats life.
Hon verkar inte speciellt bekymrad utan tillbringar dagarna med att titta på ponnyn som hon fick tillbaka i sin grushage samt att inte titta på sin ponny. Han får vara där men han ska inte prata med henne, Han ska inte heller prata med någon granne över staketet enligt henne utan mest stå där tydligen.

Höanalysen kom i förra veckan och hade som det borde vara ganska låga värden med tanke på att det tagits sent. Hedwigs rundhet måste bero på lusernen. Jag köper inte kraffts utan Stigtomtas egen som Järnia säljer eftersom den har mycket högre innehåll av energi och protein.
Jag tycker att det är bra att värdena inte är så höga i höet eftersom det innebär att jag kan ge henne en stor högiva utan att behöva oroa mig för att hon ska bli jättefet. Jag har dragit ner på lusernen och hon ser fin ut i kroppen. Rund och blank samt en massa "hälsoringar" på magen. :-)

Jag längtar självklart väldigt mycket efter att få börja rida henne igen men för att jag inte ska dö av abstinens har jag fått rida min tränares fina häst några gånger. Det är dessutom himla nyttigt för mig att få rida lite andra hästar. Heddan känns som en förlängning av mig själv när jag rider henne. Vi känner varandra så väl men första gången jag satte mig på Syncro för några veckor sedan var jag övertygad om att jag skulle dråsa i backen om han skulle tänkas ta ett förhastat steg åt sidan. Så ovan var känslan av att sitta på en annan häst. Men det gick snabbt över. Pia har även hjälpt mig lite när jag ridit honom och förklarat hur jag ska rida honom. Idag gick det himla bra och han är så rolig att rida!

Så nöjd att jag tog en ful självis

Förutom att jag längtar efter att Heddan ska bli helt fit for fight igen längtar jag efter kullen vår sibiriska lilla katt väntar  i slutet på maj. Nu är det bara två och en halv vecka kvar och hon är väldigt tjock om magen. :-) Ska bli så mysigt och roligt!

lördag 2 maj 2015

D-Day


Hedwig är som bekant fallen efter (ökände?) hingsten D-Day. Ända sedan den dagen jag hämtade hem henne som väldigt rar 3-åring har (häst) folk spärrat upp ögonen  samt att man kunnat ana små ryckningar under ena ögat när jag har informerat om vilken hingst som är den stolte fadern till mitt söta lilla sto.

Följdfrågan har utan undantag alltid varit "men HUR ääär hon i temperamentet??"
Inte helt ovanligt heller har varit diverse skräckhistorier om oridbara avkommor efter denna hingst. Folk har kastats av till höger och vänster och brutit alla möjliga ben i kroppen. Någon krake hade fått gå i någon ställning med båda armarna gipsade rakt ut.

Det lite komiska i kråksången är faktiskt att en anledning till att jag åkte och tittade på Hedwig var  pga att hon var efter D-Day. Jag hade sett det mest bedårande lilla skimmelsto på en tävling året innan som rörde sig som en dröm. Just en sådan liten prinsessa ville jag också ha...
Nu är det kanske ingen som kan anklaga Hedwig för att vara ett drömlikt litet skimmelsto, snarare mer en tämligen robust märr som dessutom är väldigt mörkbrun. 
Oavsett folks åsikter har Hedwig alltid varit den absolut snällaste, mest väluppfostrade och lätthanterliga häst jag har stött på. Hon har heller aldrig med flit försökt kasta av mig. Har det hänt har det oftast berott på att hon blivit rädd för något. Så hon har aldrig lyckats leva upp till sin fars skräckinjagande rykte.

Nu har jag ju haft henne i många år och hört de flesta skräckhistorier. Därför skrattade jag lite när jag hittade denna text om D-Day som är översatt från någon tysk sida. Läs gärna det fetstilta...
Tror att google translate har använts men förutom detta..nu är det bara för Heddan att rycka upp sig rejält så vi kan visa upp alla dessa kvaliteter som tex  alla
uttryck och närvaro som behövs för internationell konkurrens. Även "de två fulla bröderna" är jag lite nyfiken på..



D-Day 935

Omdöme exteriör
Maskulin välproportionerlig hingst med naturlig resning. Lång väl ansatt hals, välliggande bog, gott djup och något kort rygg. Något tåvid fram, hjulig höger bak. Taktmässig rörlig skritt. Mycket bogfri trav. 9 9 7 8 9=42 (4,5år)

På hingsten klassificeringen i Neustadt-Dosse, Tyskland 1996,
D-Day var den bästa dressyr hingst. Han hade så många som fem 10: or
i sin protokoll! Ridbarhet och temperament båda gjorde 10.
D-Day far genom Donnerhall sonen Donnerschwee att i 1992 var
den dyraste ($ 220.000) häst som säljs på Elite auktionen
i Vechta, Tyskland.

Två fulla bröder, Deutsche Ordning och Dr Lobo säljs också för
rekord summor. Dam, Rudira med Welt As, har verkligen
en världsberömd dressyr avkommor i Bonfire, som behöver
ingen närmare presentation!

Alla sex finalister i den svenska 1999 "Föl of the year"
var fallen efter D-Day! Av hans första svenska 3-åringar 2001,
14 fick Dressyr Diplom och 3 Hopp diplom.
53% fick klass I! Hans dotter, synovia, vann 3, 4 och 6 y.o
klasser mera (2: ai 5 y.o).

D-Day avkommor är genomgående av utmärkt
kvalitet med fantastiska rörelser, underbart temperament och alla
uttryck och närvaro som behövs för internationell konkurrens.

Förresten, Eric Lette, fd FEI "Dressyr Chief" och
närvarande svenska nationella dressyr coach har nu en underbar son,
B-Day, av D-Day, som visar mycket lovande för framtiden.



Bortsett från alla fasansfulla historier är han väldigt vacker tycker jag. :-)










fredag 1 maj 2015

Bra artiklar i senaste Hippson

Lockades faktiskt att beställa hem senaste numret av Hippson då jag tyckte den verkade innehålla en hel del intressanta artiklar.
Bland annat hur det fungerar att ersätta en del av grovfodergivan med halm. Hedwig står inte på halm men hon har ändå i princip fri tillgång på halm då jag alltid lägger en ordentlig hög i ena hörnet av boxen. Suveränt att hon alltid har något att pyssla med och hon är heller aldrig hysteriskt hungrig. Höet har vi skickat iväg en analys på men inte fått svar ännu.. Det borde rimligtvis inte ha speciellt höga värden enligt bonden eftersom det är sent taget men Hedwig är ändå tämligen fet. Nu har jag dragit ner till 9 kilo per dag och då känns det bra att hon  kan få sitt tuggbehov tillfredsställt med hjälp av halmen.

Hon verkar må väldigt bra och anser att skrittpromenaderna för hand är tämligen värdelösa. Jag ska ringa till veterinären och försöka få tid för en check nästa vecka och se om jag kan börja skritta igång henne.

Stora utebanan, nysladdad och fin såg väldigt inbjudande ut! 
 Skit i det här mesandet med skrittpromenader nu o släng på sadeln så vi kan fräsa på lite mer!
Sen kom hon på andra tankar när hon insåg att hon fick proppa i sig gräs en stund..Tur det sa Heddan..jag MAGRAR AV när jag bara får gå i grushagen!!

Hippson hade också en bra artikel hur man kan förebygga stelhet hos hästen efter ett hårdare ridpass. Jag tycker i och för sig att min biolight hjälper till bra här men den var ändå läsvärd och det fanns bra tips som jag tänkte testa när Heddan är igång igen.

De tog även upp mobbning inom hästvärlden. Ett tråkigt faktum och för att citera Magdalena Ribbing från DN som Anki Yngve gjorde i sin ledare_
Många människor hävdar sin rätt att säga som det är med vilket brukar avses att de tar sig friheten att göra andra ledsna för att de själva ska få utlopp för sitt behov av ädel ärlighet.

De allra flesta av oss älskar våra hästar oavsett om de är travare, fjordingar, islänningar, halvblod etc... Det finns inget vettigt skäl till att försöka få en annan hästägare att tro eller känna att han eller hon har en häst som inte duger. Och nu menar jag inte att en tränare inte kan säga till en elev som har höga ambitioner att hästen eventuellt inte räcker till men att som en del håller på att helt omotiverat underminera självkänslan hos en annan hästägare förstår jag inte.